Så påverkas svenska hushåll när inflationen stiger

De amerikanska konsumentpriserna hade stigit med 5,4 procent i september jämfört med samma månad i fjol. Inflationstakten i landet ligger därmed på den högsta nivån på nära 30 år, rapporterar CNBC. Federal Reserve-chefen Jerome Powell har medgett att inflationstrycket varit högre och varat längre än väntat, men också att det kommer att avta. Twitter-medgrundaren och Bitcoin-evangelisten Jack Dorsey är av en annan åsikt.

”Hyperinflationen kommer att förändra allt” twittrade han i helgen och tillade senare: ”Det kommer att hända i USA snart, och så i världen”.

I Sverige steg den så kallade KPIF-inflationen från 2,4 procent i augusti till 2,8 procent i september. Det är den högsta nivån sedan finanskrisen 2008, men samtidigt lägre än vad analytikerkåren hade förutspått. En stor del av förklaringen är höjda energipriser, i synnerhet priset på el.

Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman tror inte Sverige står inför en liknande situation som i USA. Skillnaden består främst i de finanspolitiska åtgärderna, där de amerikanska medborgarna har fått stimulanscheckar som drivit upp konsumtionen till oanade nivåer. Dessutom råder nu arbetskraftsbrist i flera sektorer vilket har pressat upp lönenivåerna.

– Att konsumtionen har kommit tillbaka så pass starkt handlar om stora ekonomiska stöd där människors inkomster inte har påverkats på samma sätt som i en normal kris. Tvärtom är inkomsterna högre i USA nu än om pandemin inte hade inträffat, säger hon.

Utöver den explosionsartade konsumtionsökningen, som primärt är driven av e-handeln, har komponentbrist, fraktkris samt stigande energi- och råvarupriser bidragit till den stegrande inflationen. Dessa är globala fenomen som även påverkar Sverige, påpekar Olle Holmgren, ekonom och ränteexpert på SEB.

– Det tydligaste tecknet i Sverige är ökande energipriser, och det är en utveckling som vi är långt inne i. Vi bedömer att den svenska inflationen kan komma upp till 3,5 procent, men sen pekar priserna nedåt efter nästa sommar. Om det inträffar kommer inflationen att komma ner väldigt mycket, säger han.

Enligt Riksbankens senaste prognos kommer reporäntan att ligga kvar på noll fram till 2024. Både SEB och Handelsbanken delar bedömningen att räntan inte kommer att höjas de kommande två åren. Däremot kan mer varaktig inflation förändra prognoserna, vilket skulle kunna leda till att räntan höjs tidigare än planerat.

– Vi bedömer att räntorna har bottnat, men jag räknar inte med några höjningar av reporäntan fram till 2024. Däremot kan marknadsräntor börja stiga lite ändå, och det har med förväntningar om höjda räntor att göra, säger Christina Nyman.

För svenskt vidkommande skulle stigande räntor få en avkylande effekt på bostadsmarknaden vars prisnivå stigit kraftigt under pandemin. Men de senaste månaderna har en avmattning skett.

– Vi har kommit bort från de väldigt våldsamma uppgångarna, och vi tror på svagt stigande huspriser under det närmaste året, säger Olle Holmgren.

Handelsbanken bedömer inte stigande räntor som en stor risk mot bostadsmarknaden, även om enskilda hushåll med hög belåningsgrad kan få det tufft vid större inkomstbortfall.

– Hushållen förväntar sig att räntan kommer att stiga framöver, och det finns ett stort sparande som buffert. Men skuldsättningen är problematisk och det finns hushåll som skulle få det tajtare om Riksbanken höjer räntan, säger Christina Nyman.