Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-05-06 03:49

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/saab-och-sverige-slass-om-finsk-gripenorder-pa-100-miljarder/

Ekonomi

Saab och Sverige slåss för finländsk Gripenorder på 100 miljarder

Bild 1 av 2 Sverige erbjuder Finland både Gripen E (överst) och radar- och stridsledningsplanet Global Eye.
Foto: Saab
Bild 2 av 2 Jämfört med dagens Gripen-plan har E-versionen som Finland erbjuds köpa större bränsletankar, fler vapen samt modernare radar och elektronisk störutrustning.
Foto: Saab

Saab och Sverige går nu in i slutstriden för att ta hem Finlands order på nya stridsflygplan, en affär värd 100 miljarder svenska kronor. Saab erbjuder 64 Gripen och dessutom två radarspaningsplan.

”En ofantligt viktig affär” säger Saabs vd Micael Johansson.

Det är en stenhård match där Sverige slåss mot flera stormakter.

Uppdatering 210430 kl 11.23: Texten har tillfogats en rättelse

I sin orderbok har Saab i dag beställningar på 60 Jas-plan av senaste versionen Gripen E till Sverige och och 36 till Brasilien. Erbjudandet om 64 Gripen E till Finland blev offentligt på fredagen.

Saab sockrar dessutom sitt anbud med två radar- och stridsledningsplan med namnet Global Eye. Det är något som de övriga konkurrenterna inte erbjudit, såvitt känt.

Radarplanen skulle ge Finland nya möjligheter att spana och upptäcka små föremål 55 mil bort. Därmed skulle man få bättre kontroll av territoriet och förvarning om exempelvis kryssningsrobotar som flyger på låg höjd.

Sverige ska köpa två Global Eye och om Finland gör detsamma skulle det bli möjligt att turas om och övervaka närområdet under 24 timmar om dygnet.

Fem tillverkare slåss om finsk stororder
I torsdags lämnade fem flygindustrier från fyra länder in sina anbud till Finland. De tävlar om vem ska få ordern att ersätta Finlands 62 stridsflygplan av typen F 18 C/D – en order värd 100 miljarder kronor.
Fem tillverkare slåss om finsk stororder
I bruk sedan 1996, används av Sverige, Ungern, Tjeckien, Sydafrika och Thailand. Nya E-versionen har beställts av Sverige (60 ensitsiga plan) och Brasilien (28 E och 8 tvåsitsiga F). Finland erbjuds 64 E och två radar- och stridsledningsplan Global Eye (Sverige ska beställa två, Förenade Arabemiraten har köpt fem)
Foton: Saab. Källa: Yle, tillverkarna. Grafik: Maria Westholm. Text: Mikael Holmström, Ritning: Wikipedia/Kaboldy Péter.

Om Finland blir av måste det rimligen vara den största ordern hittills?

– Absolut en av, om inte den, största industriordern i Sverige någonsin och definitivt den största för Saab, säger Saabs vd Micael Johansson till DN.

Saabs vd Micael Johansson.
Saabs vd Micael Johansson. Foto: Dennis Ylikangas

Vad skulle det innebära för Saab?

– Det skulle innebära väldigt mycket, både långsiktig fortsatt utveckling av hela Gripensystemet och Global Eye-systemet. En långsiktig produktionsverksamhet, ett djupt samarbete med finsk industri över gränserna när det gäller vidareutveckling av de här systemen, svarar Micael Johansson som tillägger:

– Det kommer också att innebära fortsatt spets i teknologiutveckling på flera områden, och ett ekosystem i Norden. En ofantligt viktig affär, sammanfattar Saabs VD.

I bruk sedan 2001, används av USA, Australien och Kuwait. Finland erbjuds 50 ensitsiga F/A-18 E samt 14 tvåsitsiga G Growler attackversion med elektronisk störutrustning.
Foto: Aviation Images/REX/TT. Källa: Yle, tillverkarna. Grafik: Maria Westholm. Text: Mikael Holmström.

Saab är en av fem tillverkare som på torsdagen lämnade sina slutliga anbud, sina ”Best and Final Offer” till finska försvaret. Men att Saab får orden är långt ifrån givet i en tuff konkurrens med flygindustrier från stormakterna USA, Storbritannien och Frankrike (se grafiken).

I bruk sedan 2001. Används av Frankrike samt Egypten, Qatar och Indien, nyligen sålt till Grekland.
Foto: AP/TT. Källa: Yle, tillverkarna. Grafik: Maria Westholm. Text: Mikael Holmström.

Erbjudandet till Finland är i praktiken också Sveriges. Saab stöttas av regeringen, Försvarsmakten och Försvarets Materielverk. Därför sände försvarsminister Peter Hultqvist (s) samtidigt som Saabs anbud ett brev till sin finske kollega Antti Kaikkonen.

”Käre Antti, jag skriver till dig för att bekräfta att den svenska regeringens fulla stöd till Saabs slutliga anbud”, inleder Hultqvist brevet som DN tagit del av.

