Rubeln störtdyker efter nya USA-sanktioner - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Rubeln störtdyker efter nya USA-sanktioner

Ryska rubel.
Ryska rubel. Foto: Hampus Lundgren

Nya amerikanska sanktioner mot Ryssland skakar den ryska rubeln som på torsdagen föll till sin lägsta nivå på nästan två år. Och USA hotar med ytterligare straffåtgärder som kan slå hårt mot den redan svaga ryska ekonomin.

Sent på onsdagen meddelade USA att man inför nya sanktioner gentemot Ryssland. Anledningen är anklagelser mot landet för att vara ansvarigt för nervgiftattacken på den tidigare ryska spionen Sergej Skripal och hans dotter Julia. 

Nyheten fick omedelbart den ryska rubeln på fall. På torsdagen var den nere på sina lägsta nivåer mot dollarn sedan i november 2016. Samtidigt steg de ryska räntorna och pilarna på Moskvabörsen pekade nedåt.

Sanktionerna hindrar Ryssland från tillgång till en rad teknologiska produkter och kan få inverkan på landets nationella säkerhet. Enligt en talesperson från det amerikanska utrikesdepartementet kommer Ryssland inte längre att kunna få licens att importera teknologier som används i det militära. Det handlar enligt USA:s utrikesdepartement om affärer på hundratals miljoner dollar som kommer att stoppas. Sanktionerna inbegriper också bland annat försäljning av vapen. 

Och det kan komma mer. USA hotar med en andra runda sanktioner senare i år om inte Ryssland går med på vissa krav. Hit hör att landet trovärdigt bevisar att det inte längre använder kemiska eller biologiska vapen. USA uppmanar Ryssland att tillåta FN göra kemiska vapeninspektioner i landet inom 90 dagar. Annars väntar en omgång straffåtgärder som går klart längre än veckans besked. Bland annat tänker USA införa ett långtgående handelsembargo mot Ryssland, exklusive mat. Dessutom finns planer på att förbjuda flyg med det ryska bolaget Aeroflot till USA. Även de diplomatiska kontakterna kan nedgraderas. 

Det skulle vara dåliga nyheter för den ryska ekonomin som just börjat återhämta sig efter de svåra år som följde efter annekteringen av Krim 2014. Då infördes tuffa ekonomiska sanktioner mot Ryssland från EU och USA. Både 2015 och 2016 krympte rysk ekonomi.

Läs också: Nya sanktioner mot Ryssland efter giftattack

Men med hjälp av stigande oljepris och en viss anpassning till sanktionerna började rysk ekonomi att återhämta sig något förra året och de närmaste åren spås en tillväxt på runt 2 procent om året.

Det är en förbättring men inte alls bra nog för att president Vladimir Putin ska nå sitt mål om att Ryssland ska växa med 50 procent fram till mitten av 2020-talet mätt i BNP per capita. Gör USA verklighet av att ytterligare skärpa sanktionerna mot landet ser det målet ut att vara ännu längre bort. 

De nya sanktionerna mot Ryssland införs i ett läge när den amerikanske presidenten Donald Trump har anklagats för att vara alltför mjuk mot Ryssland. Inte minst fick han kritik, även från republikanska partivänner, för sina svävande svar på frågor om  Rysslands inblandning i det amerikanska valet vid toppmötet med Putin i Helsingfors. Det trots att den amerikanska säkerhetstjänsten kommit fram till att Ryssland var inblandat. Nu införs sanktioner efter press från båda partierna i den amerikanska kongressen. 

Trump å sin sida har sagt att han vill förbättra relationen med Ryssland. Veckans händelseförlopp går dock i rakt motsatt riktning. Ryssland visar ingen vilja på att gå med på USA:s krav och reagerade ilsket på de nya sanktionerna. ”Kategoriskt oacceptabla” och ”olagliga”, kommenterade en talesperson för Putin. ”Den absurda teatern fortsätter”, twittrade Dimitrij Polyanskiy, rysk representant i FN. Ryssland förnekar att landet har något med nervgiftsattacken att göra. 

Ryssland kommer inte sitta still och ta emot sanktionerna, enligt Maria Zakharova, talesparson på det ryska utrikesdepartementet.

– Ryssland kommer att förbereda motåtgärder som svar på Washingtons nya fientliga drag, säger hon enligt den ryska nyhetsbyrån Interfax.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.