Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-06-27 11:10

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/sa-kan-resandet-se-ut-efter-pandemin/

EKONOMI

Så kan resandet se ut efter pandemin

Flygbolagens stora problem har börjat leda till desperata åtgärder.
Flygbolagens stora problem har börjat leda till desperata åtgärder. Foto: Johan Nilsson/TT

Pandemin har slagit sönder den globala reseindustrin. Nu frågar sig många hur tiden efter krisen ser ut.

Vilka blir framtidens resmål, vad kommer biljetterna att kosta, och när flyger vi igen?

Resebranschen är den kanske mest globala industri vi har, och därmed en av de mest utsatta när gränser i hela världen stängs på grund av coronaviruset.

Förra året reste människor som aldrig förr. Rubriker som ”Rekordmånga flög med ...” har avlöst varandra när bolagen redovisat sina trafiksiffror. Men samtidigt har marginalerna varit låga efter många år av hård prispress.

Det gör att reseföretag går in i krisen med magra kassor och många är i skriande behov av hjälp för att klara sig igenom stilleståndet som ingen vet när det tar slut.

På andra sidan krisen kommer det vara en ny verklighet för såväl flygbolagen som resenärerna, tror den fristående flyganalytikern Hans Jørgen Elnæs.

– Bolagen kommer inte starta upp rutter på spekulation som de inte säkert vet att de kan räkna hem sedan. Man kommer vilja vara väldigt konservativ i sin tillväxt när allting kommer igång för att inte ta några risker, säger han.

Hans Jørgen Elnæs har haft en rad höga positioner i flygbranschen. Numera är han fristående analytiker och konsult.
Hans Jørgen Elnæs har haft en rad höga positioner i flygbranschen. Numera är han fristående analytiker och konsult. Foto: Privat

Hans Jørgen Elnæs har tidigare varit kommersiell chef på Qatar Airways och marknadschef för Ryanair i Norden och Baltikum. Han tror att de skandinaviska länderna lättar på restriktionerna först.

– Jag kan tänka mig att det blir den viktigaste inrikestrafiken, den skandinaviska huvudstadstriangeln och kanske Bryssel och London till att börja med, säger Hans Jørgen Elnæs.

SAS vd Rickard Gustafson sa i samband med varslet i tisdags att han inte räknar med en normal efterfrågan på flyg förrän en bit in i 2022. Fram tills dess ska resenärerna inte vänta sig annat än sargade flygscheman och dyrare biljetter, tror Elnæs.

Han pekar på de stödpaket som SAS och många andra flygbolag får del av just nu. En del får stora kapitaltillskott men mycket handlar också om lån, som kan komma att behöva betalas tillbaka med en ordentlig ränta.

Flygplatserna, som har lägre trafikfrekvens, kan behöver höja avgifterna för flygbolagen och beroende på hur olika restriktioner hänger kvar kan flygen behöva gå med tomma rader eller stolar mellan resenärerna.

– Mycket kommer att bli kostsamt en tid framöver och det ökar kostnaden för varje passagerarkilometer. Det tar man igen genom att höja enhetsintäkterna – alltså högre biljettpriser och sämre ruttutbud.

Hur mycket dyrare kan det bli?

– Det är vanskligt att ge sig på en gissning. Vissa säger 50 procent, någon annan talar om en fördubbling. Jag tror man ska ha med sig att om flygbiljetterna blir för dyra vill färre flyga. Då stannar marknaden och det är ett ännu värre problem för flygbolagen än vad små marginaler är, säger Hans Jørgen Elnæs.

Det är full möjligt att vi faktiskt kommer att se ruiner av hotell eller infrastruktur som bara står och faller isär.

Turism- och klimatforskaren Stefan Gössling vid Lunds universitet tror samtidigt det kommer gå att hitta en del billiga resor för den som riktar in sig på charter eller riktigt turisttunga destinationer som delar av Grekland eller Spanien.

– Destinationerna kommer att föra en kamp om att locka till sig de få turister som kan eller vill resa. Du kommer nästan kunna välja fritt fram mot sensommaren vart du vill resa utan att betala särskilt mycket, säger Stefan Gössling.

Och kampen har redan startat. I Italien har man redan börjat planera för hur man ska kunna vinna turisternas förtroende. Lokala politiker på Sicilien planerar en fond på 50 miljoner euro som ska gå till att betala turister för att komma dit.

– Vi vet att vi inte kommer att lösa problemet, men det är små resurser som gör att sektorn kan andas, har Manlio Messina, ansvarig för turismfrågor på Sicilien, sagt till tidningen Palermo Today.

Tanken är att om regionen står för flygbiljetterna eller delar av hotellvistelsen så får man dit turister som spenderar pengar lokalt.

– Förhoppningen är att det ska betala flygbiljetten. Det är naturligtvis dåligt för destinationen att kasta bort sin produkt till inget pris, men för resenärerna är det ju bra, säger Stefan Gössling.

Inträden till sicilianska museer och liknande kan också bli gratis med den planerade turistfonden.
Inträden till sicilianska museer och liknande kan också bli gratis med den planerade turistfonden. Foto: Jesper Jager Arlestad/DN

Det blir en falsk efterfrågan som betalas av destinationen själv. Men den verkliga efterfrågan kommer så småningom att finnas, det är han säker på.

Frågan är bara hur lång tid det tar och hur de allra mest turistberoende orterna står sig under tiden. Han tar delar av Grekland och Spanien som exempel. Platser där allting kretsar kring att tjäna pengar på besökare från länder som Sverige och Tyskland, som i dag är helt stängda.

– Vi har ju sett dem gå igenom kriser tidigare. Utifrån det så är det full möjligt att vi faktiskt kommer att se ruiner av hotell eller infrastruktur som bara står och faller isär för att ingen har pengar att investera, säger Stefan Gössling.

Vad gäller vinterresan till Thailand och andra längre resor tror han det dröjer ännu mer innan efterfrågan kommer tillbaka. Tidiga resultat från ett pågående forskningsprojekt vid Lunds Universitet visar att avståndet hem är det som skrämmer svenskarna mest just nu.

– Frågan om smittrisk ligger inte nödvändigtvis högst på listan över vad som avskräcker med resande. Det är distansen i sig som skapar osäkerhet, säger Stefan Gössling och tillägger:

– Jag tror helt enkelt att vi ser världen på ett nytt sätt där distans får en ny roll. Ju längre bort en destination är desto större blir rädslan.

Hur kommer själva resan att bli då? Hans Jørgen Elnæs gissar på mer krångel och sämre service.

Flera av bolagen som fortfarande flyger inrikes i bland annat USA har redan krav på munskydd och man har dragit ner på servicen under själva flighten. Diskussioner om friskhetsintyg eller hälsokontroller på flygplatserna har också dykt upp i branschen, berättar Elnæs.

– Ingen vet hur det blir, men jag tror man som resenär behöver vara på flygplatsen betydligt mycket tidigare före avresa än förut.

Menar du tillfälligt då, om man reser typ i år?

– Kanske som en ny verklighet faktiskt. Om viruset ska vara bland oss är det inte säkert att det bara är tillfälligt. Det såg man efter 11 september 2001 med alla skärpta säkerhetskontroller. De är fortfarande kvar i stor utsträckning, säger Hans Jørgen Elnæs.

Läs mer:

Så ska du kunna välja klimatsmarta resor

Wallenberg: ”Vi kan inte återstarta ett helt flygbolag, det kan bara staten göra”

Ämnen i artikeln

Flygtrafik
Turism
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt