Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-05-17 03:13

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/saabs-vd-micael-johansson-spioneriet-pagar-hela-tiden/

EKONOMI

Saabs vd Micael Johansson: ”Spioneriet pågår hela tiden”

”Det är väldigt väldigt mycket attacker som vi motar bort, det pågår dagligen. De vill åt själva tekniken men också hur vi utvecklar ett plan ungefär som en Iphone”, säger Saabs vd Micael Johansson.
”Det är väldigt väldigt mycket attacker som vi motar bort, det pågår dagligen. De vill åt själva tekniken men också hur vi utvecklar ett plan ungefär som en Iphone”, säger Saabs vd Micael Johansson. Foto: Eva Tedesjö

Saabs nya flygplan är en måltavla för spioner. Företaget avvärjer angrepp varje dag.

– Vi märker hur folk försöker med attacker, berättar vd:n Micael Johansson för DN.

Säkerhetspolisen skriver i sin senaste årsbok att hoten mot Sveriges säkerhet har breddats och fördjupats. De attackerande länderna vill åt säkerhetskänslig verksamhet och flyktingar men bedriver också alltmer avancerat, nätbaserat industrispionage.

Det är vardag för försvarskoncernen Saab, där huvudregeln är ”hemligt”. Det gäller inte minst det avancerade radarsystemet Global Eye – som ”kan se bortom jordens rundning” – och stridsflygplanet Gripen.

– De vill åt vår teknik och ibland hur vi gör saker. Det är få som har utvecklat ett stridsplan fullt digitalt som vi har gjort. Vi kan också i princip jobba med ett stridsflygplan som med en Iphone: uppgradera själva funktionaliteten utan att påverka flygsäkerheten. Det är en kompetens som vi skyddar kan jag säga.

Hur märker ni att spionaget ökar?

– Vi märker hur folk försöker med attacker som vi motar bort. Men vi vet inte vem det är som gör det.

Är det dagligen?

– Ja, det är väldigt många attacker.

Micael Johansson fortsätter:

– Sen ska man veta att vi kategoriserar våra säkerhetssystem. Ett handlar om företagshemligheter men så har vi ett annat som rör försvarshemligheter. Det är helt galvaniskt åtskilt från alla nätverk. Den typen av uppgifter kommer man inte åt – då måste man vara fysiskt i den lokalen.

Om någon lyckades ta sig in hos er, skulle ni berätta det utåt?

– Det är svårt att svara på. Naturligtvis skulle vi ta kontakter med rätt myndigheter, det är vi skyldiga att göra.

Saab har under lång tid jobbat med att göra de produkter man säljer säkra mot intrång, det har i sin tur växt till tanken att också sälja färdiga säkra så kallade molnlösningar till kunderna.

– Det här är i sin linda, jag hoppas det kan bli en utvecklad Saab-produkt inom ett år. Ganska mycket av tekniken finns redan hos oss, det ska ge oss högre marginaler, säger Micael Johansson.

Saab har skördetid med flera leveranser av Gripen – och hopp om en rekordorder till Finland. Men det är också flygplanet som industrispionerna vill åt, menar vd Micael Johansson.
Saab har skördetid med flera leveranser av Gripen – och hopp om en rekordorder till Finland. Men det är också flygplanet som industrispionerna vill åt, menar vd Micael Johansson. Foto: Eva Tedesjö

Saab, med Wallenbergssfären som helt dominerande ägare, har fem kärnområden: flyg, sensorer, undervattensfarkoster, ledningssystem och avancerade vapensystem.

– De flesta kärnområden är på rätt resa, men vi kämpar med lönsamheten på undervattenssystemen. Det är bland annat stor efterfrågan på sensorer, där har vi absolut spetsteknik, och på Carl Gustaf (ett granatgevär, DN:s anmärkning).

Ni har väldigt länge haft ett lönsamhetsmål på 10 procents rörelsemarginal, men verkar aldrig nå det?

– Jag tänker inte peka ut någon tidpunkt för när det sker, och fjolåret var ju extra tufft. Vi är absolut på rätt håll, men det ska ske balanserat – vi ska inte bli lönsamma i två år för att sedan falla tillbaka. Vi ska bli effektivare men samtidigt våga investera långsiktigt och förbli världsledande inom kärnområdena.

