Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Så kan segregationen bromsas

”Näringslivet har ett ansvar att skapa bättre betalda, meningsfulla jobb” säger Charlotta Mellander, Professor på Handelshögskolan i Jönköping.
”Näringslivet har ett ansvar att skapa bättre betalda, meningsfulla jobb” säger Charlotta Mellander, Professor på Handelshögskolan i Jönköping. Other: Anders Hansson

De moderna städerna faller samman av sin egen attraktionskraft. Gentrifiering och segregation delar upp oss i allt mer väldefinierade socioekonomiska öar, menar forskarna Richard Florida och Charlotta Mellander. Men det går att bromsa utvecklingen.

Är den moderna staden den attraktiva, kreativa livsstilsdrömmen, där folk från olika bakgrund och klass kan mötas på mysiga kaféer och coola barer? Eller är den en segregerande kraft som fördjupar klyftorna mellan människor? Ny forskning kastar en skugga över storstädernas framtid.

– Madicken skulle inte ha bott granne med sin mindre bemedlade vän Abbe i dag, säger Charlotta Mellander, professor i national­ekonomi.

När den amerikanske forskaren Richard Florida, verksam vid University of Toronto, lanserade sin teori om den kreativa klassen 2002 blev han fort en världsstjärna i urbanforskningsvärlden. I korta drag gick hans teori ut på att det var de högproduktiva kreativa människorna – tänk Steve Jobs med anhang – som drev tillväxten i den moderna staden. Det var de, och inte stora industrier och företag, som var anledningen till att städer som San Francisco blomstrade ekonomiskt.

Madicken skulle inte ha bott granne med sin mindre bemedlade vän Abbe i dag.

Men förra våren chockade han sina gelikar när han medgav att han inte förstått utvecklingens alla negativa sidor. I boken ”The new urban crisis” (2017) skriver Richard Florida att den snabba urbaniseringen tillsammans med ekonomiska strukturomvandlingar lett till att många av världens städer blivit kraftigt segregerade. 

– Dessa platsers framgång medför en baksida. Den ekonomiska tillväxten kommer med mer segregation och högre boendepriser. Man kanske inte har fokuserat så mycket på de utmaningarna som man borde ha gjort, säger Charlotta Mellander.

Hon är professor vid Internationella handelshögskolan i Jönköping och har forskat tillsammans med Richard Florida i flera år. Bland annat har hon tagit fram statistiken till ”The new urban crisis”.

– Vi såg att många som flyttade till städerna fick en högre lön, men eftersom boendekostnaderna var så pass mycket högre i staden hade de i slutändan mindre pengar att leva för. Bara en liten del fick det bättre, säger Charlotta Mellander.

”Större städer är mycket mer segregerade än mindre tätorter” säger Charlotta Mellander.
”Större städer är mycket mer segregerade än mindre tätorter” säger Charlotta Mellander. Foto: Anders Hansson

För ”The new urban crisis” har hon och Richard Florida tagit fram ett nytt statistiskt index för att beskriva segregerade städer. I det räknar forskarna in inkomstfördelning, lönefördelning och ekonomisk segregation.

Charlotta Mellander har analyserat alla Sveriges kommuner med hjälp av new urban crisis-index, som det kallas. Resultatet är slående: I topp på indexlistan ligger Stockholmskommunerna Täby, Nacka och Stockholm.

– Jag såg samma strukturer som i USA. Större städer är mycket mer segregerade än mindre tätorter.

Utvecklingen är alltså tydligast i Sveriges storstäder, där skilje­linjerna mellan förort och innerstad blivit tydligare. Som exempel ökade medelinkomsten på Kungsholmen med 67 procent mellan 2000 och 2015. I förorten Skärholmen med bara 33 procent, enligt Stockholms stads statistik. 2015 hade 70 procent av Kungsholmsborna eftergymnasial utbildning, jämfört med 37 procent i Skärholmen.

I förorten Skärholmen ökade medelinkomsten med bara 33 procent, enligt Stockholms stads statistik.
I förorten Skärholmen ökade medelinkomsten med bara 33 procent, enligt Stockholms stads statistik. Foto: Lisa Mattisson

– När utbildnings- och inkomstskillnader befästs rent geografiskt är de också svåra att bryta. Möjligheten att förstå varandra över klassgränserna blir svårare när vi inte längre möts, säger Charlotta Mellander.

Men hur har detta kunnat ske? Hade någonting kunnat göras annorlunda?

Enligt Charlotta Mellander finns det inget rakt svar på den frågan. Den ekonomiska ojämlikheten beror till stor del på en mer omfattande strukturomvandling som sker globalt. Eftersom många hög­produktiva industrijobb tagits över av maskiner kommer samhällets tillväxt en allt mindre grupp individer till gagn. De kunskapsintensiva höginkomstjobben och service­yrkena som kräver lägre utbildning ökar samtidigt som jobben däremellan försvinner. Ett fenomen som kallas jobbpolarisering.

De här problemen kommer inte att lösa sig själva.

– Både hög- och låginkomst­jobben finns framför allt i städerna, vilket i sin tur spär på urbaniseringen och segregationen, säger Charlotta Mellander.

Och urbaniseringen sker över hela världen – oavsett vad de lokala politikerna gör för att försöka motverka det.

Men det finns sätt att bromsa utvecklingen, menar Charlotta Mellander. Mer byggande, en inkluderande bostadspolitik och satsningar på utbildning i utanförskapsområden skulle kunna leda till att den socioekonomiska segregationen minskade.

– Jag tror också att näringslivet har ett ansvar att skapa bättre betalda, meningsfulla jobb. De här problemen kommer inte att lösa sig själva.

Läs mer: ”Känslan att inte tillhöra det stora samhället” 

Fakta.De 10 mest ojämlika kommunerna

1. Täby

2. Nacka

3. Stockholm

4. Lund

5. Uppsala

6. Sollentuna

7. Malmö

8. Lidingö

9. Göteborg

10. Danderyd

Listan är baserad på New Urban Crisis Index. Detta grundar sig i tre faktorer: Lönefördelning, inkomstfördelning samt ekonomisk segregation.

Källa: Charlotta Mellander, professor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.