Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-21 14:57

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/sa-blir-kladseln-pa-kontoret-efter-pandemin/

EKONOMI

Så blir klädseln på kontoret efter pandemin

Illustration: Jenny Alvén

Mysbyxor och träningskläder har blivit vanliga arbetskläder för hemmajobbare. Men hur blir klädseln när kontoren öppnar igen? Är kostymer, slipsar och snäva kjolar ett minne blott?

Elizabeth Castaldo Lundén är universitetslektor i modevetenskap vid Stockholms universitet. Hon konstaterar att lösa plagg som går att röra sig i har blivit en vana för många av dem som jobbat hemma under pandemin medan snäva, begränsade plagg är något kroppen blivit ovan vid.

– När vi tidigare gick till kontoret fanns det ofta ett inslag av att kläderna skulle vara lite obekväma. Nu har vi vant oss vid att plaggen ska kännas sköna mot kroppen, säger hon.

För vissa kan det ha varit en lättnad att slippa klä upp sig för att gå till jobbet medan andra har saknat känslan av att göra sig redo på morgonen, säger hon.

– Personer som saknar modeintresse har kanske känt att ”äntligen kan jag vara mig själv!” och har uppskattat att det inte funnits krav på hur man ska klä sig. Andra har känt att det har blivit monotont att vara hemma och klä sig på samma sätt hela tiden, säger hon.

Hemarbetet har också gjort det möjligt att byta kläder under dagen. Nu krävs det att man på nytt lär sig att klä sig för en hel dag med olika aktiviteter och skiftande väder. När åtsittande, trånga kavajer, slipsar, höga klackar och bygel-behån har stannat i garderoben under lång tid kan det kännas svårt att tänka sig att bära plaggen under en hel arbetsdag på kontoret, säger Elizabeth Castaldo Lundén.

– Någon som gått runt barfota hemma i över ett år kommer inte vilja gå i högklackat hela dagen.

Elizabeth Castaldo Lundén.
Elizabeth Castaldo Lundén. Foto: Bart van det Gaag

I Sverige var klädseln generellt sett mindre formell än i många andra länder redan innan pandemin. Få har haft krav på sig att använda slips, exempelvis. Elizabeth Castaldo Lundén tror att företagens egna klädkoder kommer att spela en viktig roll även efter pandemin.

Hon spår att klädseln hos personer som har externa möten blir ungefär densamma som tidigare, med vissa justeringar som gör att plaggen blir mer bekväma.

– Slipsen kanske försvinner och kostymbyxorna blir mer bekväma. Jag tror att det kommer finnas fler material som är mindre snäva.

Illustration: Jenny Alvén

Varumärken som spanska Zara och japanska Uniqlo har redan börjat göra kostymbyxors midja mer elastisk, berättar Elizabeth Castaldo Lundén.

Illustration: Jenny Alvén

Tankarna om formella plagg som blir mer bekväma bekräftas av Pia Ekholm som är design- och inköpschef på Lindex.

– Kunden kommer inte gå med på att ha obekväma plagg. Vi produktutvecklar och designar utifrån våra kunders behov och vad de söker, där exempelvis bygelfria behåar och sköna byxor är plagg vi sett går bra och som vi tror på, säger hon.

Pia Ekholm
Pia Ekholm Foto: Anna Sigvardsson Högborg

Den ledigare stilen började leta sig in i modevärlden redan för tio år sedan men har snabbats på av pandemin, enligt Pia Ekholm.

– Då såg vi hur sneakers började leta sig in i mer formella sammanhang. Nu är det accepterat nästan överallt.

Även H&M:s kreativa rådgivare Ann-Sofie Johansson räknar med att jobbstilen blir mer ledig även efter pandemin. Hon väntar sig att det blir vanligare med plagg som sticker ut i djärvare färger både på jobbet och privat. Kavajer utan foder, dressade joggers (mjukisbyxor) och stickade plagg är något hon tror kommer bli mer populärt.

”Vi har vant oss vid att vara bekväma och många kommer glatt fortsätta ha på sig och mixa och matcha mer lediga stilar när de går tillbaka till kontorsmiljön,” skriver hon i en kommentar.

