Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-06-26 18:23

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/sa-ska-framtidens-gruvor-bli-koldioxidfria/

Ekonomi

Så ska framtidens gruvor bli koldioxidfria

Sedan snart ett år är en av vägsträckorna i Aitik-gruvan i Gällivare elektrifierad. Redan nu planerar Boliden att förlänga sträckningen. I mitten av 2020-talet kan samtliga större vägar i gruvan ha kontaktledningar.  Foto: Jens Kärrman

AITIK. Gruvsektorn står för en betydande del av Sveriges koldioxidutsläpp. Men branschen är i snabb förändring. Just nu pågår flera stora projekt för att elektrifiera och automatisera gruvorna. 

På den breda vägen upp till gråbergstippen i Aitik-gruvan i Gällivare kör en jättelik gruvtruck. Hjulens diameter är fyra meter och fullt lastad väger maskinen 500 ton. Gruvföretaget Boliden transporterar årligen 70 miljoner ton gråberg upp ur det nästan 500 meter djupa dagbrottet, som är en av Europas största koppargruvor. 

Normalt är maskinen ett av de törstigaste fordonen som går att köpa för pengar, med en förbrukning på 400 liter diesel. I timmen. 

Trucken som dundrar fram den här dagen drar en bråkdel av det.

Förklaringen syns ovanför förarhytten, med ström från kontaktledningar drivs maskinen i den branta uppförsbacken. 

Sedan snart ett år är en av vägsträckorna i Aitik-gruvan i Gällivare elektrifierad. Redan nu planerar Boliden att förlänga sträckningen. I mitten av 2020-talet kan samtliga större vägar i gruvan ha kontaktledningar.  Foto: Jens Kärrman

Hittills har Boliden installerat kontaktledningar på en 700 meter lång sträcka. Systemet har använts i nio månader och redan gett mersmak. 

– Vi håller på att projektera en förlängning av banan. Inget formellt beslut är taget, men projektet är i gång. Vi projekterar också för att bygga en bana i vår gruva i Kevitsa i Finland, säger Jonas Ranggård ansvarig för Bolidens energiprogram. 

Nästa sträcka som planeras är en kilometer och kommer ansluta till den bana som finns i dag. Om de större vägsträckorna byggs ut i Aitik-gruvan kommer dieselförbrukningen minska med 30-50 procent. 

Utöver minskad bränsleförbrukning finns det flera andra fördelar med eldriften.

– Truckarna går dubbelt så snabbt på el, vilket gör att de kan utnyttjas mer effektivt. Sedan blir arbetsmiljön bättre, det är en otrolig skillnad i ljudnivå i truckarna, säger Peter Palo, projektledare för stora projekt i Aitik. 

Tolv mil nordväst om Aitik, i Kiruna, pågår tunnelbyggen för fullt i Konsuln, en mindre malmfyndighet som ligger i anslutning till LKAB:s stora gruva i Kiirunavaara. Här håller gruvjätten på att anlägga en testgruva där ny teknik ska testas under några år. LKAB har inte offentliggjort hur mycket pengar som läggs på satsningen, mer än att det är en stor investering för bolaget. 

Målen är ambitiösa. Framtidens gruva ska vara koldioxidfri, digitaliserad och ha självstyrande lastbilar. 

Peter Palo och Jonas Ranggård. Foto: Jens Kärrman

Och framtiden är inte så långt borta. I början av 2030-talet hoppas LKAB börja bryta i ett nytt område i Kiruna som prospekteras parallellt med testerna.  

– Det tar många år att bygga en ny huvudnivå i Kiruna och Malmberget, så redan 2023 måste vi ge LKAB:s styrelse en rekommendation om hur vi ska kunna gå djupare i gruvorna, säger Mike Lowther, som leder projektet. 

Under nästa år kommer fordon och maskiner, både elektriska och autonoma, att börja testas i Konsuln. Utvecklingen inom batteriteknologin gör att LKAB redan nu hyser gott hopp om att få bort dieselfordonen. 

När det gäller automation råder större osäkerhet. Där finns inte all teknik på plats ännu. 

– Vi känner inte till alla svaren ännu, så är det, men det är också det som är spännande, säger Mike Lowther. 

Den största utmaningen blir att integrera olika tekniska system, menar han. 

– Tillverkarna är konkurrenter och har utvecklat sina maskiner oberoende av varandra i årtionden. I framtidens gruvor måste det gå att integrera alla de här systemen, vi kan inte fortsätta som vanligt. 

Även i koppargruvan i Aitik sker en övergång till automation. Först ut är borrarna, som i ett första steg ska fjärrstyras för att sedan automatiseras. Boliden är först i världen med en borr som både är eldriven och autonom. 

– Normalt har vi en nyttjandegrad på mellan 45 och 47 procent. Med den ombyggda borren hade vi en vecka 85 procent och snittet var 65 procent, säger Peter Palo. 

Att gruvbranschen ligger långt framme i övergången till eldrift och automatisering har två huvudorsaker. Sektorn och närbesläktade verksamheter som ståltillverkning och smältverk står för en betydande del av Sveriges koldioxidutsläpp. Det innebär att det yttre förändringstrycket är stort. 

Aitik-gruvan, två mil sydost om Gällivare är en av Europas största koppargruvor. Dagbrottet är 450 meter djupt och tre kilometer långt. Gruvan har funnits sedan 1960-talet och vill expandera till ett nytt dagbrott i början av 2020-talet. Foto: Jens Kärrman

Gruvor är också en miljö som är väl lämpad för att testa nya lösningar. Det är stängda anläggningar med bestämda rutter och utan civil trafik, vilket underlättar för förarlösa fordon. 

Av samma anledning ger några kilometers elektrifierad vägsträcka långt större effekt i en gruva där fordonen som ersätts förbrukar flera hundra liter diesel i timmen dygnet runt, året om. 

– Vi räknar hem investeringen i banan endast på dieselbesparingen. Det finns andra besparingar också, som minskat underhåll, men det ser vi som en bonus, säger Jonas Ranggård. 

I mitten av 2020-talet räknar Boliden med att ha byggt ut elektrifierade banor på de sträckor i Aitik-gruvan där det är möjligt. 

– När vi väl har byggt trolleybanor i alla branta ramper är nästa steg batterier, att vi använder en kombination av trolley och batterier. Det har vi redan räknat på och det är tekniskt möjligt, men då måste vi ha infrastrukturen på plats först, säger Jonas Ranggård. 

Det är tveksamt om Aitik-gruvan i Gällivare blir helt dieselfri under dess livstid, som är beräknad till 2042. Men att eldrivna fordon kommer att dominera gruvorna i framtiden är det ingen tvekan om, menar Jonas Ranggård. Intresset internationellt är stort. 

– Det tar ungefär tio år att starta en gruva. Det betyder att de gruvor som planeras i dag sannolikt kommer vara helt dieselfria när de tas i drift, säger han.