Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Så mycket av barnbidraget krävs för första boende – lista län för län

Dags att börja spara till första insatsen. Arkivbild.
Dags att börja spara till första insatsen. Arkivbild. Foto: Hasse Holmberg/TT

Föräldrar i Stockholm behöver spara mer än hela barnbidraget för att hjälpa barnen till kontantinsatsen för första boendet - varje månad i 18 år. I alla fall om sparandet sker på ett vanligt sparkonto, enligt Länsförsäkringar.

Enligt banken försöker en del föräldrar hjälpa sina barn men de har kanske inte tänkt igenom vilken sparform som passar bäst.

– Det jag är ute efter är att föräldrar bestämmer sig för när pengarna ska användas. En liten del på sparkontot kan vara bra, till en cykel eller en resa. Men det långsiktiga sparandet, till exempel till ett eget boende, de pengarna är bra att ha i fonder eller aktier, säger Länsförsäkringars privatekonom Emma Persson. 

Länsförsäkringar har tagit ett genomsnitt av bopriserna i varje län. Sedan har de räknat ut hur mycket som föräldrar behöver spara varje månad i 18 år för att få ihop till en kontantinsats till ett bostadslån i respektive län. Två saker blir tydliga: summan som måste sparas skiljer sig ordentligt åt beroende av vilket län man tänker sig att barnen kommer att bo i och vilket sparsätt man väljer åt barnen. 

Sammanställningen är förenklad men har ett tydligt budskap. Om du sparar långsiktigt på bankkonto så behöver du spara mycket mer varje månad än om du sparar i olika aktieprodukter, exempelvis fonder. I Stockholms län är bopriserna särskilt höga. På ett vanligt sparkonto är räntan ofta 0 procent. Det betyder att föräldrarna måste spara drygt 1.600 kronor, mer än barnbidragets 1.250 kronor. Skulle föräldrarna å andra sidan välja aktier eller fonder, som historiskt visat sig vara en lönsam affär, då kan månadssparandet nästan halveras. 

– Några procents avkastning på lång sikt gör att man inte behöver spara lika mycket per månad. Så tanken är att ge föräldrar en tankeställare, säger Emma Persson. 

Fördelen med att ha pengarna på ett sparkonto med fria uttag är att du vet hur mycket pengar du har och kan ta ut dem när som helst. Dessutom är det riskfritt så länge banken omfattas av insättningsgarantin. Aktier och fonder kommer å andra sidan med varierande risk men kan både öka i värde och ge utdelningar från bolagens vinster. 

Joakim Bornold är sparekonom på Nordnet. Hans grundformel för att spara är 70/30. 70 procent av sparandet i aktier eller fonder och 30 procent på sparkonton.

– Man får fiska runt lite men det finns obundna sparkonton som kan ge någon, liten ränta. Sparkontot står för stabiliteten och aktiefonden ger dig möjlighet till avkastning. När börsen går upp så sparar man på banken för att hålla balansen till 70/30. Det är så norska oljefonden funkar. Annars har man en för stor risk när aktiedelen av sparandet växer, säger han. 

– Fördelen med fonder är underhållet, det minimala underhållet. Du behöver göra väldigt lite själv men får ändå aktiemarknadens avkastning. Man kan se över sitt innehav en gång i halvåret, det behövs faktiskt inte mer än så, fortsätter Joakim Bornold på Nordnet. 

Emma Persson på Länsförsäkringar avslutar med att säga att sparande inte bara är något för föräldrarna:

– Det är viktigt att involvera barnen, ju äldre de blir. Jag tror att föräldrar ibland underskattar barnens förmåga och intresse. Det är viktigt att det inte blir fult att prata om pengar och sparformer, jag tror att det är bra att prata om pengar.  

 

Sammanställningen

Länsförsäkringars sammanställning tar inte hänsyn till inflation eller förändrade bopriser. I stället fokuserar den på att visa hur mycket det skiljer sig mellan att spara på sparkonto respektive fonder med olika risknivåer. 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.