Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Så sparar du smart

Det gäller att spara smart om pengarna ska växa. Ett av de smartaste sätten är att smygspara - då samlas pengarna på hög utan att du tänker på det.

Uppfyll dina drömmar med Målkalkylatorn
Se hur stort kapital du får ihop genom att spara en viss summa varje månad.
Sparkapital:

Kod: Andreas Lundegård

När det gäller sparande är det viktigt att skilja på kort- och långsiktigt sparande. Det beror på att du kan ta större risk ju längre tid du kan avvara pengarna.

Kortsiktigt sparande är buffertpengar du satt undan för att kunna använda om du får en större utgift. Det kan till exempel vara att bilen eller kylen går sönder.

Långsiktigt sparande sträcker sig över minst fem till tio år och ger dig större trygghet. De här pengarna använder du till stora förändringar i ditt liv som exempelvis en ny bostad eller till drömresan för hela familjen.

Som du ser i våra exempel i grafiken, som publiceras tillsammans med den här artikeln, har spartiden stor betydelse. Börjar du spara i god tid kommer du att ha pengar till en ny pryl när den gamla är utsliten. Det räcker faktiskt med en hundralapp i månaden för att kunna byta ut den gamla soffan när den säckat ihop.

Så här sparar du smart:

Bankkonto. Det låter väl inte särskilt smart, särskilt nu när räntorna är så låga. Men det här är det säkraste sättet att spara pengar som du kan behöva använda de närmaste fem åren. Det smarta är att du aldrig behöver vara rädd för att kapitalet ska minska när börsen går ner. Men välj ditt sparkonto med omsorg. Här kan du jämföra alla sparkonton med insättningsgaranti.

Specialkonton. De flesta får stora utgifter i samband med julen, semestern eller när de fyller jämnt. Öppna nya sparkonton och döp dem till det du tänkt använda pengarna till. Då har du pengar till de extra utgifterna.

Smygspara. Öppna ett särskilt konto för boräntor och amorteringar och för över ett belopp varje månad. Räkna med att boräntan är 3,5 procent (5 procent före skatteavdraget) men välj tremånadersränta för lånet. Då får du just nu ungefär 600 kronor i månaden, räknat efter skatteavdrag, i överskott på kontot på varje miljon du lånat.

När räntorna börjar gå upp har du anpassat dig till ett högre ränteläge samtidigt som du byggt upp en buffert som kommer att räcka ett bra tag om räntan blir högre än fem procent.

Smygsparandet går att även att använda för räkningar som kommer en gång per kvartal eller år.

Pengarna på börsen. Pengar som du kan avvara i minst fem tio år kan du placera på börsen i fonder eller enskilda aktier. Historiskt har börsplaceringar gett bättre avkastning än sparkonton men då mäter man på lång sikt.

När man placerar pengar på börsen tar man alltid en risk samtidigt som man har chans till bättre avkastning. Ett sätt att minska risken är att intressera sig för de marknader eller bolag man vill investera i. Även om det inte är en garanti för att det går bra minskar risken om du vet vad du gör.

Månadsspara. En bra metod särskilt om du vill placera i fonder. Då kommer du att köpa andelar både när kursen är låg och när den är högre och chansen är stor att det jämnar ut sig.

Går du in med en klumpsumma finns risken att en stor del av kapitalet försvinner i en börsnedgång. Då kan du behöva vänta väldigt länge innan du har tagit tillbaka det du förlorat och börjar gå plus.

Men, som alltid med risk och chans, du kan ha strålande tur och köpa och sälja vid exakt rätt tidpunkter. Problemet är att du inte vet det förrän efteråt.

Jämför avgifter. Fondavgifterna har väldigt stor betydelse på lång sikt och de har fördelen att vara förutsägbara. Det är svårt att avgöra hur bra eller dåligt en fond kommer att gå i framtiden men avgifterna är de dom är.

Indexfonder har oftast de lägsta avgifterna och det finns till och med några som inte tar ut någon avgift alls. De placerar efter ett utvalt index som exempelvis de 30 största bolagen på Stockholmbörsen.

De förvaltade fonderna, där fondförvaltare sköter placeringarna är oftast dyrare men det finns inga garantier för att de ska gå bättre än indexfonderna.

Investeringssparkonto, ISK. En relativt ny sparform som framför allt är bra för dig som placerar i aktier och fonder. Med ISK kan du byta fonder och aktier utan att skatta för värdeökningen. Du betalar i stället en schablonskatt varje år.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.