Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Så mycket tar auktionshusen betalt

De stora auktionshusen tar uppemot 50 procent av försäljningssumman för föremål som klubbas på auktionerna. Både säljaren och köparen får betala – och avgifterna är i stort sett samma i hela branschen.

Det finns vissa likheter mellan att sälja föremål på auktioner och att sälja bostäder genom fastighetsmäklare. Båda ska värderas, fotograferas och marknadsföras för att nå ut till så många spekulanter som möjligt, och båda säljs ofta under auktionsliknande former.

Men där stannar likheterna. För de flesta är det självklart att säljaren ska ge provision till fastighetsmäklaren vid försäljningen av en bostad. I Stockholm ligger den i regel på cirka 1,5 procent av försäljningssumman.

Men det är bara säljaren som betalar mäklaren, inte köparen.

Den principen gäller inte när ett föremål säljs på auktion. Här får både säljaren och köparen betala ersättning till auktionshuset för förmedlingen av föremålet. Köparen betalar till och med mer provision än säljaren.

Och det är inga små summor det handlar om. Landets största auktionshus tar i regel 15 procent av försäljningssumman i provision av säljaren och 22,5 procent av köparen. Dessutom tillkommer i många fall kostnader för försäkring, fotografering, klubbslag och en speciell avgift för konst.

DN har undersökt vad sex av landets största auktionshus tar för att förmedla ett konstverk, som klubbats för 64000 kronor. Den genomsnittliga kostnaden för köpare och säljare ligger omkring 43 procent av försäljningssumman – med Uppsala auktionskammare i topp på 47 procent och Metropol Auktioner i botten på 39 procent.

Omräknat till kronor innebär det att säljaren i genomsnitt får punga ut med 10 300 kronor, som dras från försäljningssumman. Köparen betalar 17 300 kronor, som läggs ovanpå försäljningspriset. Om det inte hade rört sig om ett konstverk från nyare tid hade köparen sluppit en speciell avgift, följerätt, på 5 procent.

I slutänden får alltså säljaren 53 700 kronor för sin tavla – samma tavla som köparen betalar 81 300 kronor för. Det mesta av mellanskillnaden, 27 600 kronor, behåller auktionshuset självt.

De höga provisioner som både säljare och köpare får betala förklarar alla auktionshus med de stora omkostnader som är inbyggda i verksamheten. Och att bara ta ut provision av säljaren skulle inte vara möjligt.

– Vi behöver ta ut en provision på cirka 35 procent för att täcka våra kostnader, och det skulle aldrig fungera att ta ut så hög avgift bara av säljaren, säger Jani Andersson, informationsansvarig vid Metropol Auktioner.

Paulina Sokolow på Bukowskis påpekar att alternativet till auktion antingen är att köpa via antikhandeln eller gallerier, där påslagen ofta är 100 procent, eller att köpa privat utan att ha ”tryggheten av expertis och katalogisering”.

Avgifterna som auktionshusen tar ut är ofta identiska ned på decimalen, visar DN:s genomgång – och många av företagen har höjt procentsatserna under 2011 och 2012, ungefär samtidigt.

– Det följer ett gemensamt mönster, men det finns en viss variation. Vi har till exempel en nedtrappning av arvodet efter 3 miljoner, andra har 5 miljoner som gräns, säger Niclas Forsman, vd på Stockholms Auktionsverk.

För några veckor sedan avslöjade DN att Bukowskis hade sålt en piratkopierad designmöbel som äkta vid två olika tillfällen. Hur kan man vara säker på att förfalskningar eller kopior inte finns med i auktionshusens kataloger?

– Vi tillämpar principen att ”hellre fälla än fria” om vi inte känner oss bekväma med ett föremål, säger Jani Andersson, Metropol Auktioner.

Fotnot: Texten är uppdaterad med korrekta provisioner.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.