Många kontorsanställda ställer sig en och samma fråga – ska jag stå eller sitta ned? Forskning visar att det bästa för hälsan är att variera sig. 

Under början av arbetsdagen står många och väger mellan att åka hissen eller ta trapporna upp till kontoret. En mängd faktorer påverkar våra val. En av dem är arkitekturen på vår arbetsplats. Om trapporna är placerade centralt, i mitten av korridoren, är sannolikheten större att vi väljer dem före hissen. Motsvarande effekt gäller om hissen är centrerad i rummet. 

– Vanligtvis fattar vi besluten utifrån vad som känns naturligt. När hissen är centralt placerad känns den så självklar att färre tänker på att hissen finns där, säger Viktoria Wahlström, doktorand på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, vid Umeå universitet. Hon är även utbildad fysioterapeut. 

I en ny avhandling har Viktoria Wahlström analyserat resultaten från två studier. I den ena studien arbetade 86 tjänstemän på cellkontor, vilket är ett slags enskilt kontorsrum. 43 medarbetare flyttade till ett annat cellkontor medan resten började att arbeta på ett aktivtetsbaserat flexkontor. 

Resultatet? Anställda på flexkontoret började gå mer. Innan flytten promenerade de i genomsnitt 39 minuter varje dag – utspritt på en åttatimmars arbetsdag. Efter flytten ökade siffran till 47 minuter varje dag. Vad det beror på är svårtolkat, men i intervjuerna framkommer vissa teorier, enligt Viktoria Wahlström. 

– En del av gåendet skulle kunna bero på att det blev trångt på flexkontoret. Då gick anställda runt för att leta efter en ledig plats. De kan också ha letat efter en särskild kollega, säger hon.

Normalt sett är det enklare att byta arbetsposition, eller stå upp och arbeta, på flexkontor. Dels är lokalerna oftast större, men likaså finns det stolar och bord som går att höja eller sänka. Trots det satt medarbetarna lika mycket som de som arbetade på cellkontoret, konstaterar Viktoria Wahlström.

– Mycket handlar nog om vanans makt. Utifrån våra resultat, och den teknik vi har, har vi ställt oss frågan om det finns en gräns för hur mycket man kan få en kontorsarbetare att minska sitt sittande? 

Även normer på arbetsplatsen påverkar beslutet att stå eller sitta ned. Om de flesta av dina kollegor sitter ned är sannolikheten att du inte ställer dig upp. 

– I intervjuerna beskriver vissa att de tycker att de blir uttittade när de står upp i ett kontorslandskap, säger Viktoria Wahlström.

I den andra studien fick 40 tjänstemän ett gåband installerat vid sitt bord. Medarbetarna uppmanades att använda den minst en timme varje dag. Övriga anställda fortsatte att arbeta vid sina höj- och sänkbara skrivbord. 

I genomsnitt gick de anställda cirka tio procent av sin arbetstid. Det motsvarar cirka 9.000 steg. När medarbetarna fick gåband ökade de sitt gående till närmare 13.000 steg. Trots det förbättrades inte deras medel eller högintensiva, fysiska arbete. Med det menas till exempel hur mycket fysisk aktivitet de utförde på fritiden. 

– Jag tycker att studierna visar att när du har en främjande arbetskultur, och rätt förutsättningar för att röra dig på jobbet, så gör du faktiskt det. Som kollega eller arbetsgivare kan du uppmuntra medarbetarna att röra på sig. Dock är det en etisk fråga eftersom det inte får bli så att du tjatar. 

Hon tillägger:

– Uppmuntra, men kom i håg att människor alltid kommer göra olika eftersom vi är olika människor, säger Viktoria Wahlström. 

Läs mer: Så mycket rör sig olika yrkesgrupper