Hultqvist understryker i brevet likheterna mellan våra länder, det nära samarbetet och hur kostnadseffektivt Gripen-systemet är. Regeringen lovar att om Finland köper svenskt så ska ”anskaffningarna harmoniseras”.

– Erbjudandet är utformat mot den högt ställda finska kravbilden. Ett finskt krav är att inte vara ensam användare av någon del av förmågan. Harmonisering av svenska och finländska krav på förmåga och leveranser är därför en förutsättning, säger Peter Hultqvist till DN.

I bruk sedan 2003, byggt av ett europeiskt konsortium. Används av Storbritannien, Tyskland, Spanien, Italien, Österrike, Saudiarabien, Oman och Qatar.
Foto: Arne Bänsch/dpa/TT. Källa: Yle, tillverkarna. Grafik: Maria Westholm. Text: Mikael Holmström.

Ministerns ord om högt ställda finska krav är ingen artighet. Finska flygvapnet håller hög professionell nivå och har redan i dag mer avancerade vapen på sina stridsflygplan än Sverige. En finsk order innebär att svenska och finska Gripen E ska leveras jämsides från 2025. Då måste svenska Gripen E ”vässas”, vilket regeringen också begärt riksdagens klartecken för i vårbudgeten.

– Gripen och Gobal Eye är det perfekta valet för Finland. Systemet är byggt för dess hotmiljö och operativa krav. Ingen slår oss när det gäller kostnadseffektivitet och vi maximerar de operativa möjligheterna inom den givna budgeten, säger Magnus Skogberg, Saabs projektledare i Finland.

En stor del av planen kan byggas i Finland och finsk industri deltar redan i utvecklingsprojekt, som ett system där planet skjuter ut elektroniska skenmål för att förvilla en fiende.

Finland kräver att planen hålls moderna och i drift till 2060. På DN:s fråga om Sverige kan garantera det svarar Micael Johansson att planets arkitektur är sådan att det enkelt kan modifieras med både mjuk- och hårdvara till 2060, minst.

– Gripen kommer att vara ryggraden i vårt luftförsvar, vi kommer att flyga ett utvecklat Gripensystem till 2060, svarar Sveriges flygvapenchef Carl-Johan Edström.

Till det mest hemliga räknas stridsflygplanens inbyggda system elektronisk krigföring. På en fråga om hur amerikanska och svenska system står sig svarar flygvapenchefen med överraskande klarspråk:

– Utifrån min erfarenhet som pilot är Sveriges system för elektronisk krigföring överlägset andra västliga system. Det är bara så det är. I Gripen E kommer vi med Saab att bygga det starkaste och effektivaste systemet i norra Europa just nu – ja i hela världen, säger Carl-Johan Edström.

Finlands upphandling av stridsflyg går under namnet HX (H står för dagens Hornet-plan och X för ersättaren). Den skiljer sig också från andra länders genom högre krav på en rad områden.

Redan 2018 inbjöds industrierna att leverera enligt ”design to cost”. Inköpskostnaden sattes till 10 miljarder euro, motsvarande 100 miljarder kronor. Kontraktsumman är 9,4 miljarder euro plus 600 miljoner euro för anslutning till övriga finska försvaret.

Inom det priset ska industrin kunna leverera ett helt system där även planens alla vapen, underhåll i Finland och systemutveckling fram till 2060 ingår. Kraven bygger på olika hotscenarier .

I bruk sedan 2019. Har köpts av USA, Storbritannien, Norge, Danmark, Nederländerna, Polen, Italien, Israel, Japan, Sydkorea och Australien.
Foto: US defence/Science photo library/TT. Källa: Yle, tillverkarna. Grafik: Maria Westholm. Text: Mikael Holmström.

Vintern 2020 kontrollerades genom hårda flygprov i Finland att specifikationerna också motsvaras av verkligheten. Av konkurrenterna är det amerikanska F-35 mest avancerat. Men Lockheed Martin som planerat visa upp fyra F-35 i Finland landade endast med två plan – varpå det ena fick tekniska problem.

Förutom Saab är det endast Boeing som redovisat sitt anbud. Det är 50 ensitsiga Super Hornet och 14 Growler, en tvåsitsig attackversion för elektronisk krigföring.

För Saabs del är slutbudet omfattande: över 400 elektroniska dokument som om de skulle skrivas ut omfattar 10.000-tals sidor. Nu ska anbuden testas i krigsspel:

”I det sista skedet bedöms den militära förmågan hos varje kandidats HX-system effektivitet genom ett långvarigt krigsspel”, enligt Förvarsministeriet. I klartext: simuleringar där flygplanen måste klara strid från vägbaser, med underhåll och vapen. Det gäller ett uthålligt krigsförlopp som är två veckor veckor långt.

I slutet av året lämnar finska försvaret sitt val till regeringen. Då ska även försvars- och säkerhetspolitiska aspekter vägas in. Ett beslut om vilket stridsflyg Finland väljer kommer kring årsskiftet.

Rättelse: I en tidigare version av artikeln fick Antti Kaikkonen fel efternamn.

Ämnen i artikeln

Finland
JAS Gripen
Saab AB
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt