Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-06-15 22:56

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/sa-gor-du-kaffestunden-mer-klimatsmart/

Ekonomi

Så gör du kaffestunden mer klimatsmart

Arkivbild. Foto: Christine Olsson/TT

En kaffe att ta med, tack!

Varje år används miljontals engångsmuggar i Sverige som skräpar ner och påverkar miljön negativt. Men du kan själv minska din miljöpåverkan.

– Huvudbudskapet är att byta till en mugg som håller längre, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige rent.

Det finns inga exakta siffror på hur många engångsmuggar som förbrukas i Sverige varje år. Men enligt en grov uppskattning, som även innefattar produkter som exempelvis bägare för plocksallad och glassbägare i papp, handlar det om mellan en halv och en miljard per år, enligt en rapport som IVL Svenska Miljöinstitutet gjort på uppdrag av organisationen Håll Sverige rent.

Engångsmuggen, som ofta innehåller plast, utgör ett miljöproblem på framför allt två sätt, enligt Åsa Stenmarck, avfalls- och resursexpert på IVL.

– Dels är det en resursåtgång när vi tillverkar dem. Det är både material som går åt och energi, säger hon.

Dels blir engångsmuggen ofta till skräp.

– Då blir det alla de konsekvenserna som skräp har. Dels att det inte ser så kul ut, men också att skräpet till slut hamnar i våra sjöar och hav.

Men det finns alternativ som är bättre för miljön.

I studien från IVL har man jämfört miljöpåverkan från engångsmuggar med flergångsmuggens miljöpåverkan, från råvara till avfall, genom livscykelanalyser. Tre olika engångsmuggar har jämförts med en flergångsmugg tillverkad av bambu och en termosmugg av rostfritt stål.

Flergångsmuggen är bättre både vad gäller nedskräpning och klimatpåverkan om den används flera gånger under sin livslängd, enligt studien. Bambumuggen lönar sig klimatmässigt efter att ha använts omkring 15 gånger jämfört med motsvarande antal kaffe i engångsmugg, medan termosmuggen behöver användas omkring 45 gånger för att vara ett bättre val för miljön, enligt IVL:s studie.

– Byter man från engångsmugg till flergångsmugg vinner man inte bara att vi får ett bättre klimat för att vi använder våra resurser smartare, vi kommer också att minska nedskräpningen, säger Johanna Ragnartz.

För den som vill minska sin klimatpåverkan, men fortsätta att dricka sitt kaffe på språng är flergångsmuggen därför ett bra alternativ, menar hon.

– Kom ihåg att du har den, så du tar med den och inte köper fler flergångsmuggar. Och använd den många gånger.

Hur man väljer att diska sin mugg spelar också roll för miljöpåverkan. Att skölja ur med kallt vatten i stället för att diska med varmt vatten och diskmedel är att föredra.

– Ska man maxa ska man ha en flergångskaffemugg som man sköljer ur med kallt vatten, då kommer du snabbt att göra lägre klimatpåverkan.

Men det är inte bara konsumenterna som kan göra klimatsmarta val när det gäller muggar. Även de som står på andra sidan disken och lämnar ut kaffet kan bidra och tänka nytt, anser Johanna Ragnartz på Håll Sverige rent.

– De kan hjälpa till att styra mot en större användning av flergångsmuggar – att det blir lätt att ta med din egen mugg när du kommer till ett kaffeställe. Man kan ställa samma fråga som med påsarna, behöver du en mugg?

Men hur stort miljöproblem är engångsmuggen egentligen? Även om det finns områden där utsläppen är betydligt större, är frågan om engångsmuggar och engångsmaterial ändå viktig, menar Åsa Stenmarck på IVL Svenska Miljöinstitutet.

– Det är klart att mycket annat som vi gör är mycket värre utsläppsmässigt, det enklaste exemplet är väl flygresor och all onödig konsumtion vi ägnar oss åt. Jag brukar tänka många bäckar små, det här är en av bäckarna.

Läs mer: 

Fler plastbitar i haven än stjärnor i Vintergatan

Förbud mot sugrör i plast sprider sig runt om i världen

Plastpåse hittad på havsbotten vid rekorddykning i Marianergraven

Ämnen i den här artikeln:

Klimatet
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Rätta artikel

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt