Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Så mycket stämmer de virala bilderna om Sveriges höga bensinpriser

Påståendena i bilden är till största del sanna.
Påståendena i bilden är till största del sanna. Foto: Henrik Isaksson/IBL

De svenska bensinpriserna har kommit att bli en het politisk fråga, och bilder som jämför Sveriges bensinpriser på olika sätt har blivit virala. Siffrorna i en av bilderna är till största del korrekt, medan en annan bild sprider felaktig fakta om de svenska bensinpriserna.

VAL 2018

Påstående: ”...Skulle vi endast betala sedvanlig moms på bensinpriset skulle vi betala 7.56kr/litern. Det kan vi leva med!”

Spritt på sociala medier, maj 2018.

Frågan om bensinpriserna har kommit att bli en aktuell fråga. Socialdemokraterna lovade under valrörelsen inför valet 2014 att inte höja bensinsskatten. Sedan dess har dock bensinskatten kommit att höjas flera gånger, inte minst sedan den nya indexeringen av bensin- och diselskatten trädde i kraft 2017 och som innebär att skatten höjs årligen per automatik med inflationen enligt konsumentprisindex (KPI), vilket skulle kunna innebära en bensinskatt på över 16 kronor per liter år 2040.

De höga bensinpriserna har lett till en serie olika bilder och inlägg på sociala medier som fått stor spridning. En av de som spridits mest påstår sig jämföra bensinpriserna i USA, Ryssland och Sverige. 

Foto: Skärmavbild/Facebook


”Varför ska vi i lilla Sverige som inte ens har vettig kollektivtrafik i 2/3-delar av landet, skatta ihjäl oss? Våran klimatpåverkan är obefintlig! Skulle vi endast betala sedvanlig moms på bensinpriset skulle vi betala 7.56kr/litern. Det kan vi leva med!”, avslutas en bild.

Inlägget påstår dessutom att Ryssland, med 144 miljoner invånare betalar 5,80 kronor/litern och att USA:s 326 miljoner invånare betalar 8,08 kr/litern. Sverige, med under tio miljoner invånare, ska enligt inlägget betala 15,73 kr/litern.

En annan bild, som delats närmare 40.000 gånger, jämför priset på råolja med bensinpriset.

”Nu när 'soppan' tangerar 16kr/liter, så skyller alla på att råoljepriset gått upp. Idag ligger det på 75-80 dollar per fat. När oljan kostade 120 dollar per fat, då kostade 'soppan' 11-12 kr/liter?!?. Lyssna inte på våra politiker!!! Det är väl lätt att säga att 'soppan' ska vara dyrare, när man tjänar 60-70 TUSEN i månaden”, står det i bilden.

Foto: Skärmavbild/Facebook

Vad kostar egentligen bensinen i Sverige?

Siffrorna i det spridda inlägget stämmer faktiskt till största del. Sedan 2017 har priset på bensin och diesel stigit snabbt och under 2018 låg det genomsnittliga priset för en liter bensin i Sverige på 15 kronor och 26 öre, jämfört med 12 kronor och 58 öre 2008, enligt branschorganisationen Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet. I dag, i maj 2018, är priset ännu högre. Det genomsnittliga priset för en liter bensin i Sverige låg under vecka 21 på 16 kronor och 12 öre för en liter bensin, enligt data från Globalpetrolprices.com

Bensinen i Sverige har kommit att bli dyrare under de senaste 30 åren. Med 1980 års bensinprisnivå skulle en liter bensin kosta 9 kronor och 37 öre.

Som procent av genomsnittsinkomsten har dock inte bensinen blivit särskilt mycket dyrare.

Hur billig skulle bensinen vara utan bensinskatten?

Det spridda inlägget påstår att kostnaden för en liter bensin i Sverige bara skulle uppgå till 7,56 kronor per liter om konsumenten enbart betalade moms på bensinen. Så, hur ser det ut med den frågan egentligen?

Det som kallas bensinskatten i Sverige består egentligen av två delar, energiskatten och koldioxidskatten. Energiskatten är en punktskatt som tas ut på bensin, olja, gasol, naturgas, kol, koks, råtallolja samt hushållsavfall som förbrukas för uppvärmning. Koldioxidskatten är även den en punktskatt, som tas ut på icke förnybara bränslen utifrån deras innehåll av kol. Båda skatterna har höjts under de senaste tio åren, vilket också innebär att skatten på bensin blivit högre. Särskilt energiskatten har höjts i princip varje år sedan 2005, förutom 2010 och 2013 under regeringen Reinfeldt.

 

Kostnaden för slutkonsumenten när denne köper en liter bensin består dock inte bara av bensinskatten och priset för själva bensinen, utan även försäljarens vinstmarginal och moms tillkommer. Enligt branschorganisationen Svenska Petroleum & Biodrivmedel Institutet uppgick det genomsnittliga försäljningspriset för en liter bensin vid pump på bemannad station exklusive eventuell återbäring och rabatter till 14,54 kronor i februari 2018. En krona och 33 öre av dessa drygt 14 kronor är bruttomarginal. Det stämmer alltså att svenskar skulle betala ungefär 7-8 kronor för sin bensin om bensinskatten inte fanns.

 

Var bensinen billigare i relation till råoljepriset när råoljepriset var som högst?
Enligt siffror från Thomson Reuters nådde priset på råolja sin högsta nivå i mars 2012, när priset för ett fat råolja låg på 125,45 dollar, jämfört med ungefär 75 dollar i maj 2018. I mars 2012 kostade en liter bensin i Sverige i genomsnitt 15 kronor och 17 öre, jämfört med 16 kronor och 12 öre vecka 21 2018. 

Det stämmer alltså att råoljepriset inte direkt korrelerar med bensinpriset, men det stämmer inte att konsumenten betalade så lite som 11-12 kronor när råoljepriset låg på 120 dollar fatet. Den senaste gången bensinen kostade så lite som 11-12 kronor var 2009, när oljepriset låg på relativt låga 62 dollar per fat. Det bör också påpekas att en viktig orsak till att bensinpriset är lika högt nu som 2012, trots att oljepriset var mycket högre då, är att dollarn var mycket billigare 2012. Då kostade dollarn under 7 kronor, nu kostar den runt 9 kronor.

Enligt Facebooksidan ”Billigare bensin & diesel”, som spridit bilden om råoljepriset, syftar man på man perioden 2008.

”Tyvärr kan den vara lite missvisande, det håller jag med om. 2008 kostade ett fat olja runt 120 dollar, däremot så stod dollarn lågt vilket ger ungefär samma pris som i dag när den kostar 80 dollar.”, skriver gruppens administratör i ett Facebookmeddelande.

Det stämmer att råoljepriserna ökade kraftigt under sommaren 2008, och nådde en topp på över 130 kronor fatet i juli månad. Men det var bara mellan januari–april och sedan oktober–december 2008 som bensinpriset låg under 13 kronor. Under den perioden råoljepriset gick upp så ökade också bensinpriset och låg på över 13 kronor per liter under sommarmånaderna. Under sommaren 2008 var dessutom dollarpriset särskilt lågt, under sex kronor.



Sticker Sverige ut internationellt?

Nominellt är den svenska bensinen dyr i svenska kronor, och bara nio länder har dyrare bensin än Sverige. Internationellt sett är dock inte den svenska bensinen särskilt kostsam i relation till hur mycket svenskar tjänar. Tar man priset för bensin i relation till vad genomsnittsvensken tjänar hamnar Sverige på plats 143.

– Vi betalar mycket högre bensinspris i de nordiska länderna än på många andra ställen i världen. Detta gäller för de fyra nordiska länderna. Huvudskälet är att vi har höga miljöskatter och skatter på bensin och diesel runt 60 procent. Det är bara 40 procent av vad vi betalar vid pumpen vid bensinstationen som fluktuerar med marknadspriset. I alla nordiska länder – även Norge och Danmark, som är nettoexportörer av råolja – importerar vi bensin från den europeiska marknaden, säger Thina Saltvedt som är oljeanalytiker.

Thina Saltvedt menar dock att den spridda bilden inte riktigt tar hänsyn till helhetsbilden.

– Anledningen till varför amerikanerna betalar mindre för bensin är att de har mycket lägre skatter och avgifter än oss på bensin. Och andra länder som är oljeproducenter i Mellanöstern, Nigeria, några länder i Asien och Sydamerika har subventionerade bensin- och dieselpriser. Så det blir mycket svårt att jämföra bensinpriserna endast baserat på vad vi betalar på pumparna. Många av oss här i Sverige och Norge glömmer också att vi faktiskt är några av de länder i världen som använder den lägsta delen av våra intäkter på bensin. Så relativt betalar vi inte så mycket och det är bra att vi också betalar för den negativa miljöpåverkan vi skapar vid bensinanvändning.

Vad påverkar bensinpriserna?

Priset för en liter bensin, om man bortser från skatterna, påverkas främst av priset på råolja. Det innebär att bensinpriset, om man bortser från skatten, var högre 2012 än 2018. För konsumenten var det dock ingen större skillnad, eftersom den nu högre bensinskatten innebär att priset för konsumenten är densamma, trots att priset för lågolja totalt sett gått ned under de senaste åren. Under början av 2018 har råoljepriset ökat kraftigt, varför priserna stundtals överstigit 16 kronor per liter bensin. 

Den bensin Sverige importerar importeras ofta i amerikanska dollar, vilket också innebär att den amerikanska dollarns styrka också påverkar bensinpriset i Sverige.

– Den främsta anledningen till att bensinpriserna har stigit så kraftigt nu är den kraftiga ökningen av råoljepriset 2018, på cirka 25 procent. Dessutom har dollarn stärkts. Råoljepriserna har ökat mycket eftersom OPEC har lyckats med sin produktionsnedskärningsstrategi och världens oljelager nu är nästan på normal nivå samtidigt som vi kan se en ökande politisk oro i oljeproducerande Venezuela och nya sanktioner och ett brutet Iranavtal med Iran, säger Thina Saltvedt.

Sammanfattning: Siffrorna i det spridda inlägget stämmer till största del. Däremot blir bilden något missvisande då den inte tar hänsyn till olika inkomstnivåer i olika länder som innebär att svenskar internationellt sett behöver lägga en relativt sett liten del av sin inkomst på bensin. Den andra bilden, som jämför priset på råolja med bensinpriset, ger mestadels felaktig bild av prisutvecklingen eftersom bensinpriset var långt ifrån så lågt när råoljepriset var som högst under 2012.

Läs mer: Läs alla DN:s faktakollar  

Faktiskt

Det här är en faktakollsartikel gjord inom ramarna för samarbetet Faktiskt.se. Faktiskt är ett samarbete mellan några av Sveriges ledande mediehus där vi samlar faktakollade påståenden inom samhällsdebatten och det offentliga samtalet i Sverige. Läs mer om hur DN arbetar med faktakoll här.

Ansvariga för DN:s faktakollar går att nå via faktiskt@dn.se.

För frågor om initiativet som helhet, kontakta: faktisktse@gmail.com.

Uppdatering 12:54. Ordet ”kulm” har bytts ut mot ”topp” respektive ”högsta nivå” på två olika platser. En tidigare version av texten skrev att sex länder har dyrare bensin än Sverige, rätt siffra är nio.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.