Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-05 15:28

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/sa-ska-fusket-pa-hogskoleprovet-stoppas-1/

Ekonomi

Så ska fusket på högskoleprovet stoppas

Vårens högskoleprov ställdes in, men arbetet mot fusket fortskrider.
Vårens högskoleprov ställdes in, men arbetet mot fusket fortskrider. Foto: Bertil Enevåg Ericson / TT

Under fredagen kom beskedet att vårens högskoleprov ställs in. Arbetet mot fusk fortsätter dock som vanligt.

– Fuskligornas arbete har försvårats, säger Tuula Kuosmanen, avdelningschef vid Universitets- och högskolerådet.

Lika länge som högskoleprovet har funnits har människor försökt att lura systemet. På senare år har den mediala debatten främst kommit att kretsa kring stora ligor med högteknologiska fuskmetoder.

Universitets- och högskolerådet, UHR, tvingas varje år att sätta sig in i fuskarnas tillvägagångssätt för att kunna vidta effektiva åtgärder. Detta, i kombination med nya rättsliga förutsättningar, har gjort att ligornas framfart har bromsats.

– Hösten 2016 blev det möjligt för oss att polisanmäla alla underkända resultat. Det händer väldigt sällan att tingsrätten friar personer som vi anmäler, förklarar Tuula Kuosmanen.

Kuosmanen nämner det tillslag som polisen och Ekobrottsmyndigheten gjorde för två år sedan mot den ökända ligan bakom fusktjänsten ”HP-hjälpen”. Hon menar att händelsen har bidragit till att decimera det organiserade fusket.

– Fuskligornas marknadsföring på sociala medier har minskat. Vi har utmanat bilden av att man inte kan åka fast. Om man har fuskat sig till sitt provresultat kan lärosätet faktiskt återta antagningsbeslutet och då blir man av med sin utbildningsplats.

Tuula Kuosmanen är chef vid avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor på UHR.
Tuula Kuosmanen är chef vid avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor på UHR. Foto: Henrik Montgomery/TT

Har du någon uppskattning på hur många som fuskar per provtillfälle?

– Nej, men sedan hösten 2016 har vi polisanmält ett femtiotal personer och vidtagit flera åtgärder. Bland annat har vi testat att ha olika ordning på frågorna på olika provorter. Dessutom är proven både inplastade och kuverterade, så att vi kan se om någon har varit inne och öppnat en provpåse, förklarar hon och fortsätter:

– Det är ju egentligen lärosätena som ansvarar för själva genomförandet under provdagen. Och de har blivit mer observanta. Vi jobbar med gemensamma krafter på gemensamma fronter, var och en utifrån sitt ansvarsområde.

Så man kan säga att ni kommer med nya åtgärder i takt med att fusket förändras?

– Ja, det kan man säga. Det handlar om att minimera möjligheterna att fuska. Vi jobbar med de möjligheter vi har, men det främsta skälet är som sagt den rättsliga regleringen, att alla former av fusk blev straffbara 2016.

Genom att använda mycket små hörsnäckor och telefoner uppkopplade till gruppsamtal har ligor kunnat möjliggöra för storskaligt fusk.
Genom att använda mycket små hörsnäckor och telefoner uppkopplade till gruppsamtal har ligor kunnat möjliggöra för storskaligt fusk. Foto: Polisen förundersökningsprotokoll

Under provdagen tar samtliga lärosäten hjälp av provledare. Dessa särskilt utvalda personer har som uppgift att se till att allt går rätt till under själva provet. Utöver det ska de även leda studenter genom provets olika moment samt övervaka lokalen där provet skrivs. Både provledare och de materialsamordnare som levererar proven genomgår en utbildning inför provtillfället. Den är speciellt framtagen av lärosätena i samverkan med Universitets- och högskolerådet. 

Tidigare har provet läckt ut via personer som jobbar med just detta. Kan man lita på de anställda? 

– Det finns föreskrifter för vad som gäller kring rutinerna före, under och efter provdagen. Men det är de 21 lärosätena som ansvarar för att provledarna ska följa dessa. Högskoleproven läcker inte på samma sätt som de nationella proven. Problemet är att någon levererat provet vidare till obehöriga under själva provdagen. Men vi utreder såklart detta så långt vi kan. 

Vad har du för tips till alla som ska göra provet?

– Fuska inte. Ta din ärliga chans och gör det bästa du kan. 80 procent av utbildningarna har inget tredje urval, så det finns goda chanser att bli antagen ändå. Glöm inte heller giltig legitimation. Tyvärr kommer många in med pass som har gått ut eller id-handlingar som inte längre gäller, säger Tuula Kuosmanen. 

Hon tillägger:

– Kom utvilad till provet, lyssna på provledaren och stäng av mobilen. Inte flygplansläget, utan stäng av den helt.  

 

 

Läs mer:

Långa fängelsestraff för fusk med högskoleprovet 

Så förbereder du dig inför provet 

Så väljs de svåra orden till högskoleprovet