Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-10-07 21:02

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/sankning-av-a-kassan-ger-inte-manga-fler-i-arbete/

EKONOMI

”Sänkning av a-kassan ger inte många fler i arbete”

Den svenska a-kassan tillhör EU:s snålare – även efter den tillfälliga höjningen som skedde i samband med pandemin.

Därför tror professor Anders Forslund, expert på arbetsmarknadens funktionssätt, att en utökad satsning på arbetsmarknadsutbildning kommer att ge fler i arbete än att sänka a-kassan till samma nivåer som innan pandemin.

A-kassan ser ut att bli en stridsfråga i förhandlingarna mellan Moderaterna och Sverigedemokraterna. De senare vill att den tillfälliga höjningen permanentas – Moderaterna kräver att den slopas.

När pandemin slog till höjdes tillfälligt a-kassan, våren 2020. Höjningen var tillfällig och ska upphöra vid årsskiftet.

Tanken bakom är att det alltid ska löna sig att arbeta, även i ett jobb med låg inkomst. Om skillnaden mellan lön och bidrag är för liten så kommer det leda till arbetslösa blir mindre aktiva i att söka jobb. En låg ersättningsnivå kommer förmå de arbetssökande att anstränga sig mer.

Men frågan är om det stämmer.

– Sammantaget finns det goda skäl att tro att nivån spelar roll för hur aktivt man söker jobb, säger Anders Forslund, verksam på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).

– Men det finns ingen svensk forskning som säger hur stor den effekten skulle var i dag, tillägger han.

Eftersom a-kassan är allt annat än generös (se faktaruta), så tror Forslund att effekten av en sänkning kommer ha ganska liten betydelse för viljan att söka arbete.

– Det är två saker som spelar roll för hur stor den här effekten kan tänkas bli. Den första är hur mycket man faktiskt påverkar beteendet – hur mycket påverkar man folks vilja att söka jobb. Man kan tänka sig att det beror på nivån på a-kassan i förhållande till nivån på lönen av ett jobb, säger Forslund.

Om nivån på ersättningen ligger väldigt nära vad personen skulle kunna få i lön så blir effekten av en sänkning troligen ganska stor. Omvänt, om nivån ligger långt från lönenivån så blir effekten troligen mycket mindre.

Anders Forslund, professor verksam på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).
Foto: Beatrice Lundborg

Det andra som har betydelse är hur mycket ett ändrat sökbeteenden påverkar hur snabbt det går för den sökande att hitta ett jobb.

– Det handlar om hur stor avkastningen är på att söka ett jobb och det varierar med konjunkturläget, menar Forslund.

Under en högkonjunktur är ”avkastningen” god eftersom det är lättare att få ett jobb. Men omvänt betyder det också att ett minskat sökande kommer att ha relativt stor effekt på chansen att få ett jobb.

– Är det ett dåligt konjunkturläge där det är svårt att hitta ett jobb, så spelar det inte så stor roll hur mycket mindre man söker, säger Forslund.

Eftersom nivån på a-kassan i jämförelse med lön är låg, jämfört med de flesta EU-länder, tror inte Anders Forslund att en sänkning tillbaka till de gamla nivåerna kommer att ha så stor effekt.

– Även för människor som tjänar lite är inte a-kassan särskilt generös. Det får mig, och de flesta av mina kollegor bland arbetsmarknadsekonomer, att tro att man inte ska förvänta sig någon jättelik effekt av förändringar från den nivå vi ligger på i dag.

Så om man går tillbaka till nivån innan pandemin så kan man inte förvänta sig stora effekter på långtidsarbetslösheten?

– Nej. Sannolikt finns det andra förklaringar till att vi har många långtidsarbetslösa, svarar Forslund.

En sådan förklaring är dålig matchning mellan kunskaper och arbetsgivare krav.

– Och när det gäller utrikes födda så vet i att det förekommer diskriminering, att arbetsgivare är mindre benägna att anställa folk från andra länder, särskilt utomeuropeiska, säger Forslund.

Därför menar han att det är andra åtgärder som sannolikt är betydligt mer effektiva i att få ut fler i arbete.

– Jag skulle gissa att avkastningen av att expandera arbetsmarknadsutbildningen skulle vara större än att sänka a-kasseersättningen, säger Forslund.

Ämnen i artikeln

A-kassan
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt