Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-19 13:15

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/sa-paverkas-fem-viktiga-delar-i-din-ekonomi-av-attackerna/

Ekonomi

Så påverkas fem viktiga delar i din ekonomi av attackerna

Foto: Torin Boyd/Polaris, Anders Wiklund/TT och Stian Lysberg Solum/TT

Osäkerheten är stor kring det spända läget mellan USA och Iran där attacker med drönare och raketer varvats med hårda ord mellan ländernas ledare. DN reder ut hur olika ekonomiska delar påverkas av oron.

1. Börsen och fonderna

Stockholmsbörsen har börjat året med både uppgångar och fall, mycket i samband med vad som hänt i konflikten USA–Iran. Men rörelserna är inte ovanligt stora och det är helt i sin ordning, enligt Claes Måhlén, chefsstrateg på Handelsbanken. 

Kopplingen till den globala ekonomin går framför allt via oljepriset, konstaterar han, och oljeproduktionen i området har varit förskonad under de senaste attackerna.  

– Priset har förvisso stigit men rörelsen är inte anmärkningsvärt stor. De flesta antar att det här är en konflikt som i grunden kommer att förbli lågintensiv snarare än att eskalera till ett fullskaligt krig. Och inte ens om det skulle eskalera till ett sådant behöver det leda till en global recession, säger Claes Måhlén.   

En annan förklaring till de hittills lugna börsreaktionerna är att Mellanöstern är en redan konfliktdrabbad region. 

– Det är lite grann som det är med terrorattacker, hur hemska de än må vara. Man kunde se enorma effekter på marknaderna efter 11 september 2001, sedan har det blivit mindre för varje attack. I dag kan man i princip säga att man inte längre ser några konsekvenser på finansiella marknader när det sker, säger Claes Måhlén. 

Den som har kapital och tänkt investera nu i början av det nya året kan göra rätt i att avvakta lite och se var konflikten tar vägen, enligt Maria Landeborn, sparekonom på Danske Bank. Men några stora justeringar i portföljen är inte nödvändigt än menar hon.  

– Den marknad som brukar vara mest motståndskraftig när det blir oroligt är USA. Så vill man stabilisera litegrann men ändå vara exponerad mot börsen kan man öka exponeringen mot USA, trots att de är huvudperson i den här konflikten, säger Landeborn.

Arturo Arques, privatekonom på Swedbank, säger att den som är orolig kan fundera på sin riskbild och kanske vikta över sparandet mot mer börsoberoende former, som räntefonder. 

– Har du till exempel ett regelbundet fondsparandesparande, så fortsätt det men minska andelen aktier och öka andelen räntebärande, säger han. 

2. Oljan

Oljepriset steg kraftigt när nyheten kom om Irans hämndattack på de amerikanska baserna i Irak. 

Nordsjöoljan Brent, steg med drygt 4 procent till över 71 dollar fatet, för att under morgontimmarna falla tillbaka. Vid 16-tiden på onsdagen låg priset på 67 dollar fatet i nivå med den från torsdagskvällen.

Även den amerikanska WTI-oljan gick igenom en liknande prisförändring. Efter att ha toppat på 65:50 dollar fatet föll priset ner till 62:30 dollar på eftermiddagen.

Att prisnivån sjunker kan tolkas som att den iranska reaktionen blev mildare än vad marknaden hade förväntat sig. Men redan i fredags steg oljepriset efter att USA:s president Donald Trump beordrat den dödliga attacken mot den iranske generalen Qassem Soleimani. Prisnivån ligger kvar en bit över vad den var för en vecka sedan.

3. Bensinen

Priset på bensin och diesel höjdes redan på tisdagen som en följd av det dyrare oljepriset. De ledande kedjorna i Sverige höjde riktpriset på 95-oktanig bensin med tio öre till 16:23 kronor liten. Dieselpriset höjdes med lika mycket och landade på 16:93 kronor litern.

Men på onsdagen backade bolagen när det gäller bensinpriset och tog tillbaka tisdagens höjning. Det var en följd av att noteringen för bensinpriset gick ned.  Däremot ligger höjningen på diesel kvar.

Det bör understrykas att oljepriset är bara en faktor som påverkar priset vid pump. Svängningar i valutakurser, bolagens marginaler och skatter inverkar också.

4. Guldet

Guld har i alla tider betraktats som en skyddad investering när det råder internationell konflikt och oro. Så även denna gång. På en vecka har priset på guld stigit med 5,2 procent.

Höjningen har i stort sett skett i två etapper. På fredagen, dagen då general Soleimani dödades, steg priset från 1.367,43 euro per troy uns – den enhet som guld mäts i internationellt – till 1.393,91 euro. 

När den iranska attacken blev känd steg priset från runt 1:410 euro per uns till som högst 1.440,35 euro, för att sedan falla tillbaka till 1.424 euro.

Ett troy uns motsvarar 31,1 gram.

5. Flyget 

Konflikten mellan länderna har påverkat den amerikanska flygmarknaden. Den amerikanska luftfartsmyndigheten FAA har uppgett att de planerar att stoppa alla amerikanska flygbolag från att flyga i luftrummet över Iran och Irak. Dessutom stoppas flygen som passerar luftrummet i Omanbukten och vattnet mellan Iran och Saudiarabien, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Beslutet har gett ringar på vattnet. Under onsdagsförmiddagen stoppade tyska flygbolaget Lufthansa sitt planerade flyg till Irans huvudstad Teheran. Till en början var planen att stoppa all trafik över iranskt och irakiskt luftrum. Men på eftermiddagen återupptogs trafiken till Teheran eftersom det saknas en konkret hotbild, uppger bolaget i ett pressmeddelande. 

– Vi kommer fortsätta att flyga över det iranska och irakiska luftrummet, säger Neda Jaafari, presstalesperson i Europa, på flygbolaget. 

Det finska flygbolaget Finnair har fattat ett annat beslut. Deras flyg till Dubai, passerar i vanliga fall iranskt luftrum. Nu tar flyget en omväg över det saudiarabiska luftrummet. För resenärer som ska med flyget innebär det en två timmars längre resa. 

– På morgonen skulle ett flyg ha rest till Dubai, men vi fick skjuta fram det tills vi hade fattat ett beslut. Vi förstår att resenärerna har fått vänta länge, men säkerhet är det viktigaste för oss, säger presschefen Paivjit Dahlqvist. 

Air france, KLM, australienska Quantas och Japan airlines är några fler som inte heller flyger över irakiskt och iranskt luftrum. Även flygbolaget SAS har ställt in ett flyg som skulle ha färdats till Beirut, i Libanon. I det fallet berodde det på oroligheterna efter den senaste flygkraschen i Iran. 

Norwegian air flyger över iranskt luftrum till både Dubai och Tel Aviv. Under morgonen uppgav bolaget att de inte har förändrat sina rutter. 

Anders Lidman är flyganalytiker på konsultbolaget Aeropol. Han bedömer att det är alldeles för tidigt för att uttala sig om hur flygrutterna kan påverkas. Däremot ser han en annan risk.

– Det mest skadliga skulle vara om bränslepriserna går upp som en följd av att oljepriset stiger. Då blir det en belastning för flygbolagen. Det är en stor del av deras rörliga kostnader, säger Anders Lidman.

Läs mer: Iran kan medvetet ha undvikit svåra skador