Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-26 16:02

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/sa-hog-ar-din-boranta-ar-2030/

Ekonomi

Så låg kan din boränta vara år 2030

Möjligheterna är stora att boräntorna kommer att vara fortsatt låga flera år framöver. Foto: Magnus Hallgren

De senaste 40 åren har flera globala megatrender pressat räntorna i världen.

En ny analys av Swedbanks prognoschef Andreas Wallström tyder på ett fortsatt tryck nedåt. Och att de låga räntorna är här för att stanna.

Rätta artikel

Att låna har aldrig varit så billigt som nu. Räntan på tioåriga svenska och tyska statsobligationer är nära 0 procent. Hushållens rörliga bostadslån har i flera år legat kring 1,5 procent. Att jämföra med bolåneräntor på över 20 procent, när läget var som kärvast på 1990-talet.

Men hur länge varar det?

– Många har bilden att de låga räntorna är en konsekvens av finanskrisen och centralbankernas åtgärder. Men i grunden handlar det om globalt utbud och efterfrågan på kapital.

Det säger Swedbanks prognoschef Andreas Wallström, som har gått igenom de senaste årens forskning och försökt besvara frågan vad vi kan förvänta oss på längre sikt.

Tre globala megatrender har bidragit till att realräntorna (räntan minus inflationen) pressats sedan 1980-talet. De kallas ibland sekulära rörelser, alltså förändringar som går djupare och längre än konjunkturens växlingar.

En sådan faktor är långsammare tillväxt i de avancerade ekonomierna. En annan är växande ekonomiska klyftor.

– De rika har blivit rikare, och de har en hög benägenhet att spara, säger Andreas Wallström.

Andreas Wallström, Swedbanks prognoschef Foto: Jenny Hallengren

Men den tredje och allra viktigaste sekulära rörelsen har att göra med en större andel äldre i befolkningen och en allt längre medellivslängd. Det är alltså tanken på en lång ålderdom som har lett till sparfrossa, inte bara i västvärlden utan även i länder som Kina.

– Om alla vill spara men ingen investerar blir räntorna låga.

En studie från Bank of England tyder på att 75 procent av nedgången i de globala realräntorna sedan 1980-talet kan förklaras av demografiska förändringar. Den uppskattningen bekräftas också av annan forskning.

Mer osäkra är prognoserna för framtiden. Ett argument som förts fram är att räntetrenden snart kommer att vända. Efterkrigsgenerationen går ju i pension, och börjar använda sitt sparade kapital.

Men mycket tyder på att det inte räcker för backa bandet. Den förväntade livslängden fortsätter att öka i de allra flesta länder, samtidigt som pensionsåldrarna inte höjs i motsvarande grad. Då växer behovet av att spara.

En ny rapport från Europeiska centralbanken räknar med att den demografiska utvecklingen i stället kommer att sätta ytterligare press på räntorna i euroområdet fram till år 2030.

– Den internationella forskningen talar alltså för ännu lägre räntor under kommande år. Det har nog blivit konsensussynen bland ekonomer, säger Andreas Wallström.

Kommer svenska boräntor att ligga kvar kring 1,5 procent om tio år?

– Jag tror det, men jag skulle ta höjd för åtminstone det dubbla.

Andreas Wallström varnar samtidigt för riskerna i lågräntevärlden. När hushåll och företag vänjer sig vid tanken på låga räntor anpassar de sitt beteende. Huspriser trissas upp ytterligare. Skulderna växer och ekonomin blir känsligare för svängningar. 

– Även små förändringar kan få stor effekt. Om boräntan bara stiger från 1,5 till 3 procent innebär det ju en fördubbling av räntekostnaden. Det här tror jag att politiska beslutsfattare måste bygga upp en säkerhet kring, säger Andreas Wallström.