I många år röstade Sverige nej till att tillstyrka EU-kommissionen ansvarsfrihet för hur den skött budget och räkenskaper för året innan. Andelen fel var alltför hög. När felandelen sjönk till 2,4 procent för budgetåret 2017 lade Sverige för första gången ned sin röst. Värdet ansågs ligga nära de 2 procent som Europeiska revisionsrätten, ECA, har satt som gräns för att lämna en så kallad ren revisionsberättelse. 

Nu har siffrorna för 2018 reviderats och felandelen är fortsatt relativt låg, 2,6 procent. Revisionsrätten, där bland andra Sveriges Eva Lindström ingår, anser därför att man ”med reservation” kan uttala sig om korrektheten i de finansiella transaktionerna.

Vad som beror på bedrägerier och vad som rena misstag, till exempel på grund av krångliga regler, är omöjligt att säga, enligt henne.

– Ju krångligare reglerna är desto lättare blir det fel, konstaterar Eva Lindström.

Hennes uppmaning är därför att EU-kommissionen stärker sin internkontroll för att minska felen samt gör regelverket enklare.

EU:s kostnader uppgick förra året till 156,7 miljarder euro (cirka 1.710 miljarder kronor). Bland de miljontals transaktionerna valde ECA ut cirka 720 som man gick igenom. 

– Att granska en transaktion är ett rätt omfattande arbete. Vi går från ax till limpa. Från att kommissionen har beslutat om utbetalningar via till exempel jordbruksverket och hur man hanterat det där och ut till enskilda lantbrukaren, säger Eva Lindström.

Hon konstaterar att samma typ av fel dyker upp i Sverige som i andra länder. Särskilt inom det som heter sammanhållningspolitiken brister kontrollen. Dit räknas insatser som ska utjämna de ekonomiska förhållandena inom EU.

– Där måste kommissionen sätta tryck på medlemsstaterna att ha vettiga system för kontroll och kommissionen måste själv förbättra sig för att vi ska kunna lita på uppgifterna, säger Eva Lindström.

Av de 720 transaktionerna som undersöktes fann ECA nio misstänkta bedrägerier som har lämnats över till Olaf, EU:s anti-bedrägeribyrå.

Ett orosmoln på EU:s budgethimmel är vad som händer om det blir en Brexit utan avtal, en så kallad hård Brexit, den 31 oktober. Premiärminister Boris Johnson har hotat med att Storbritannien då inte kommer att betala sin nota till EU, på motsvarande 475 miljarder kronor, som företrädaren Theresa May gick med på.

– Vår bedömning är att EU-kommissionen har beredskap för en åtgärdsplan vid en hård Brexit, säger Eva Lindström.

Hon ser tre alternativ för EU:

• hålla inne de medel som ska gå till Storbritannien

• omprioritera inom budgeten

• tillföra mer inkomster.

Det sista bygger på att Europaparlamentet och regeringarna i de kvarvarande EU-länderna kan komma överens om en ändringsbudget.

Europaparlamentet är den instans som medger om EU-kommissionen får ansvarsfrihet. Parlamentet gör det efter rekommendationer från EU:s finansministrar. Traditionellt har Sverige, Nederländerna och Storbritannien varit minst villiga att bevilja ansvarsfrihet.

Läs mer: ”EU ska lova mindre och hålla mer”