Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Så påverkas världen av höjda oljepriser

Oljepriserna påverkar hela världsekonomin. DN Ekonomi reder ut hur.

Vad betyder ett högt oljepris för världsekonomin?

Det har effekter på flera nivåer. Den allvarligaste är om det stjälper den konjunkturåterhämtning som har kommit i gång i världsekonomin. Det skulle ske genom att höga oljepriser gör det dyrare för företagen att producera, ökar transportkostnader och driver upp priser. Det alla frågar sig nu är om oljepriset kommer att stiga ytterligare och hur långvarig uppgången är. Ju längre oljepriset är på en hög nivå, desto större är risken att prisuppgången sprider sig till andra varor och ökar inflationen. Det leder till problem för världens centralbanker vars vapen för att dämpa inflation är att höja räntan. Men om tillväxten ännu inte kommit i gång riskerar räntehöjningarna att dämpa ekonomin. I förlängningen är risken stagflation, en situation med stigande priser och stillastående ekonomi.

Hur påverkar ett högt oljepris mig mer direkt?

Har du bil är en omedelbar effekt höjda bränslekostnader. Eldar du med oljepanna kommer det också att kännas i plånboken. Ytterligare effekter är att flygpriserna kan gå upp, liksom hotellkostnader om resebolagens kostnader ökar. För svensk del motverkas än så länge en del av de effekterna av att kronan har förstärkts.

Äger du aktier i företag som använder mycket olja, som SAS, vars kostnader stiger direkt på grund av oljepriset, är risken att sparpengarna minskar i värde. Ett högt oljepris brukar också i allmänhet göra att placerare blir mindre benägna att ta risker, eftersom de oroar sig för en konjunkturnedgång. Då är börsen en förlorare. Om oljepriserna leder till högre inflation påverkas dessutom alla av sämre köpkraft, det blir mindre utrymme för konsumtion.

Hur har ett högt oljepris påverkat världsekonomin historiskt?

Oljekrisen på 1970-talet är det främsta exemplet på när ett högt pris på olja drog ner världsekonomin. Men även innan Lehman Brothers krasch 2008 var oljepriset uppe på höga nivåer, 140 dollar per fat.

Västvärlden är dock mindre beroende av olja i dag än på 1970-talet. Användningen av energi har effektiviserats och andra energikällor har fått större betydelse. De länder som påverkas mest av ett högre oljepris är i stället tillväxtländer som Kina och Indien. Där ökar oljeanvändningen snabbt. Dessa länder får dessutom en allt större betydelse för världsekonomin och stannar deras motor lär det få stora följder även i väst. Exempelvis får svenska företag det svårare att exportera.

Vad är avgörande nu?

Libyen har inte så stor betydelse, landet är en relativt liten oljeexportör. Investerarna oroar sig för att upprorstämningarna sprider sig till viktiga oljeproducentländer som Saudiarabien, Iran och Irak. Skulle produktionen i dessa länder komma av sig är risken stor för en ny nedgång i världskonjunkturen. Än så länge råder ingen utbudsbrist på olja och Saudiarabien har sagt att de är redo att öka produktionen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.