Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-08 15:15

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/sa-mycket-har-var-konsumtion-okat-de-senaste-100-aren/

Ekonomi

Så mycket har vår konsumtion ökat de senaste 100 åren

John Magnus Roos forskar om konsumtion.
John Magnus Roos forskar om konsumtion. Foto: Christian Löwhagen och TT

Det senaste seklet har hushållens konsumtion mångfaldigats. Från att främst kretsa kring nödvändiga utgifter är den i dag allt mer kopplad till identitet och lyx i tillvaron.

Vi har under de senaste årtiondena fått mer pengar över från lönen när räkningarna är betalda. Utgifterna som tidigare kretsade kring mat för att mätta och bostad och kläder för att skydda handlar numera allt mer om sådant som ger njutning i tillvaron – restaurangbesök, modekläder och semesterresor, för en svensk med medelinkomst.

Den främsta orsaken är att vår köpkraft blivit starkare – men också att vår syn på sparande förändrats.

– Under större delen av 1900-talet var sparnormen stark – en god medborgare skulle spara pengar på banken. Det har vi övergett. Nu ska man konsumera för att maximera sin lycka eller möjligen investera på den globala marknaden, säger John Magnus Roos, forskare vid Centrum för konsumtionsvetenskap vid Göteborgs universitet.

De senaste tio åren har konsumtionen också blivit allt mer lånefinansierad. Under den senaste finanskrisen satsade Sverige på en expansiv penningpolitik som gjorde det billigt att låna pengar för att uppmuntra svenskarna att konsumera sig ur krisen.

– Genom att det är billigt att låna till bostad och andra stora inköp får vi mer pengar till annat, säger John Magnus Roos.

Medan vi spenderar mer pengar på heminredning tillbringar vi mindre tid hemma. Och vi köper fler köksprylar men äter allt oftare ute.

Sedan dess spenderar vi 40 procent mer pengar på möbler och heminredning – samtidigt som priserna har sjunkit med 3 procent.

– Paradoxen här är att medan vi spenderar mer pengar på heminredning tillbringar vi mindre tid hemma. Det är samma sak med köksutrustning – vi köper fler prylar men äter allt oftare ute. Sociala medier spelar nog in – de har gjort att vi öppnat upp våra hem för betydligt många fler än de vi faktiskt bjuder in och ökat på en skrytkonsumtion.

Men samtidigt som konsumtionen ökat har växthusgasutsläppen kopplade till hushållens konsumtion minskat – med 14 procent de senaste tio åren. Det kan främst förklaras av att produktionen blivit mer klimatsmart.

– Delvis också av att konsumenterna själva spenderar mer på tjänster och mindre på varor. Att gå på restaurang innebär normalt en lägre klimatpåverkan än att köpa en vara för samma summa. Kanske köper man också dyrare och färre saker.

Om konsumtionen nåtts av någon ”Greta-effekt” är ännu tidigt att säga, men enligt John Magnus Roos finns det flera tecken som pekar på det. Flera aktörer i second hand-branschen vittnar om en ökad försäljning under 2019.

Man kan också se att flygresorna minskat. Under förra årets tio första månader minskade inrikesresorna med 8 procent och utrikesresorna med 2 procent jämfört med året innan.

Även köttkonsumtionen, som också ökat stadigt under flera år, har börjat minska en aning de senaste åren.

– Många har nog påverkats av allt snack om att vi borde äta mindre kött – både för miljön och för vår egen hälsa.

Men uppmärksamhet på konsumtionens effekter på miljön påverkar oss endast till en viss del, enligt John Magnus Roos.

– I slutändan vinner alltid det som gör oss och våra nära lite lyckligare. Vi värderar känsla av förnyelse högre än negativa effekter på klimatet, säger han.

Källor till statistiken: Ekonomifakta, SCB, Konsumtionsrapporten 2019, John Magnus Roos, Chalmers

Läs mer: Klädbranschen ställer om för klimatets skull 

Läs mer: ”Globaliseringen kommer att rullas tillbaka”