Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-10-02 08:07

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/riksbanken-hojer-rantan-med-1-procentenhet-storsta-hojningen-pa-30-ar/

EKONOMI

Riksbanken höjer räntan med 1 procentenhet – flaggar för fler höjningar

38 min. Riksbanken håller pressträff om räntebeskedet med riksbankschef Stefan Ingves och Jesper Hansson, chef för avdelningen för penningpolitik.

Riksbanken höjer styrräntan med 1,00 procentenhet till 1,75 procent. Det är den största höjningen sedan inflationsmålet infördes 1993.

– Vi tror att räntan kommer att höjas ytterligare det kommande halvåret, säger riksbankschefen Stefan Ingves på en presskonferens.

TT Text
Direkt Text
DN Text

”Stigande priser och högre räntekostnader är kännbara för hushåll och företag, och många hushåll får betydligt högre levnadsomkostnader. Det skulle dock bli än mer smärtsamt för hushållen och för svensk ekonomi i allmänhet om inflationen blev kvar på dagens höga nivåer”, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.

Samtidigt höjer Riksbanken sin ränteprognos kraftigt. För 2023 höjs den till 2,5 procent mot tidigare 1,9 procent. För 2024 är prognosen nu 2,5 procent mot tidigare 2,0.

”Prognosen indikerar att räntan kommer att höjas ytterligare det kommande halvåret. Osäkerheten kring inflationsutvecklingen är mycket stor och Riksbanken kommer att anpassa penningpolitiken på det sätt som behövs för att säkerställa att inflationen återförs till målet”, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.

Riksbanken skriver samtidigt att värdepappersköpen fortsätter i linje med beslutet i juni men väntas upphöra vid årsskiftet.

Höjningen var högre än vad bedömare räknat med. Enligt Infronts enkät väntade sig samtliga av nio tillfrågade analytiker att Riksbanken skulle höja styrräntan med 75 punkter, till 1,50 procent.

Bild 1 av 2
Foto: Alexander Mahmoud

Riksbanken ändrade senast styrräntan vid det penningpolitiska mötet den 29 juni 2022, då den höjdes med 0,50 procentenheter till 0,75 procent.

Riksbanken konstaterar att inflationen har stigit snabbt och är hög i både Sverige och omvärlden. Flera faktorer har bidragit till att driva upp inflationen.

Under pandemin uppstod globala obalanser mellan utbud och efterfrågan. Rysslands krig i Ukraina har drivit upp priserna än mer på flera viktiga råvaror och skapat allvarliga störningar på energimarknaderna i Europa, vilket fått el- och gaspriser att stiga till mycket höga nivåer.

”Men att konsumentpriserna i Sverige blivit så höga beror inte bara på påverkan från omvärlden utan också på att konjunkturen i Sverige varit god”, skriver Riksbanken.

De konstaterar att kombinationen av kraftiga internationella kostnadsökningar, effekter av höga energipriser på andra priser och en förhållandevis stark svensk konjunktur har inneburit att KPIF-inflationen stigit till 9,0 procent i augusti, den högsta nivån sedan 1991.

På presskonferensen konstaterade Stefan Ingves problemet med den höga inflationen.

– Med ett inflationsmål på 2 procent är det alldeles, alldeles för högt, sa Stefan Ingves.

– Vi kommer att göra det som krävs för att inflationen ska komma tillbaka till vårt mål.

I den penningpolitiska rapporten konstateras också att Riksbankens räntehöjningar har påverkat bostadspriserna negativt och de ser fortsatt sjunkande priser på bostadsmarknaden.

”Att bostadspriserna sjunkit den senaste tiden, och förväntas fortsatta göra det i Riksbankens prognos, hänger ihop med att hushållen både möter högre bolåneräntor i närtid och har reviderat upp sina förväntningar om räntenivån på längre sikt.” skriver Riksbanken.

På Stockholmsbörsen betyder dagens räntebesked en viss nedgång från en tidigare uppgång på 0,7 procent till 0,2 procent. Däremot blev det mindre förändringar när det gäller den svenska kronan gentemot dollarn och euron.

Artikeln uppdateras

Läs mer: Så påverkas dina bolån

Läs mer: ”Be banken pausa amorteringarna”

Ämnen i artikeln

Räntan
Riksbanken
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt