Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Så funkar en statsskuld

Flera stora länder har hamnat i en svår skuldkris. De brottas med sina skuldberg på en lånemarknad präglad av stor oro. Vad är en statsskuld och hur hanterar ett land den? DN Ekonomi reder ut begreppen.

1 Varför lånar stater pengar?

För investeringar eller löpande utgifter som ett land saknar egna pengar till. Sverige lånade till exempel för att bygga ut järnvägen i början av 1900-talet.

2 Hur kan en stat låna pengar?

Staten säljer statspapper, eller så kallade statsobligationer och statsskuldväxlar, vid auktioner. Banker är återförsäljare och köper statspapper vid auktionerna för kunders räkning. Den köpare som nöjer sig med lägst ränta vinner auktionen.

3 Vilka lånar stater av?

De som köper är i första hand pensionsbolag, försäkringsbolag, andra länders centralbanker, affärsbanker, en del privatpersoner och andra som vill göra investeringar med säker avkastning. Flera snabbväxande asiatiska länder med Kina i spetsen investerar stora summor i statspapper.

4 Vem bestämmer räntan när statspapper ges ut?

Räntan bestäms på auktionen där köparna får lämna anbud. De som lämnar lägst anbud får först köpa statspapper.

Statsobligationer har vanligtvis löptider på två, fem eller tio år. Den som lånar ut får efter löptiden tillbaka sina pengar av staten plus ränta.

Ju sämre ordning en stat har på sina finanser, desto sämre blir kreditbetyget. Då kräver köpare av statspapper bättre ersättning i form av högre ränta.

5 Hur fungerar krislånen från EU?

EU har skapat två tillfälliga räddningsfonder: EFSF och EFSM. De ska övergå till att bli permanenta från 2013 och då heta ESM. Fonderna har lånat ut pengar till Grekland, Irland och Portugal. Internationella valutafonden, IMF, har också bidragit med pengar.

Stöden ges på villkor att länderna vidtar åtgärder för att förbättra sin ekonomi.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.