Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-09 14:47

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/sa-slar-smittan-mot-usa-med-bristande-skyddsnat/

Ekonomi

Så slår smittan mot USA – med bristande skyddsnät

Hemlösa i Los Angeles.
Hemlösa i Los Angeles. Foto: Apu Gomes/AFP

USA:s kongress har presenterat ett krispaket som ska rädda landet från ekonomisk katastrof. 

Men det finns risk att de nya pengarna till företagen inte hamnar hos löntagarna. 

Med bristande skyddsnät är landet illa rustat för att möta krisen, enligt experter, som varnar för ett utbrett missnöje när miljontals människor plötsligt står på bar backe. 

USA-valet 2020

Natten mot onsdag enades förhandlare i senaten med Donald Trumps regering om ett nytt stödpaket som ska hjälpa landet hantera de ekonomiska konsekvenserna som följt av smittspridningen. Ethan Kaplan, professor i nationalekonomi vid University of Maryland som forskat i arbetsmarknadsfrågor, ser positivt det nya paketet.

– Det fångar in många människor som står utanför försäkringssystemet, säger han. 

Bara en fjärdedel av amerikanerna är knutna till någon typ av arbetslöshetskassa. Det är vanligt att egenföretagare, deltidsanställda och personer som arbetar inom gig-ekonomin saknar försäkringar.

– Det är också många som inte känner till hur systemet fungerar, säger Ethan Kaplan. 

Beräkningar gjorda av James Bullard, som är chef för den amerikanska centralbanken, visar att nästan var tredje amerikan kan stå utan jobb efter coronavirusets smittspridning. 

I det nya stödpaketet framgår att de flesta familjer får 3.000 dollar. 350 miljarder dollar går till företagslån, 250 miljarder dollar till arbetslöshetsförsäkringar och 500 miljarder dollar till krisande företag. Demokraterna fick igenom ett förslag om krav på insyn. Detta för att undvika risken med att pengarna går till att utöka beslutsfattarnas aktiekapital som skedde under finanskrisen. Ethan Kaplan säger att det är det viktigt att hålla banden mellan företag och arbetare levande i den lågkonjunktur som på ett sätt skapas och att det därför är av stor vikt att se till att företag kan behålla sina anställda. 

– Det är viktigt att pengarna verkligen går till löner, säger Ethan Kaplan. 

Ethan Kaplan.
Ethan Kaplan. Foto: Privat

Erik Åsard, professor emeritus i nordamerikastudier vid Uppsala universitet, förklarar bristerna i det amerikanska skyddsnätet. 

– Det är bräckligt. Det finns program för särskilt behövande, säger han. 

I de sociala försäkringarna ingår Medicaid, som ger grundläggande vård till funktionshindrade och personer som har socialbidrag. I motsats till det statliga Medicare finansieras Medicaid i stället gemensamt av delstaterna och den federala regeringen. Bidragsnivåerna varierar, beroende på hur villiga delstaterna är att skjuta till pengar. 

– Programmen har funnits länge men har skurits ner under Trump-administrationen. Det är olyckligt eftersom det nu skulle komma väl till pass, säger han.

Dessutom är få medlemmar i ett fackförbund. 

– Det finns program men de är ihåliga och inte tillräckliga. Antalet som är fackligt anslutna har sjunkit väldigt mycket. 

Erik Åsard.
Erik Åsard. Foto: Anders Wiklund/TT

Donald Trump har på kort tid gått från att förneka faran med viruset till att snabbt ändra bana och stänga gränserna efter att börserna rasat. Ethan Kaplan är kritisk till hur virusspridningen i USA hittills har skötts. 

– Hanteringen av krisen har hittills varit usel, säger han. 

Brist på erfarenhet av att hantera virus, svårigheter för demokrater och republikaner att komma överens och den sittande Trump-administrationen förklarar han är anledningarna till den situation landet har hamnat i. 

– Det finns risk att Trump gör stora uppoffringar i folkhälsan för att stödja bilden av att han gör ett bra jobb som president, säger Ethan Kaplan.

Läs mer: Trumps färd från lugn till panik

Patienter som uppvisar symtom för covid-19 köar vid en testplats utanför Brooklyn Hospital Center i New York.
Patienter som uppvisar symtom för covid-19 köar vid en testplats utanför Brooklyn Hospital Center i New York. Foto: Angela Weiss/AFP

Hur virusspridningen påverkar valet beror på hur lång tid utbrottet pågår, säger han. 