Saabs aktie fick visserligen en knuff uppåt av den senaste kvartalsrapporten, men sett på de senaste fyra åren är den ner 38 procent.

Vad är det investerarna och analytikerna inte förstår?

– Det får du nästan fråga dem, vi försöker vara med att förklara att våra långa program är komplexa, hur risken förändras över tid och hur vi får betalt. Vi har haft två, tre år med extremt mycket utveckling, det har inte varit balans med produktionen. Men nu har vi börjat leverera 60 Gripen E till Sverige och 36 till Brasilien samt första bakkroppen till skolflygplanet T-7 för USA.

Den riktiga jackpotten skulle kunna bli den finska försvarsorder på 100 miljarder man ska slåss om – man erbjuder  64 Jas Gripen E och två signalspaningsplan. ”Ofantligt viktig”, säger vd Johansson om det som kan bli Saabs hittills största affär.

– Jag skulle inte utesluta att det kan skapa nya jobb i Sverige. Slutmonteringen ska ske i Finland, men det blir absolut en taktökning på produktionen och också en viss vidareutveckling av systemet.

”I en värld som inte är perfekt hjälper vi till att skapa trygghet och säkerhet”, säger Micael Johansson om Saab-koncernens övergripande uppdrag.
”I en värld som inte är perfekt hjälper vi till att skapa trygghet och säkerhet”, säger Micael Johansson om Saab-koncernens övergripande uppdrag. Foto: Eva Tedesjö

Saab köpte för sju år sedan Kockums, med varv i Karlskrona och utvecklingsavdelning i Malmö av tyska Thyssen Krupp. Det blev ”en resa som blev mycket jobbigare än vi kunde föreställa oss”, enligt Micael Johansson.

– Vi har fått bygga upp processer, infrastruktur, verktyg och kompetens. Det har tagit tid och kostat en del pengar. Nu har vi en vass personal som bygger det jag menar är världens bästa ubåtar.

Ubåtsmodellen heter A 26 och kan genom ett modulsystem anpassas i storlek och prestanda till den enskilde kunden. De två första – Blekinge och Skåne – ska den svenska marinen enligt planen få 2024 respektive 2025.

– Vi håller på att titta över detta med FMV (Försvarets materielverk, DN:s anmärkning) utifrån det läge vi är i och vill inte säga något bestämt datum.

Kan de alltså bli försenade?

– Jag vill inte kommentera om de blir det eller inte, det är en förhandling vi har med kund just nu.

En central del i Micael Johanssons vision för att växa och öka lönsamheten är att bli det som på affärsförhandlingsspråket kallas ”multi-domestic company”. På ren svenska talar han om ”mini-Saabs” i USA, Storbritannien, Australien, Tyskland – och kanske i Finland.

– I Sverige ser vi oss som en integrerad del av svensk försvarsförmåga, vi vill gå åt det hållet med delar av vår portfölj även i andra länder. Om vi har utveckling, produktion och marknadsföring på plats i USA, ses vi som ett mer ”amerikanskt företag”, vilket gynnar oss.

Micael Johansson, koncern på Saab
Micael Johansson, koncern på Saab Foto: Eva Tedesjö

Enligt fredsforskningsinstitutet Sipri steg världens militärutgifter realt sett med 2,6 procent i fjol, till 1.981 miljarder dollar samtidigt som den globala bnp:n sjönk med 4 procent. En vanlig dödlig skulle kunna reagera med ett ”aj då, det var inte bra”. Men hur resonerar en vd för det som ibland kallas krigsmaterialbolag, ibland försvarsföretag?

– Syftet med det vi håller på med är att skydda länder, samhällen och befolkning med saker som ger trygghet och säkerhet. När det är geopolitisk instabilitet som nu så ökar en del stater sina försvarsbudgetar. Det är en grundbult i FN-konventionen att man har en rättighet och skyldighet att skydda sin befolkning.

Ni tjänar mer på fred än krig?

– Ja definitivt.

Hur ska du förklara vad du jobbar med när barnbarnen blir stora?

– Som jag gjorde med mina barn: i en värld som inte är perfekt hjälper vi till att skapa trygghet och säkerhet.

Dina barn hade säkert följdfrågor också, ni säljer ju produkter som dödar?

– Jag får stå för det också, det är en del av hela konceptet: att kunna skydda befolkningen om det skulle gå så långt.

Ämnen i artikeln

Saab AB
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt