Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-20 09:10

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/sa-kan-nya-tekniker-minska-matsvinnet/

Ekonomi

Så kan nya tekniker minska matsvinnet

När blir maten gammal? Ny teknik kan ge svar. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Klimatsmarta förpackningar är hett både för konsumenterna och för förpackningsindustrin. Inom några år kan vi ha små temperaturkänsliga datorchip på maten i våra kylskåp som räknar ut ett skräddarsytt bäst före-datum. Allt för att minska matsvinnet som är en stor klimatbov. 

Rätta artikel

Tryckta bäst före-datum bidrar till matsvinn, eftersom de är tilltagna med säkerhetsmarginal och många slänger mat som de tror har blivit gammal istället för att lukta sig till om den är fräsch. 

Därför har forskare vid Lunds tekniska högskola utrustat kylvaror med en liten dator, en sensor som kontinuerligt mäter temperatur, tid och plats genom att vara uppkopplad till GPS-nätet. Uppgifterna lagras i en molntjänst där algoritmer som vet hur mikroorganismer växer till räknar fram ett nytt bäst före-datum, baserat på exakt de temperaturer som maten förvarats i. 

Det dynamiska datumet skulle kunna avläsas på en app i kundens mobil. 

Sedan forskningsprojektet avslutades 2017 har flera företag fortsatt att utveckla idén.

– Vi hoppas få ut det i försörjningskedjan inom fem år, säger doktoranden Malin Göransson som i höst disputerar på en avhandling om hur intelligenta matförpackningar kan minska matsvinnet. 

I de försök som gjordes satt sensorerna på de returlådor som används vid transporter till och från butik. 

Där finns den infrastruktur som behövs redan i dag, eftersom transporter och pallar övervakas via en molntjänst, berättar Martin Torpling som är utvecklingschef på Svenska Retursystem, som ägs av dagligvarubranschen och som hanterar de returlådor som använts i försöket. 

– Inom fem år har vi det kanske inte fullt utrullat, men absolut som en tjänst att beställa, säger Martin Torpling. 

Men risken för felaktig temperatur är större i butiken än i transporten, visar forskningsprojektet. 

För att få ett korrekt bäst före-datum skulle den lilla sensorn helst sitta på själva varan och följa med kunden hem. 

Det svåraste är att hitta ett optimalt system för återvinning. Om batterier och sensorer hamnar i soporna blir systemet till skada för klimatet och inte till nytta.

Martin Torpling tror ändå att de varor vi bär med oss hem snart kan vara utrustade med små datorchip. 

– Konsumenterna kommer att kräva ökad spårbarhet och det kan de få med en sådan lösning. Det här finns nog inom en tioårsperiod, säger han. 

Fast kundernas önskningar bygger inte alltid på verklig kunskap. Och om inte företagen hjälper konsumenterna att göra medvetna val blir det lätt fel. 

Jon Haag är chef för testverksamheten på forskningsinstitutet Rise och har tjugo års erfarenhet av innovationer i förpackningsindustrin från företag som Billerud Korsnäs och Stora Enso.

Han har deltagit i mängder av projekt. Ett handlade om sallad. 

– Konsumenterna vill ha blandsallad, men vet inte att isbergssallad och babyspenat ska förvaras i en temperatur, medan ruccola och frisésallad mår bäst i en annan.

I en påse med sådan blandsallad blir alltid någon sort ofräsch. 

– Men när inte salladsföretagen berättar det för konsumenterna så fortsätter de att vilja ha fel saker, säger Jon Haag som tycker att varumärkesägarna oftare borde ta chansen att informera kunderna på sina förpackningar. 

I de globala konsumentpaneler han själv har skapat på Billerud Korsnäs väger världens megastäder tyngst. 

Där saknas ofta återvinning och behoven är helt andra än i europeiska städer. 

Men förpackningar gjorda av ett enda material som är lätta att sortera, vore till nytta överallt. 

– Som förnybar cellulosa i olika former. Det kommer livsmedelsföretag att vilja erbjuda sina kunder, säger Jon Haag.

Och det är på väg. I Hyltebruk bygger Stora Enso i år en helt ny produktionslinje för formpressad fiber. 

Stora Ensos innovationschef för Sverige, Mikael Hannus, ser stora fördelar med att kunna använda träfibern direkt till locket på kaffemuggen eller till en salladsskål, och slippa göra bioplast av den först. 

– En sådan skål av hårt pressad träfiber är inte bara återvinningsbar, den är fullständigt nedbrytbar och löser upp sig ganska fort om den hamnar i naturen, säger Mikael Hannus. 

Läs även: Matsvinn största klimathotet 

Läs även: Förpackningar i klimatmatch rond för rond