Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2023-02-03 07:37

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/rorlig-eller-bunden-ranta-sa-kan-du-tanka-kring-bolanet-nu/

EKONOMI

Rörlig eller bunden ränta – så kan du tänka kring bolånet nu

Nästa penningpolitiska besked från Riksbanken kommer den 9 februari 2023. Många bolåneinstitut räknar med att styrräntan fortsatt höjs innan den har nått sin topp.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Mycket tyder på att Riksbanken fortsatt höjer styrräntan i februari, vilket innebär att svenska bostadsägare behöver göra sig redo för ännu dyrare bolån. Men det finns knep som kan pressa kostnaden med flera tusenlappar per år. DN har pratat med två experter.

Christina Sahlberg är sparekonom på jämförelsesajten Compricer.
Foto: Compricer

Christina Sahlberg, sparekonom på Compricer som jämför bankernas olika räntor:

Hur ska man tänka kring rörlig jämfört med bunden ränta just nu?
– Historiskt är det sällan bättre ekonomiskt att binda lånet. Om du tittar ett år tillbaka och jämför med den bundna räntan då, ja då hade det varit fördelaktigt i dag. Nu ser vi att de bundna räntorna saktar in mer än de rörliga, eftersom det har blivit lite billigare för bankerna att låna på längre sikt än för några månader sedan. De flesta tror att den rörliga räntan toppar någon gång under våren och att den bundna räntan kanske redan har nått sin topp, men allt beror på vad som händer i omvärlden och med inflationen.

Hur mycket kommer den rörliga räntan stiga till?
– Genomsnittet för de svenska bankerna var i december 3,34 procent. Om Riksbanken höjer räntan med 0,5 procent i februari lär snitträntan toppa på strax under 4 procent. Listräntorna ligger redan mellan 3,5 och 4,5 procent och lär gå upp till 4–5 procent. Anledningen till att det skiljer sig så mycket mellan bankernas listräntor är, förutom att de konkurrerar med varandra och erbjuder olika räntor, att en del banker har väldigt stora rabatter på sina listräntor medan andra redan har en lägre listränta och därför en mindre rabatt. Därför är det alltid bättre att jämföra med snitträntorna för att verkligen veta vad andra betalar för sina lån och vad man själv kan sikta på.

Äter inte inflationen upp mitt lån?
– Inflationen är tuff eftersom att våra utgifter höjs för alla möjliga saker men utan en lika hög löneökning. Men det innebär också att bolånet blir mindre värt. Lån med negativa reala räntor (inflationen ligger på 10 procent och räntorna på 3–4 procent) blir en form av gratisamortering. Om inflationen låg på 7 procent under 2022 betyder det att du i praktiken har amorterat 7 procent på ditt lån. Har du då betalat 3 procent på ditt lån har du gjort en bra affär.

Min ekonomi är ansträngd just nu. Kan min bank gå med på att jag slutar betala ränta helt?
– Det kan finnas en möjlighet att slippa amorteringskravet under en period. Prata med banken, det ligger även i deras intresse att du kan betala ditt lån. Att slippa betala räntor är svårare. De kan säkert gå med på respit i en månad eller två. Men får du problem en längre tid måste du göra något annat. Kontakta skuldrådgivaren i din kommun som kan hjälpa dig.

När kan jag förhandla om min ränterabatt?
– När bolånen går upp ökar även rabatterna för nya bolånekunder. Har du rörligt lån kan du förhandla till dig en bättre när din ränta förhandlas om var tredje månad. Det har gått för vissa att förhandla om rabatten direkt genom att ringa sin bank även under denna tremånadersperiod. Det är viktigt att inte glömma bort detta. Om du kan få ner din ränta med 0,5 procentenheter sparar du 5 000 kronor per lånad miljon och år.

Eva Lindström är jurist på Konsumenternas bank- och finansbyrå.
Foto: Kristian Pohl

Eva Lindström, jurist på Konsumenternas Bank- och finansbyrå:

Vad finns det för fördelar och nackdelar med rörligt jämfört med bundet bolån?
– Om du binder bolåneräntan vet du exakt hur dina utgifter kommer att se ut under bindningstiden. Det är en tydlig fördel när ekonomin är ansträngd och inflationen fortfarande påverkar priserna kraftigt. Men om du vinner på det ekonomiskt eller inte är en individuell fråga och hur räntorna kommer att utvecklas kan man inte veta i förväg, det finns bara prognoser. Den rörliga räntan är flexibel och bra om du vill byta bank för att till exempel få ner dina egna ränteutgifter.

Hur gör jag om jag vill jämföra olika bankers bolåneräntor?
– Det första du kan göra är att titta på de genomsnittsräntor som bankerna enligt lag måste publicera varje månad. Det finns även sajter som samlar all den här informationen, som hos oss på Konsumenternas. Vill du ta ett extra steg och veta konkret hur dina möjligheter ser ut kan du ansöka om att byta lån till ett par andra banker och se vad de kan erbjuda dig för räntor. Då har du något att peka på i en förhandling med din nuvarande bank.

Hur ska jag tänka inför en förhandling?
– Många tycker att det kan vara lite jobbigt att förhandla och ta en sådan här diskussion med bankerna. Så mitt första råd är att inte tänka på det. Fokusera i stället på att vara en medveten konsument, förbered dig genom att ta reda på hur räntorna ser ut på andra banker. Det viktigaste är att ha koll och ta initiativ till en diskussion. Sen leder det inte nödvändigtvis till en bättre ränta, men då har du åtminstone försökt.

Vad gör jag om jag inte klarar av att betala på mitt bolån?
– Det som ytterst kan hända är att banken kan säga upp lånet och be dig att betala tillbaka allt, vilket i praktiken betyder att du måste sälja bostaden. Men innan man når den punkten finns det mycket att göra. Ju tidigare du kontaktar banken, desto lättare blir det att hitta lösningar, som till exempel en temporär paus av amorteringen.

Läs mer: Fallgroparna när du flyttar bolånet

Ämnen i artikeln

Bolån
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentarsfältet stänger. Nu finns inte längre möjligheten att kommentera artiklar på DN. Vi hoppas att ni som uppskattat att kommentera artiklar ändå fortsätter att engagera er i vår journalistik, och tar debatten vidare på andra vis. Tack alla läsare för ert engagemang!

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt