Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Ryssland hotar stoppa gasen redan på måndag

Under fredagen måste Ukraina betala minst 13 miljarder kronor till det ryskägda energibolaget Gazprom – annars skruvar Ryssland åt gaskranen efter helgen. Följden kan bli brist på gas i stora delar av Europa.

På fredagen hålls ett krismöte i Berlin, där representanter för Ukraina, Ryssland och EU-kommissionen ska försöka undvika ett hotande gaskrig. Men parterna står fortfarande långt från varandra – av politiska skäl.

Ukraina vägrar betala sin snabbt växande gasnota till Ryssland, eftersom priset har höjts med nästan 80 procent under våren till drygt 3 200 kronor per 1 000 kubikmeter.

– Det betalar vi inte. Ingen får använda gas som politiskt vapen, sade Ukrainas  premiärminister Arsenij Jatsenjuk tidigare i veckan.

Jatsenjuk vill i stället ta gasstriden till Internationella skiljedomstolen i Stockholm, uppger Dagens Industri. Men Ryssland avfärdar Ukrainas krav, då man anser att den tidigare rabatten bara var ett slags ”hyra” för den ryska flottbasen på Krimhalvön.

Sedan den 21 mars är Krim dock formellt en del av den ryska federationen, enligt Ryssland – ett beslut som lett till en av de värsta politiska kriserna i Europa på åratal – och Vladimir Putins regering har dragit slutsatsen att det därför inte finns någon anledning att fortsätta rabattera priset på gas.

Ukrainas gasnota har nu hunnit nå 34 miljarder kronor, enligt det ryska statsägda Gazprom. Bolaget hotar därför att skruva åt gaskranen redan efter helgen, om inte en första avbetalning på minst 13 miljarder kronor gjorts på fredagen.

Inom EU följs utvecklingen med oro. En stor del av Rysslands gasleveranser till Europa går via Ukraina, och länder som Slovakien, Tjeckien, Polen, Ungern, Grekland och Tyskland skulle kunna drabbas om gasen slutar flöda. De exakta konsekvenserna är oklara, men på kort sikt kan troligen de flesta EU-länder hitta ersättningsalternativ för elproduktionen.

EU:s kommissionär för energifrågor Günther Oettinger sade på fredagen att det är "fullständigt nödvändigt" att Ukraina nu gör en första avbetalning.

– Det exakta priset må vara omstritt, men i dag måste Ukraina lova att göra en första avbetalning. Och det bör röra sig om en hög summa, åtminstone flera hundratals miljoner dollar, säger Oettinger till Reuters.

Samtidigt hävdade han att den prislapp som Ryssland nu satt för gasen inte är marknadsmässig och därför ”oacceptabel”.

– När Ukraina gjort en första avbetalning, förväntar vi oss att Ryssland sätter ett rättvisare pris för framtida leveranser, sade Oettinger, innan han gick in på krismötet i Berlin.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.