Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-03 23:13

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/sa-ska-sverige-undvika-brist-pa-skyddsutrustning/

Ekonomi

Så ska Sverige undvika brist på skyddsutrustning

Lotta Höijer, expert från Textilhögskolan i Borås, projektledaren Monica Winge och Cavalieres vd Sofia Frick visar prototyper av skyddskläder som sytts i Cavalieres lokaler.
Lotta Höijer, expert från Textilhögskolan i Borås, projektledaren Monica Winge och Cavalieres vd Sofia Frick visar prototyper av skyddskläder som sytts i Cavalieres lokaler. Foto: Peter Claesson

När coronakrisen kom stod svensk sjukvård utan lager av skyddsutrustning, samtidigt som behovet ökade enormt och importen ströps åt.

Ett nytt samarbetsprojekt vill undvika liknande scenarion i framtiden, genom att möjliggöra tillfällig inhemsk produktion.

– Man har börjat inse hur sårbart systemet är, så allt som kan göras för att minska vårt beroende av utlandet är positivt, säger Erland Löfberg, överläkare och medicinsk rådgivare.

Han sitter numera på det ”command center” som upprättades på Karolinska universitetssjukhuset i mitten av mars, där som mest ett 50-tal personer jobbade samtidigt med att köpa in sjukvårdsmateriel till region Stockholm.

– När vi såg kurvorna över smittade blev det ju panik, behovet ökade fort och i början var det omättligt.

Överläkaren Erland Löfberg jobbar med inköpsfrågor på Nya Karolinska under krisen och har kunnat vidarebefordra vårdpersonalens önskemål om prototypernas utformning.
Överläkaren Erland Löfberg jobbar med inköpsfrågor på Nya Karolinska under krisen och har kunnat vidarebefordra vårdpersonalens önskemål om prototypernas utformning. Foto: Paul Hansen

Hittills har regionen lyckats undvika att stå helt utan skyddsutrustning, men under hela april var det stor brist på artiklar som långärmade rockar, förkläden, visir, munskydd och ansiktsmasker. 

– Samtidigt ropar hela världen efter samma produkter, och tillverkarna har kunnat ha ganska fri prissättning, säger Erland Löfberg.

De vanliga kanalerna för import har inte räckt till utan man har fått använda sig av nya leverantörer. Viss volontär hjälp har kommit från privatpersoner och företag som kunnat bidra med mindre volymer av utrustning med lägre kvalitetskrav, men framför allt har man vänt sig till Kina. 

Vi har haft leveranser redo på flygplatsen som stoppats i sista stund.

– Vissa av de nya leverantörerna har fungerat bra, andra inte. Det har kommit utrustning som vi inte kunnat använda för att kvaliteten var för dålig, och ibland har bara delar av beställningen dykt upp. 

Flera länder stängde även gränserna för export helt. 

– Vi har haft leveranser redo på flygplatsen som stoppats i sista stund, säger Erland Löfberg.

På FOV Fabrics i Borås har möjligheten att leverera material till skyddskläder gjort att man inte behövt dra ner lika mycket på arbetskraften under krisen. Här företagets vd Mats Lundgren tillsammans med Juha Miettinen.
På FOV Fabrics i Borås har möjligheten att leverera material till skyddskläder gjort att man inte behövt dra ner lika mycket på arbetskraften under krisen. Här företagets vd Mats Lundgren tillsammans med Juha Miettinen. Foto: Peter Claesson

Det var Frankrikes beslut att stoppa all export av skyddsutrustning, vilket bland annat hindrade det svenska företaget Mölnlyckes leverans av fyra miljoner ansiktsmasker, som blev startskottet på det nya samarbetsprojektet.

– Det var den nyheten som triggade i gång mig. Tanken på att stå utan skyddsutrustning är ju ett scenario som är ganska otäckt, säger projektledaren Monica Winge. 

Ansvaret i de här frågorna är väldigt otydligt, regioner och myndigheter hänvisar mest till varandra.

Hon är sjuksköterska i grunden men har även doktorerat i datasystemvetenskap och jobbat med olika it-lösningar inom vården. Monica Winge drog i gång projektet i sin roll som ägarföreträdare för stiftelsen Stockholms sjukhem, med ekonomiskt stöd från innovationsmyndigheten Vinnova, och började undersöka vad som skulle krävas för svenska industrier att tillfälligt ställa om till produktion av skyddsutrustning i stor skala.

– Många företag vi har pratat med säger ”vi skulle säkert kunna ställa om i morgon, bara vi får veta vad vi ska göra och vem som är beställaren”. Ansvaret i de här frågorna är väldigt otydligt, regioner och myndigheter hänvisar mest till varandra, säger Monica Winge.

FOV Fabrics i Borås som ställer om sin produktion till skyddskläder.
FOV Fabrics i Borås som ställer om sin produktion till skyddskläder. Foto: Peter Claesson

Projektet vill även ta fram nationella specifikationer på utrustningen som behövs, då kraven och användningen ofta ser annorlunda ut under en pandemi.

I normala fall brukar en sköterska som ska behandla en smittsam patient ta på sig skyddsutrustning, gå igenom en luftsluss, behandla patienten och sedan kassera det yttre skyddslagret efter att ha gått ut genom slussen igen.

Det finns en hel del komfortönskemål att ta hänsyn till, utöver de grundläggande kraven.

Under coronakrisen har rutinerna sett annorlunda ut. Karolinska är ett av sjukhusen som inrättat hela covid-avdelningar, där fler än tio patienter kan ligga samtidigt i en öppen planlösning. I dessa fall utgörs ”slussen” av dörren in till avdelningen, och även om de fortfarande måste kassera yttre lager mellan varje patient måste personalen också ha ett grundlager av skyddsutrustning på sig hela tiden.

– Så det finns en hel del komfortönskemål att ta hänsyn till, utöver de grundläggande kraven, säger Lotta Höijer, adjunkt på Textilhögskolan i Borås som är med och utvecklar prototyperna.

Region Stockholm är partner i projektet och även Skåne, Västra Götaland och det privata vårdföretaget Capio finns med i en referensgrupp för att bidra med personalens perspektiv. 

Mats Lundgren, Cyril Meyer och de andra på FOV Fabrics i Borås har utvidgat sin befintliga produktion av material till skyddskläder under krisen. Eftersom tygprodukter dock används sparsamt i Sverige går leveranserna i huvudsak till grannländerna.
Mats Lundgren, Cyril Meyer och de andra på FOV Fabrics i Borås har utvidgat sin befintliga produktion av material till skyddskläder under krisen. Eftersom tygprodukter dock används sparsamt i Sverige går leveranserna i huvudsak till grannländerna. Foto: Peter Claesson

Ställningstaganden görs också kring materialval. Vissa länder föredrar skyddsutrustning i tyg, som kan återanvändas och är mer lämpade för beredskapslagring.

I projektet har man tagit fram prototyper i tyg med material från FOV Fabrics i Borås, som under krisen utvidgat sin befintliga produktion av sjukvårdsmaterial genom mindre justeringar i verksamheten. De leveranserna går dock i nuläget till Finland, Lettland och Danmark.

Det finns viss produktion av non-woven i Sverige men tanken är att hitta en inhemsk producent som kan ställa om och leverera större volymer om det behövs.

I Sverige föredras vanligtvis engångsartiklar bestående av ”non-woven”-material, en tunn textil som exempelvis skapas av termoplast.

– Det finns viss produktion av non-woven i Sverige men tanken är att hitta en inhemsk producent som kan ställa om och leverera större volymer om det behövs, säger Lotta Höijer.

Samtal förs exempelvis med företaget Duni, som bland annat tillverkar servetter, och med disktrasetillverkaren Wettex.

Lotta Höijer, Textilhögskolan, Monica Winge, Stockholms sjukhem och Sofia Frick, Cavaliere.
Lotta Höijer, Textilhögskolan, Monica Winge, Stockholms sjukhem och Sofia Frick, Cavaliere. Foto: Peter Claesson

När design och material är fastställt ska sedan själva produkterna tillverkas. Det Boråsbaserade klädföretaget Cavaliere, som också är partner i projektet, har sin fabrik i Tjeckien. Där syr de i normala fall kostymer och andra finkläder, en produktion som nästan helt stannat av i takt med att bröllop, studentfiranden och andra evenemang ställts in.

Under krisen har de i stället skrivit ett avtal med tjeckiska myndigheter om sömnad av skyddsutrustning.

– Det är ungefär 95 procent av vår verksamhet nu. Vi går inte plus på det, men vi förlorar mindre än om vi hade behövt stänga, säger Cavalieres vd Sofia Frick.

Det är ett av projektets andra syften, möjligheten att skapa arbetstillfällen i kristider. I Cavalieres fabrik jobbar ett hundratal sömmerskor för tillfället med att framför allt producera operationsmössor och andra huvudskydd, den skyddsutrustning som det sedan maj också är störst brist på i Sverige.

Vi ska inte behöva bli tagna på sängen igen, som vi blev av den här krisen.

Att fabriken ligger i Tjeckien är inte optimalt sett till projektets mål om en inhemsk produktionskedja, men så länge gränserna inte stängs helt kan det vara en fördel.

– Vi har ju en betydligt högre lönenivå i Sverige än i exempelvis Östeuropa eller Asien, och kostnaderna är ju en faktor. Samtidigt gäller det också att planera för den dagen gränserna stängs, och då måste man antingen ta hem personal eller snabbutbilda folk här, säger Monica Winge.

Projektet kommer inte att skriva några avtal med företag eller andra aktörer, men planerar att lägga fram rekommendationer på vidare åtgärder när man rett ut vilka möjligheter som finns.

Förhoppningen är att kunna bidra till produktionen av skyddsutrustning redan under den pågående pandemin – särskilt om det kommer en andra våg – men huvudsyftet är att stärka beredskapen långsiktigt.

– Vi ska inte behöva bli tagna på sängen igen, som vi blev av den här krisen, säger Monica Winge.

Läs mer: Hon hjälper människor i utsatta områden att förverkliga sina drömmar

Läs mer: Så misslyckades EU-samarbetet i coronakrisen

Läs mer: Volontärer tillverkar tusentals skyddsrockar till äldrevården

Läs mer: Så ser omvärldens covid-19-hjälp ut till Sverige 

Ämnen i artikeln

Sjukvård
Borås
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt