Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-11-30 11:16

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/riksbankschefens-varning-vardet-pa-bostader-kan-sjunka-kraftigt/

EKONOMI

Riksbankschefens varning – värdet på bostäder kan sjunka kraftigt

2 min 24 sek. En nästan 17 år lång era når sitt slut. För sista gången i rollen som riksbankschef presenterade Stefan Ingves på torsdagen ett penningpolitiskt beslut – en höjning av styrräntan från 1,75 till 2,5 procent.

Riksbanken höjer styrräntan till 2,5 procent och räknar med att den kommer att ligga kring 3 procent fram till år 2025. Stefan Ingves spår en nedgång av priserna på bostäder med runt 20 procent.

– Många kommer nog att tycka att 2023 är ett ganska dåligt år, säger han till DN.

En nästan 17 år lång era når sitt slut. För sista gången i rollen som riksbankschef presenterade Stefan Ingves på torsdagen ett penningpolitiskt beslut – en höjning av styrräntan från 1,75 till 2,5 procent.

Tillfredsställelsen lös igenom Stefan Ingves snudd på utstuderade stramhet när han konstaterade att det för hans egen del var beslut nummer 100. Den avgående riksbankschefen inledde sin pressträff med att tacka ett stort pressuppbåd för den tid som varit.

Stefan Ingves(till vänster) är på väg ut, men räntan är på väg upp. Riksbankschefen säger till DN att många hushåll får räkna med ett tufft 2023.
Foto: Daniel Costantini

Sedan var det slut på trevligheter.

– Vår bedömning är att inflationstrycket är lite högre i svensk ekonomi än vad vi tidigare trodde att det skulle vara. Det har framför allt att göra med att priserna stiger brett. Vi vill förvissa oss om att vi får ner inflationen till vårt mål på 2 procent och det kräver en lite högre ränta än vi räknade med tidigare, säger Stefan Ingves till DN efter presskonferensen.

Varför är inflationsmålet så viktigt?

– Därför att det är väldigt besvärligt att fatta ekonomiska beslut om inflationen är hög och kraftigt varierande. Sedan är det också så att de som lever på en fast inkomst, de som har pension eller har en låg inkomst, de råkar mest illa ut när inflationen är hög. Det är viktigt för många, många människor och företag i det svenska samhället att vi får ner inflationen igen.

”Vi räknar med inflationen toppar under första halvåret nästa år och sedan räknar vi med, om vi har rätt i våra prognoser, att inflationen kommer att komma ner någonstans kring två procent 2024”, säger Stefan Ingves.
Foto: Daniel Costantini

Höjningen av styrräntan med 0,75 procentenheter var väntad. Mer uppmärksamhet väcker möjligen den prognos som Riksbanken presenterade i samband med räntebeskedet.

Till att börja med aviserade Riksbanken ytterligare höjningar i början av nästa år, till en nivå kring 3 procents ränta. Vidare tror Stefan Ingves att den nivån kommer att ligga fast till år 2025.

Målet är att kyla av ekonomin för att få bukt med inflationen, men en ytterligare effekt av Riksbankens räntehöjning blir enligt Ingves att priset på bostäder kommer att sjunka med runt 20 procent. Detta samtidigt som många hushåll får se kostnaden för räntan på bolån öka med flera hundra procent.

Stefan Ingves understryker att han och Riksbanken i åratal har varnat för att de extremt låga bolåneräntorna en dag kommer att stiga.

– Vi har också i åratal påpekat att det är viktigt med kvar att leva på-kalkyler och viktigt med ett amorteringskrav. Man måste räkna med att räntorna kan stiga i framtiden. Nu inträffade framtiden i år, säger han.

Ändå har vi haft en lång period där priserna på bostäder har gått uppåt, har folk varit dåliga på att lyssna?

– Just nu faller bostadspriserna. Men en annan fråga som ligger utanför Riksbanksens arbete är att vi många gånger har påpekat att den svenska bostadsmarknaden inte fungerar. Det är en orsak till att vi har de lånenivåer som vi har i dagsläget. Det finns mycket kvar att göra, inte minst på den politiska sidan.

Bedömer du att det finns en risk för en krasch på bostadsmarknaden?

– Vår bedömning är att vi får se en nedgång med ungefär 20 procent från topp till botten. Vad som sedan händer med enskilda hushåll eller i olika delar av landet, det är mycket svårare att bedöma. Vår grundläggande bedömning när det gäller bostäder är att detta slår framför allt mot konsumtionen. Alla är noggranna med att betala sina bolån och när då räntan stiger, ja då får man dra ner på annat.

Det var länge sedan ett räntebesked från Riksbanken väckte så stor uppmärksamhet. Stefan Ingves presskonferens var välbesökt.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Om inflationen fortsätter uppåt utesluter inte Stefan Ingves att Riksbanken kan känna sig tvungen att höja styrräntan över 3 procent.

Med hushållens bolån i åtanke, finns det en gräns för hur högt Riksbanken kan höja styrräntan?

– Nej det finns ingen teknisk begränsning. Höjer man tillräckligt händer det förstås saker i svensk ekonomi, det vill säga att man får strama åt, och då faller inflationstakten ner till 2 procent så småningom. Det är mer en fråga om hur utdraget i tiden ett sådant förlopp blir, säger Stefan Ingves.

Samtidigt understryker han att en lägre inflation inte innebär att priserna i butik kommer att gå ner, bara att de inte stiger i samma snabba takt som under hösten.

– Man får nog leva med det faktum att prisnivån i sin helhet kommer att vara högre under överskådlig tid.

Läs mer: Så påverkas dina boräntor

Ämnen i artikeln

Räntan
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt