Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-18 19:44 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/sa-vill-partierna-forandra-barnbidraget/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Så vill partierna förändra barnbidraget

Inget parti vill ha en behovsprövning – men partierna har flera andra ändringsförslag.
Inget parti vill ha en behovsprövning – men partierna har flera andra ändringsförslag. Foto: Gorm Kallestad/NTB

Barnbidraget infördes för 80 år sedan. Det var behovsprövat men nio år senare blev det ett allmänt bidrag. Partierna är ense om att inte ha en behovsprövning för barnbidraget. Men det finns flera andra ändringsförslag. 

Barnbidraget infördes 1938 och sedan 1947 har det gått till föräldrar oavsett inkomst och situation. Med jämna mellanrum föreslås att barnbidraget ska inkomstprövas men så blir det inte, det är partierna överens om. Men några partier föreslår andra förändringar.

Läs också: Barnbidraget höjs – här är privatekonomens råd

Kristdemokraterna vill fortsätta ha ett generellt barnbidrag men vill införa ett jobbskatteavdrag på 500 kronor per arbetande förälder. 

– Det blir mer pengar i plånboken utan att det blir en höjning av bidrag. Då kanske någon av föräldrarna kan gå ner i arbetstid, säger Caroline Szyber, Kristdemokraternas familjepolitiska talesperson. 

Hon tillägger att ett sådant skatteavdrag gynnar de som relativt sett har lägst arbetsinkomster.

Moderaternas vill inte ändra barnbidraget. Partiets ekonomisk-politiske talesperson Elisabeth Svantesson säger att det är rätt att omfördela från de utan barn till de med barn eftersom barn kostar.

– Det hjälper särskilt de med små marginaler. För ett halvår sedan höjdes bidraget och den höjningen står vi bakom. 

– Vi tycker att det ska fortsätta att se ut som det gör nu. Vi har haft bidraget länge nu och det påverkar inte människors inställning till arbete, säger Elisabeth Svantesson.  

Finansminister Magdalena Andersson svarar att Socialdemokraterna vill att barnbidraget ska se ut som det gör nu. Barn innebär högre kostnader oavsett föräldrarnas inkomster och en behovsprövning skulle innebära en stor kontrollbyråkrati och höga kostnader för administrationen. 

”Då är det rimligare att alla betalar skatt efter bärkraft men får barnbidrag efter hur många barn de har”, skriver Magdalena Andersson. 

Inte heller Miljöpartiet föreslår att barnbidraget ska inkomstprövas. 

”Vi tycker att den ganska stora höjning av barnbidraget som har genomförts under mandatperioden är bra men vi har inga förslag på ytterligare höjningar nästa mandatperiod”, svarar partiets kansliassistent Wanja Kaufmann. 

Läs också: Victoria och Daniel måste ta emot barnbidrag

Centerpartiet är också nöjt med hur bidraget är utformat. Solveig Zander är partiets talesperson i socialförsäkringsfrågor.

– Vi tycker att varje barn har rätt till ett barnbidrag och har inga synpunkter på dagens modell. Och det är viktigt att det automatiskt delas mellan föräldrarna för barn födda efter 2014, säger hon. 

Liberalerna säger att barnbidraget är ett viktigt generellt bidrag som bör ligga kvar på samma nivå som nu. I stället menar partiet att bostadsbidraget är ett bra sätt att ge riktat stöd till barnfamiljer som behöver mer. 

”Liberalerna står fast vid sitt förslag om att höja barntillägget i bostadsbidraget med 100 kronor per barn och månad”, skriver Liberalernas kommunikationschef Gustav Georgson. 

Vänsterpartiet vill inte heller ha ett inkomstprövat barnbidrag. Partiet vill se höjningar av både grundavdraget och flerbarnstillägget. Vänsterpartiets ekonomisk-politiske talesperson Ulla Andersson säger också att bidraget borde höjas oftare.

– Vi tycker att det borde följa inkomstutvecklingen, men vill inte ha en automatisk uppräkning. Det ska fattas genom politiska beslut. Sen är det viktigt att flerbarnstillägget höjs eftersom det är träffsäkert. Flerbarnsfamiljer har liksom ensamstående föräldrar halkat efter ekonomiskt under lång tid. 

Läs också: Så mycket av barnbidraget krävs för första boende – lista län för län

Ulla Andersson säger också att barn kostar mer ju äldre de blir och att partiet funderar på att ha ett barnbidrag som stegrar med barnets ålder men att förslaget inte varit uppe för beslut. 

Sverigedemokraterna är det parti som vill förändra formen för barnbidraget mest. Partiet vill dels ha ett engångsbidrag till förstföderskor motsvarande 20.000 kronor. 

– Vi tänker att det är det första barnet som kostar mest, det kräver störst anpassning, säger Julia Kronlid, partiets familjepolitiska talesperson. 

Julia Kronlid säger också att Sverigedemokraterna vill se över flerbarnstillägget. Hon säger att ett sätt det kan göras är genom att omfördela en del av pengarna från flerbarnstillägget, som är allmänt, till bostadsbidraget, som är inkomstprövat, samtidigt som bostadsbidragets tak och nivå kraftigt höjs. 

Slutligen vill Sverigedemokraterna att minst en av föräldrarna ska vara svensk medborgare för att barnbidrag ska betalas ut. 

Fakta.Barnbidraget idag

Idag är barnbidraget 1 250 kronor per barn. Huvudreglerna är att barn är bidragsgrundande om de är mellan 0-16 år och anses bosatta i Sverige. 

 

Har man dessutom flera barn som berättigar barnbidrag så tillkommer flerbarnstillägg. 

 

Ett barn: 1 250 kronor. 

 

Två barn: 2 650 kronor (2500 + 150). 

 

Tre barn: 4 480 kronor (3750 + 150 + 580). 

 

Fyra barn: 6 740 kronor (5000 + 150 + 580 + 1010) 

 

Fem barn: 11 740 kronor (7500 + 150 + 580 + 1010 + 1250)

 

Barnbidraget till barn födda efter 1 mars 2014 fördelas automatiskt mellan vårdnadshavarna. 

 

Barnbidraget behöver inte ansökas om utan betalas ut automatiskt. 

 

Källa: Försäkringskassan

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.