Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-12-04 18:56

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/riksbanken-hojde-rantan-till-2-5-procent-inflationen-fortfarande-alldeles-for-hog/

EKONOMI

Riksbanken höjde räntan till 2,5 procent – ”inflationen fortfarande alldeles för hög”

36 min. Riksbankschef Stefan Ingves håller pressträff efter beskedet om att styrräntan höjs till 2,5 procent.

Riksbanken höjer styrräntan med 0,75 procentenheter till 2,5 procent. Det är den högsta nivån sedan december 2008. Samtidigt flaggar Riksbanken för ytterligare höjningar.

– Inflationen är för hög och det här skapar problem för många, hushåll, företag men också många andra, kommenterar riksbankschefen Stefan Ingves.

”Den höga inflationen urholkar mångas köpkraft och gör det svårare för hushåll och företag att planera sin ekonomi. För att få ner inflationen och värna inflationsmålet har direktionen beslutat att höja styrräntan med 0,75 procentenheter till 2,5 procent.” motiverar Riksbanken höjningen i ett pressmeddelande.

Riksbankens styrränta

Riksbankens styrränta och räntebana. Procent.

Riksbankens styrränta

Heldragen linje avser utfall, streckad linje avser Riksbankens prognos. Utfall är dagsdata och prognos avser kvartalsmedelvärden.

Källa: Riksbanken. Grafik: DN.

Inflationen i oktober låg på 9,3 procent, enligt SCB.

Därmed har Riksbanken under 2022 gått från en styrränta på noll procent till dagens nivå.

Samtidigt flaggar Riksbanken för nya höjningar av styrräntan i början av nästa år för att då vara strax under 3 procent.

– Så vitt vi kan bedöma kommer styrräntan att behöva höjas igen i början av nästa år och hamna någonstans kring 3 procent, säger Stefan Ingves.

– Den här ovanligt höga inflationen vi har haft kräver ovanligt höga höjningar av styrräntan, menar Stefan Ingves.

Det finns också en risk för att dagens höga inflation biter sig fast, varnar Riksbanken. Målet med räntehöjningarna är att inflationen ska falla tillbaka och stabiliseras runt målet på 2 procent inom rimlig tid.

Den nya räntan på 2,5 procent börjar gälla 30 november.

På presskonferensen pekar Ingves också på att det råder stor osäkerhet om energipriserna som är en av faktorerna bakom den höga inflationen.

– Det är mycket, mycket som påverkar här. Höstens diskussion har handlat i mycket om höga elpriser, men för ett tag sedan hade vi negativa elpriser. Det skapar naturligtvis osäkerhet när det gäller att göra inflationsbedömningar, säger han.

Riksbanken tar också upp det skakiga världsläget. Där har flera centralbanker höjt sina styrräntor det senaste året och aviserat att det kommer bli fler höjningar framöver. Enligt Riksbanken har det bidragit till att obalanserna mellan utbud och efterfrågan har minskat. På sikt kan det troligen dämpa pris- och kostnadsökningarna samt få inflationen i världsekonomin att sjunka tillbaka, skriver Riksbanken.

Professor Lars Calmfors ger Riksbanken godkänt för höjningen.

– Jag tror att det var rätt, säger han.

Han anser att risken för att ekonomin ska knäckas av räntehöjningarna är överdriven.

– Om man väger olika risker mot varandra så är det en större risk att inflationen skulle bita sig fast, För biter den sig fast får man strama åt väldigt mycket längre fram, säger han.

Riksbankens prognos för den framtida styrräntan tror han också är en signal riktad till arbetsmarknadens parter inför löneförhandlingarna i vår, i synnerhet de lokala förhandlingarna..

– Det som kan ha påverkat är avtalsrörelsen. Jag tror att det finns en rädsla att den skulle kunna gå överstyr ungefär som på 70-talet, säger Calmfors.

Artikeln uppdateras

Chatta med Riksbankschefen Stefan Ingves

Läs mer: Så påverkas dina boräntor

Ämnen i artikeln

Räntan
Riksbanken
Inflationen
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt