• USA:s skuldtak på 14.300 miljarder dollar höjs så att staten kan fortsätta betala sina räkningar. Höjningen av taket knyts till ett stort sparprogram omfattande 3.000 miljarder dollar i nedskärningar (enligt vissa uppgifter uppemot 4.000 miljarder).
• I en första omgång klubbas besparingar på cirka 1.000 miljarder dollar omedelbart, huvudsakligen sådana som partierna redan är överens om. Skuldtaket höjs lika mycket som beslutade besparingar – ”dollar för dollar” – ett starkt republikanskt krav.
• Samtidigt skapas en särskild kommitté inom kongressen, med lika antal demokratiska och republikanska ledamöter, hälften från senaten och hälften från representanthuset. Kommittén får i uppgift att hitta ytterligare besparingar på uppemot 2.000 miljarder dollar före årsskiftet.
• Kommittén får rätt att föreslå såväl besparingar i de av demokraterna omhuldade programmen Medicare och Medicaid (sjukvård för äldre och fattiga), men även ändrade skatteregler (inklusive skattehöjningar).
• Misslyckas kommittén med att komma överens inträder en mekanism som tvingar fram besparingar automatiskt över hela budgeten. Dessa är tänkta att vara så oaptitliga för bägge partierna att de hellre kompromissar med motparten – det kan handla om för Republikanerna förhatliga försvarsnedskärningar eller rentav skattehöjningar, eller sänkta bidrag till låginkomsttagare, något Demokraterna vill undvika.
• Kongressen ska rösta om ett tillägg till USA:s konstitution som skulle förbjuda underbalanserade budgetar i framtiden. Detta är en eftergift till konservativa republikaner – men i praktiken ett symboliskt steg, eftersom tillägget inte tros ha en chans att bli verklighet.
• Fungerar paketet som tänkt kommer USA att kunna undvika att slå i skuldtaket under hela 2012. Nästa gång frågan kan bli akut blir alltså efter kongress- och presidentvalet i november 2012.