– De flesta amerikaner anser att Trump gör ett bra jobb. Vad som brukar hända vid en kris är att presidentens anseende går upp. Och Trump har de senaste veckorna synts mycket, säger han och jämför med hur förtroendet för George W Bush sköt i höjden efter den 11 september 2001. 

Amerikansk militär gör i ordning vårdplatser i ett tillfälligt center som förbereds för coronapatienter i Oregon.
Amerikansk militär gör i ordning vårdplatser i ett tillfälligt center som förbereds för coronapatienter i Oregon. Foto: Zachary Holden/AFP

Samtidigt kan mycket ske innan presidentvalet i november. 

– Det är möjligt att det då framgår hur otroligt inkompetent Trump har varit jämfört med länder som Singapore, Taiwan och Sydkorea. 

Den amerikanska centralbankschefens beräkningar visar att landets BNP kan halveras av krisen. 

– Det här riskerar att bli en ekonomisk katastrof – en katastrof som hade kunnat undvikas om rätt åtgärder hade vidtagits för flera månader sedan, säger Ethan Kaplan.

Läs mer: Det här vet vi om det nya coronaviruset

Eftersom det saknas jämförelser där samhället stängts ner på liknande sett anser han att det är svårt att säga hur stor ekonomisk påverkan virusspridningen kommer att ha, fortsätter han. 

– Vi räddar fler liv nu än under spanska sjukan, så det kommer orsaka en större störning på ekonomin. Vad som sker framför allt i USA kommer att ha stor påverkan på ekonomin i stort. 

– Arbetslösheten ökar kraftigt. Frågan är hur många av de här företagen som finns kvar när det är dags att börja jobba igen, säger Ethan Kaplan.

Läs mer: Därför är det svårt att beräkna dödligheten

Vilken typ av samhälle kommer USA att vara efter krisen? 

– Jag tror inte att det kommer vara märkbart annorlunda än innan. Men jag är orolig, inte bara för USA. På 1930-talet såg vi hur stödet för nationalistiska partier ökade. Det har varit ett globalt fenomen. Jag är rädd för att efterdyningarna av krisen kan stödja sådana tendenser. Vi har redan sett hur vissa refererar till krisen som ”det kinesiska viruset”. Just nu kan det vara bra att stänga gränser men jag är rädd att det håller i sig över tid och att acceptansen för främlingsfientlighet ökar. 

Han ser också en risk med att människor vänjer sig vid att politiker säger åt dem hur de ska bete sig, exempelvis att inte samlas i grupp. 

– Jag är rädd för att detta kan missbrukas av regeringar för att utöva politiskt förtryck, säger han. 

Annika Winsth, chefekonom på Nordea, lyfter hur den rådande krisen kan vara särskilt känslig i ett land som USA. 

– Hela samhället är byggt på öppenhet, handel och att om du kavlar upp ärmarna och jobbar så har du alla möjligheter. I Europa har vi välfärdssystem som hjälper utsatta och svaga samt individer som hamnar snett, både tillfälligt och på längre sikt, säger hon. 

Annika Winsth.
Annika Winsth. Foto: Jonas Eng

Bristen på skyddsnät skapar fler orosmoln än i andra länder.

– Det är möjligt att det här blir ett uppvaknande för många och att de mest drabbade inte acceptera situationen och de begränsningar den innebär. När vi människor sätts under svår press agerar vi, det finns en risk att utvecklingen kan leda till våldsamheter. Det är möjligt att situationen blir så svår att administrationen med Trump i spetsen tar tillbaka en del av restriktionerna.

Vilka effekter får detta för börser och världsekonomi på längre sikt? 

– Vi ser redan nu stora rörelser i den amerikanska ekonomin. Det är det som är typiskt för den här krisen, det går så galet fort. 

Att aktiemarknaderna faller beror på en ökad insikt om vad viruset och nedstängningarna kan få för konsekvenser, enligt Annika Winsth.

– Vissa förväntningsindikatorer är redan nu på lägre nivåer än under finanskrisen, säger hon.

Gällande utfallet påverkades det första kvartalet i Kina, medan det andra kvartalet kommer att ta smällen i Sverige och i USA, även om det kommer ske något senare. 

– Frågan är om vinsterna bolagen har kommunicerat är rätt. Om stängningarna fortsätter kan de negativa effekterna på ekonomin bli ännu större och då ska börserna ner mer, säger Annika Winsth.

Läs mer: Viruset avslöjar sjukan i Vita huset