EU-domstolen har gett en enskild man rätt mot Google. It-jätten måste ta bort sökresultat som mannen inte vill ska dyka upp. Beslutet får stora konsekvenser, säger en it-rättslig expert till DN.
– Det är ett nedslående beslut för såväl sökmotorer om utgivare i allmänhet. Vi är mycket förvånade att det skiljer sig så dramatiskt från generaladvokatens åsikt, och de varningar och konsekvenser som han har beskrivit, säger Farshad Shadloo, Googles kommunikationschef i Sverige.
En man i Spanien var missnöjd med de sökresultat som en googling på hans namn gav. Google hänvisade till att det bara var en träff i en tidning och att man som sökmotor inte är skyldig att ta bort något. EU-domstolen meddelade på tisdagen man inte delar den uppfattningen.
– Det innebär ganska ingripande konsekvenser, även om det är svårt att redan nu säga exakt vad som kommer att hända, säger Daniel Westman, doktorand i rättsinformatik vid Stockholms universitet
– Kort sagt betyder beslutet att Google och andra sökmotorer är aktörer som faktiskt behandlar personuppgifter. It-företaget måste alltså hitta eget stöd för att återge informationen,
Det juridiska utrymmet för personuppgiftsbehandling bygger bland annat på att informationen ska ha ett visst ändamål och att den bara får behandlas under begränsad tid. EU-domstolen konstaterar också att Google-fallet inte heller handlar om yttrandefrihet.
– En konkret konsekvens är att enskilda användare kan vädra sitt missnöje med personliga sökträffar och att Google då måste tillmötesgå önskemål om att ta bort länken. Potentiellt kan avgörandet få mycket mer långtgående konsekvenser, säger Daniel Westman.
Hans resonemang går ut på att Google teoretiskt sett hela tiden bryter mot personuppgiftsreglerna. Känsliga personuppgifter finns på nätet och det räcker med en googling med rätt sökord så kommer de vem som helst till del.
– Google har inget juridiskt stöd att behandla uppgifter om att jag har varit sjukskriven, brottsmisstänkt eller så. På andra områden, till exempel upphovsrättsintrång, har Google skyldighet att ta bort länkar. Men här verkar EU-domstolen resonera som att det inte spelar någon roll om det som ligger på nätet är olagligt eller inte, säger Daniel Westman.
Så vad gör man som enskild för att få bort en oönskad sökträff?
– Det framgår inte riktigt av domen som förvisso slår fast att dataskyddsreglerna är tillämpliga. I princip är därför Google ansvarigt för personuppgifterna och därmed skyldig att skyndsamt behandla en begäran om att ta bort länkar, Daniel Westman.
– Men i praktiken kommer det att bli väldigt svårbedömt. Måste användaren anmäla samtliga länkar till en och samma personuppgift eller måste Google leta upp dem själv? Den värsta av situationer är att man skulle komma fram till att Google begår personintrång hela tiden.
Google Sveriges kommunikationschef Farshad Shadloo säger till DN att företaget ”behöver nu tid att analysera beslutet och dess innebörd”. Daniel Westman ser några tänkbara åtgärder.
– Ska det bli så att man behåller en verksamhet i Europa så kan det bli så att de får ta emot mängder av begäran om att avlägsna länkar – och antingen tar man då bort allt eller så anställer man en massa människor som får göra bedömningar.
– Ett annat alternativ är att Google och andra sökmotorer undviker att exponera sig mot Europa. Det är möjligt att Google förlägger all sin verksamhet, inklusive annons, i USA där dataskyddsreglerna inte ser likadana ut. Där måste uppgiften vara kränkning även i juridisk mening, säger Daniel Westman.