I dag kostar det i genomsnitt 450–570 kronor per timme att anlita en hantverkare. När skatteavdraget för hantverkstjänster slog igenom på allvar sommaren 2009 var timpriset 390–450 kronor. Det visar DN:s genomgång av effekterna av det så kallade rot-avdraget.
– Roten har varit väldans bra för oss. Även ute i landet där man tidigare haft problem med sysselsättningen går timpriset upp. Det gör det när efterfrågan är stor, det handlar om tillgång och efterfrågan. I Stockholm är uppfattningen att efterfrågan ökat högst väsentligt och man kan få vänta länge på en hantverkare, säger snickarmästare Jan Pettersson, ordförande i Stockholms Hantverksförening.
Enligt Jan Pettersson har timdebiteringarna höjts med ungefär 20 procent sedan rotavdraget infördes.
Eftersom staten genom rotavdraget betalar halva arbetskostnaden har det för hushållen ändå blivit billigare att renovera. Hushållen har därmed blivit mindre priskänsliga, vilket bidrar till att snickarna, målarna och elektrikerna kan höja timtaxan. Hantverkare som DN talat med vittnar om att kolleger ofta sätter ett extra högt pris när det handlar om rot-jobb.
Att timersättningen rakat i höjden bekräftas också i Skatteverkets rapport om rot- och rutavdraget. I en enkätundersökning svarar privatpersoner som använt sig av avdraget hur mycket de betalat i timtaxa för olika sorters jobb under 2010. Genomsnittsfaktureringen för en målare hamnar till exempel på 472 kronor. Mest kostar el- och VA-arbeten, 574 kronor per timme, innan rotavdraget är gjort.
Vad timtaxorna varit innan rotavdraget infördes är svårt att reda ut, eftersom branschorganisationerna inte får kartlägga eller uttala sig om priserna. Det kan ses som prispåverkan. Olika jämförelser som gjorts visar att till exempel en målare tog i genomsnitt 390 kronor per timme strax efter att rotavdraget slog igenom sommaren 2009. Sedan dess är alltså höjningen 21 procent (se grafik).
Skatteavdraget har gjort att många hantverksföretag fått upp ögonen för de lukrativa jobben hemma hos folk, från att tidigare hellre ha jobbat mot andra företag.
– Målarna har nått den privata marknaden på ett helt annat sätt än tidigare. Tyvärr är det väl en del som har missbrukat det, vi har blivit beskyllda för att höja priserna. Men generellt är det måttliga höjningar. Jag har länge debiterat 450 kronor, i somras höjde jag till 470, säger Kenneth Aronsson, som driver en egen målerifirma och är vice ordförande i Sveriges måleriföretagares samorganisation, SMS.
Aronssons företag har dock i mindre utsträckning jobbat mot privatkunder. Han uppskattar prishöjningarna generellt till omkring 10 procent.
– Vi håller på att utreda vad rot har fått för effekter på vinster och omsättning hos våra medlemmar, fortsätter han