Ann-Sofie Johansson
Ann-Sofie Johansson Foto: Erik Englund

Annika Hedin, kreativ designer på Kappahl, säger att modet blir allt mer fragmenterat till följd av det stora inflödet av influenser från olika delar av världen. Större ekonomiska skillnader och ett mer mångkulturellt samhälle gör att det finns behov att ett mode som passar många.

”Detta i kombination med att våra vardagliga behov med familjen i fokus har fått ta större plats gör att vi önskar ett mer bekvämt och tillåtande mode”, skriver hon i ett mejl.

Annika Hedin påpekar att enbart ett fåtal behöver bära kostym eller dräkt till jobbet.

”Klädkoder med det uniforma, välklädda uttrycket blir mer sällsynta och när fler företag erbjuder en kombination av att arbeta hemma eller på distans kan det speglas i vad de anställda vill ha på sig.”

Hon spår en ny typ kontorsklädsel.

”Stickade klänningar som kombineras med en ledig kavaj och bekväma boots kan bli en mer bekväm typ av kontorsklädsel för kvinnor.”

Även för män tror hon att modet kan påverkas.

”Modet för män som arbetar på kontor har sedan länge gått mot en mer ledig stil där kavajen ofta ersatts av skjorta med stickad tröja, och chinos har fått stå tillbaka för jeans. Slipsen har sedan länge varit frånvarande även i mer dressade sammanhang. Den yngre mannen blandar också upp sin dressade garderob med mer bekväma plagg, som den lösare joggers-inspirerade byxan eller collegetröjan.”

Behovet av optimism gör att Annika Hedin tror att mer färg och personliga uttryck kommer synas i modet.

”Ett bekvämt mode behöver inte vara nedtonat och avskalat, det kan också vara mer uttrycksfullt och glädjefyllt”, kommenterar hon.

Det är inte bara pandemin som påverkar människors förhållningssätt till kläder. Den ökade uppmärksamheten kring klimatfrågan och FN:s klimatpanels senaste alarmerande rapport har satt press på både företag och konsumenter.

”Vi kommer inte kunna köpa lika många plagg eller göra några felköp, både av ekonomiska och miljömässiga skäl. Det gör att plaggen i garderoben behöver vara mångsidiga och mer hållbara,” skriver Annika Hedin.

Annika Hedin
Annika Hedin Foto: Privat

Modeforskaren Elizabeth Castaldo Lundén är inne på samma spår.

– Det finns en ökad medvetenhet kring konsumtion. Fler kanske har färre plagg som används på kontoret, eftersom klädernas miljöpåverkan är känd, säger hon.

När Greta Thunberg prydde omslaget av Vogue Scandinavia gav hon samtidigt en känga till modeindustrin, där hon avfärdade industrins hållbarhetsarbete med att oftast vara ”ren greenwashing”, det vill säga att modeföretagen vilseleder konsumenten genom att få det att framstå som att verksamheten är hållbar och miljövänlig.

”Du kan inte massproducera mode eller konsumera ”hållbart” så som världen är skapad i dag. Det är en av många anledningar till att vi kommer att behöva en systemändring”, skrev hon i ett inlägg på Instagram i samband med publiceringen.

Men även om konsumtionen minskar och stilen blir mer ledig med hemarbetet tror Elizabeth Castaldo Lundén inte att mode förlorar sin roll som statusmarkör.

– Så länge vi har ett hierarkiskt klassamhälle kommer de här eftersträvansvärda sakerna att finnas.

Hon säger att mode har använts som statusmarkör ända sedan medeltiden.

– Då handlade det om att bära ett visst material som var svårt att få tillgång till. Det kunde vara en viss typ av importerat sidentyg från Asien som bara kungligheter och adel hade tillgång till, säger hon och fortsätter:

– Vi måste komma ihåg att mode är som ett språk. Det är kodat. Vi antar att om vi klär oss välputsat kommer vi uppfattas som mer professionella i andras ögon. Det kan inte dekonstrueras hur som helst och skulle ta mycket längre tid än drygt ett år att förändra kulturellt.

Läs mer: Tre personer berättar – så har deras klädstil förändrats

Ämnen i artikeln

H&M
Mode
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt