Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-12-07 11:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/sa-skyddar-du-dig-mot-att-bli-lurad-under-rean/

EKONOMI

Så skyddar du dig mot att bli lurad under rean

Foto: Jessica Gow/TT

Fyndpriser och högt tryck på handeln – men även läge att se upp för bedragare och vilseledande lockpriser inför Black Friday.

– Det har varit problem inom varje bransch vi granskat i stort sett, säger David Ånesjö som är jurist på Konsumentverket

Vi närmar oss en period som är väldigt viktig för den svenska handeln, med såväl julshoppingen som reafesten Black Friday stående för dörren. Tillväxten i e-handeln har varit stark under pandemin och många kommer sannolikt att fortsätta klicka hem sina fynd över nätet. Det brukar dock inte enbart vara volymerna i handeln som ökar under den här perioden – det är också högsäsong för bedrägerier.

Black Friday har blivit synonymt med larm om lockpriser, vilket är en företeelse som bland annat Konsumentverket håller ögonen på.

– Det stora problemet vi ofta ser är de här vilseledande prisjämförelserna mot så kallade ordinarie priser där butikerna hänvisar till ett tidigare pris som aldrig använts för att framställa prissänkningarna som större än de i själva verket är, säger David Ånesjö som är jurist på Konsumentverket.

Om Konsumentverket upptäcker vilseledande marknadsföring brukar företagen ges en chans att rätta sig själva. Om företagen inte ändrar marknadsföringen, eller upprepar beteendet, kan vite utfärdas och det kan även bli aktuellt att ta ärendet till domstol.

– Vi har haft granskningar på en mängd olika branscher och det har varit problem inom varje bransch vi granskat i stort sett, säger David Ånesjö.

En sökning i Konsumentverkets databas för perioden september–januari förra året visar 145 anmälningar kopplade till Black Friday och närmare 100 träffar är registrerade för 2019. Konsumentverket understryker att sökfunktionen inte kan garantera exakt statistik men att det i alla fall ger en fingerhänvisning.

Som konsument kan det vara svårt att skydda sig men ett tips är att använda prisjämförelsesajter för att se vad produkten kostat tidigare och hur den ligger till hos andra aktörer.

– Men att handla efter behov är en bra utgångspunkt, både för miljö och för plånbok. Det kan vara lätt att ryckas med och handla saker bara för att det upplevs som billigt. Det kan vara nyttigt att vara lite sunt skeptisk till alla sådana här klipp, säger David Ånesjö.

I Internetstiftelsens senaste rapport ”Svenskarna och Internet” uppgav nästan 90 procent av de svarande att de e-handlar. Samtidigt svarade varannan person att de känt osäkerhet eller otrygghet vid betalningar på nätet och i takt med att en allt större andel av köpen sker över nätet är det också viktigt att veta hur man skyddar sig.

Lotta Mauritzson, brottsförebyggare vid Nationellt bedrägericenter hos polisen, uppmanar potentiella köpare att inte bli fartblinda när de surfar på nätet. I dag använder större delen av svenskarna sociala medier och det är viktigt att se upp även där. Lotta Mauritzson varnar bland annat för annonser som leder in till hemsidor som kan påminna om seriösa varumärkens hemsidor.

– Det kan exempelvis se ut som att du köper specifika märkesvaror men sedan hamnar du på en helt annan sida i ett annat land. De kan efterlikna eller använda liknande uttryck, men om man känner att det inte ser ut som det brukar bör man reagera, säger Lotta Mauritzson.

Det finns också exempel på hur kändisar, utan godkännande, används i olika typer av annonser i syfte att luras där det exempelvis kan handla om lockelser att investera i olika typer av kryptovalutor.

Det finns flera risker med att handla på oseriösa hemsidor, exempelvis att du betalar för något, väntar länge och sedan får hem något helt annat i brevlådan.

– Du kan också betala för något som du aldrig får överhuvudtaget, eller att bedragarna sedan lägger ut dina kortuppgifter till försäljning på nätet, varnar Lotta Mauritzson.

På nätet slår personer även larm om e-handelssidor som marknadsför sig som svenska och hållbara med löften om fri frakt. Efter beställningarna väntar ibland långa leveranstider, extra avgifter i form av exempelvis tull och besvikelse när varan anländer, om den ens kommer fram.

Det kan då handla om så kallad dropshipping där utländska produkter säljs till konsument utan mellanhänder, något DN tidigare rapporterat om. Konsumentverket uppmanar kunder att anmäla om de misstänker vilseledande marknadsföring för att uppmärksamma problematiken.

Att lista ut vem bedragaren är, eller var pengarna tar vägen, är inte alltid det lättaste.

– Det blir en utmaning för oss att följa pengarna och länderna emellan försöker att hjälpas åt för att se vad vi har för gemensamma bedrägerier som begås mot våra medborgare. Men att pengarna går utomlands eller att hemsidan ligger på en server utomlands behöver inte betyda att det inte handlar om inhemska bedragare, säger Lotta Mauritzson.

I veckan greps ett antal hackare misstänkta för sommarens IT-attack mot matkedjan Coop. Det är, enligt Lotta Mauritzson, ett bra exempel på när internationella samarbeten fallit väl ut.

– Där har de enskilda anmälningarna i Sverige inte lett till något gripande men däremot har informationen använts för att gripa de här personerna utomlands.

Läs mer: Forskarnas kritik mot Black friday

Läs mer: Netonnets vd spår mer samfrakt inom handeln

Ämnen i artikeln

E-handel
Black Friday
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt