Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-10-31 21:38

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/sa-vill-politikerna-radda-glesbygden/

Svensk politik

Så vill politikerna rädda glesbygden

Foto: Maud Fellbom

DN har ställt tre frågor till riksdagens åtta partier om nedmonteringen av samhällsservice i glesbygd.

1. Vad ser ni som den främsta orsaken till att samhällsservicen monteras ner?

2. Vad vill ni göra åt det?

3. Vilken fråga bör prioriteras?

Socialdemokraterna

1. Samhället har under lång tid dragit sig tillbaka, och det beror på flera stora samhällsförändringar. Det är problematiskt att servicen brister på delar av landsbygden.

2. Regeringen har satsat på att bygga ut servicekontor för att stärka den statliga servicen i hela landet. Vi har satsat på driftstöd till lanthandlar och annat stöd till kommersiell service för att se till att den kan utvecklas också på landsbygden. Vi har också investerat, och fortsätter investera, i väg och järnväg, digital infrastruktur och företagsfrämjande.

3. Det finns inte en enkel åtgärd. Det handlar om att kraftsamla brett över alla politikområden och med olika verktyg, men det är klart att vi måste klara den grundläggande infrastrukturen, både fysisk och digital, för att klara att utveckla samhällsservice i hela landet.

Liberalerna:

1. Urbaniseringen, som är ett globalt fenomen, har pågått under lång tid. När industriorter inte längre kan erbjuda sysselsättning flyttar unga till storstäderna. Internationell konkurrens, mekanisering och, på senare tid, digitalisering är orsakerna. De äldre blir kvar. Skattebetalarna blir färre. Köpkraft och efterfrågan minskar, vilket leder till att kommersiell och offentlig service successivt försvinner.

2. För att motverka utarmningen bör en samordning av offentlig service ske i statliga servicekontor i orter där de försvunnit. Infrastrukturen ska rustas och byggas ut. De så kallade BK4-vägarna, som är viktiga vägar för råvarutransporter i glesbygden, bör förstärkas liksom järnvägsnätet där vi vill se ett färdigställande av den så kallade Norrbotniabanan.

3. Skatteregler för att underlätta generationsskiften i småföretag, minskad byråkrati och lägre företagsskatter gynnar företagandet i glesbygden. För att kunna bo och driva företag i hela landet krävs en digital uppkoppling av hög klass.

Kristdemokraterna:

1. En del rationaliseras utifrån att man försöker fokusera på verksamhet framför lokaler och kontor. Tillgänglighet förändras från mötesplatser i receptioner till hemsidors chatt-funktioner. Detta är dock en avståndsskapande försämring där människor upplever sig övergivna utifrån till exempel stängda poliskontor.

2. Vore vi i regering skulle våra instruktioner till myndigheterna som just nu retirerar från landsbygden vara att de inte uppnår några genvägar genom digitalisering och nedlagda kontor.

3. Till de mest centrala funktionerna hör polisens närvaro. Många känner sig övergivna, flera mil från ensamma polisbilar som ska täcka stora områden. Kristdemokraterna vill öppna möjligheten för kommuner att delfinansiera polistjänster, fortfarande med Polismyndigheten som huvudman, för att på sätt ersätta väktare med fler poliser.

Miljöpartiet:

1. Den främsta orsaken är urbaniseringen. Landsbygden måste befolkas, för det krävs ett aktivt arbete med att främja möjligheter för skolor, dagligvaruhandel, företagande, lantbruk, livsmedelstillverkning, vård och omsorg. På en liten ort är varje enskilt arbetstillfälle som försvinner ett stort problem.

2. Genomföra landsbygdskommitténs förslag. Landsbygderna har också en central roll för omställningen till ett mer hållbart samhälle, som är mer robust när krisen kommer. Här finns vår lantbruksproduktion och livsmedelsindustri. Vi vill främja företagande och sysselsättning på ett långsiktigt hållbart sätt, med fokus på mat, energi, levande natur och resurshållning.

