Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-21 16:49

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/rutavdraget-hojs-till-50000-fa-privatekonomiska-forslag-i-budgeten/

Ekonomi

Rutavdraget höjs till 50.000 – få privatekonomiska förslag i budgeten

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Rutavdraget återställs till 50.000 kronor. Det är den viktigaste privatekonomiska punkten i vårbudgeten. I övrigt är det få satsningar som påverkar privatekonomin.

Dan Lucas
Rätta artikel

Jens Magnusson privatekonom på storbanken SEB ser inte mycket som direkt gynnar eller missgynnar privatekonomin i regeringens förslag – mycket beroende på att det inte sker några inkomstskatteförändringar.

– Det var i stort sett som väntat, säger han om förslaget.

Taket för Rutavdraget höjs från de 25.000 kronor som gällde under förra mandatperioden till 50.000 kronor den 1 juli. 

Den som använder Rut skulle med andra ord kunna kalla sig vinnare. Men enligt M och KD:s budgetförslag, som klubbades av riksdagen i december skulle Rutavdraget ha höjts till 75.000 kronor.

– Så det beror på vilken utgångspunkt man har. Jämfört man med lägsta nivån så kan den som använder Rut efter höjningen använda fler tjänster.

Jens Magnusson tror dock inte att syftet med höjningen är privatekonomisk.

– Visst är det en privatekonomisk reform, men jag tror att regeringen tänker den mest som en arbetsmarknadspolitisk reform, säger han.

Han påpekar att det finns andra arbetsmarknadssatsningar som de 10 miljoner kronor Tillväxtverket får för att främja utlandsfödda kvinnors företagande.

Den lägre arbetsgivaravgiften för enmansföretagare som anställer en person blir kvar och förlängs dessutom från ett till två år.

– När det handlar om så små företag och den första anställningen så blir ju företagaren och privatpersonen en och samma. Så både för den som driver enmansföretag och för den som blir anställd finns det möjligen en privatekonomisk koppling, säger Magnusson.

– För den som har behov i skolan är det inte dumt med fler lärarassistenter, men den direkt privatekonomiska kopplingen är svag, säger Magnusson.

Vill man verkligen dra den privatekonomiska vinkeln rätt långt så kan fri entré på statliga museer ses som en förbättring av privatekonomin – i varje fall för den som besöker museerna.

Till hösten lär dock regeringen återkomma med förändringar som kommer att inverka på privatekonomin. Då kan den lägga förslag som också innefattar förändringar av inkomstskatterna.

Läs även: 200 miljoner kronor till utbyggnad av bredband

Läs även: Bransch varnar för personalbrist

Läs även: Reformer för 4,5 miljarder