3. Bredbandsutbyggnad är oerhört viktig eftersom det kan göra digitala lösningar i allt från vård, utbildning till företagande möjligt. Vi vill också stärka glesbygdens ekonomiska villkor genom att skatter från vindkraft och vattenkraft stannar kvar lokalt.

Centerpartiet:

1. I den mån utbudet av skattefinansierade tjänster minskar i vissa delar av landet står det sannolikt i direkt relation till utbudet av personer som de facto efterfrågar och nyttjar tjänsten. Samtidigt ser vi att nya strukturer går in i form av obemannade butiker där man legitimerar sig genom till exempel Bank-ID. Då är tillgången till stabila och säkra bredbandsuppkopplingar minst lika viktigt som en bemannad bank.

2. Centerpartiet är drivande för att både landsbygd och stad har samma och goda förutsättningar för människor att bo och verka i. Budgeten för år 2021 vittnar inte minst om detta med stora satsningar på vägar, bredband och kommunikationer över hela landet.

3. Vi menar att det goda samhället bygger på att man kan upprätta goda relationer oavsett var man bor. Här kommer investeringar som rör vägar och järnvägar, bredbandsuppkoppling, regionala flygplatser och kollektivtrafik. En annan del är att Sveriges tillgångar med skog, malm, vattenkraft och livsmedelsproduktion fortsätter att värnas och utvecklas.

Moderaterna:

1. Den övergripande orsaken är den snabba och pågående urbaniseringen. Utvecklingen har skyndats på av brister i grundläggande samhällsfunktioner, till exempel i form av eftersatt infrastruktur. Tyvärr har regeringen också genomfört skattehöjningar som slår hårt mot vardagslivet utanför storstaden. Dessutom finns viktiga frågor, såsom strandskyddet, där regeringen inte agerat alls, och det drabbar landsbygden.

2. Moderaterna vill att hela Sveriges potential ska tas till vara. Gör vi rätt prioriteringar kommer det finnas goda möjligheter att skapa ett gott liv och en fungerande vardag för alla människor över hela landet.

3. Vi vill se prioriteringar vad gäller infrastruktur. Det krävs en upprustning av vägar, både statliga och enskilda, stöd till regionala flygplatser, bättre kollektivtrafik för arbetspendling samt tillgång till bredband och postutdelning i hela landet.  Välfärd såsom skola och omsorg måste prioriteras.

Sverigedemokraterna:

1. Centralisering och stordrift av skolor, vårdinrättningar och arbetsplatser, att människor handlar och uträttar ärenden där det större utbudet finns, utvecklingen av digitala tjänster via dator eller telefon, varför behovet av fysiska kontor och butiker minskat.

2. Sänka skatten på ”avstånd” (drivmedel, reseavdrag, flyg, kilometerskatt), för att underlätta att driva företag och bo i glesbygd. Dessutom behövs: att statliga myndigheter prioriterar digitala lösningar, ”digitala servicekontor”, en utredning av eventuellt utökat stöd för kommersiell service, översyn av ersättningsnivåerna och regelverket för statliga bolags ombud i glesbygd, regionalisering av fastighetsskatten för industrifastigheter och elproduktionsenheter, att stärka infrastrukturen i vid mening.

3. Minskade skatter på avstånd, infrastruktursatsningar i hela landet, ett helhetsgrepp avseende kommersiell service inklusive dess funktion som ombud för statliga bolag och att öppna upp för fler digitala lösningar.

Vänsterpartiet:

1: Minskad befolkning och orättfärdig exploatering av naturresurser som inte ger tillbaka rättfärdigt, samt EU s jordbrukspolitik. Och avsaknad av regionalpolitik under decennier.

2: Rättvisare skattepolitik, som även rör mineralavgift, bygdepeng vindkraft återföring av vinster som skapas på glesbygden från naturresurser, investeringar i samhällsbygget även på glesbygden och nationell jordbrukspolitik.

3: Alla dessa ovan!

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt