Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-02 15:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/sas-vd-om-tva-ar-ska-vi-tjana-pengar-igen/

Ekonomi

SAS vd: Om två år ska vi tjäna pengar igen

Rickard Gustafson, SAS vd.
Rickard Gustafson, SAS vd. Foto: Magnus Hallgren

SAS ska räddas av 12 miljarder som framför allt kommer från den svenska och danska staten och med draghjälp av familjen Wallenberg.

– Det här gör att vi kan överleva krisen, när vi är igenom 2022 kan vi tjäna pengar igen, säger vd Rickard Gustafson till DN.

Coronapandemin har ställt en stor del av den globala flygplansflottan på backen, bolagen blöder, de anställda permitteras eller sägs upp. SAS, som ägs till 29 procent av svenska och danska staten, har drabbats mycket hårt.

– Vi ser framför oss 2020 och 2021 år med betydligt mindre resande än före covid-19, och miljardförlusterna äter stora hål i vårt egna kapital. Nu får vi hjälp att överleva den här krisen, säger Rickard Gustafson.

Huvudägarna tar genom en riktad emission på sig att teckna nya aktier och så kallade hybridobligationer för 8 miljarder. Staterna åtar sig också att teckna aktier i den företrädesemission på 4 miljarder som riktas till befintliga ägare. 

I den senare har den största privata ägaren, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, garanterat 260 miljoner, som motsvarar deras nuvarande andel. Alla nya aktier tecknas för drygt 1 krona, börskursen på tisdag klockan 15 var 7:60 kronor.

– När vi är igenom det här 2022 kommer vi ha en ”normal” balansräkning, som före covid-19, och då ska SAS också kunna tjäna pengar igen, säger Rickard Gustafson.

När ni pratar om att återgå till flygnivåer som rådde för pandemin, vad menar ni då?

– Jag vet att det finns en massa olika åsikter om flygets framtid. Jag tror inte att vi kommer tillbaka till samma nivåer, men till något som är jämförbart, kanske 90 procent. 

Hur kommer SAS att se ut då, efter pandemin?

– Vårt affärsfokus kommer att vara detsamma – dem som reser ofta till, från och inom Skandinavien. Vi kommer då också ha kommit betydligt närmare vår nya hypermoderna enhetsflotta, med Airbus-plan, som är bränslesnålare och billigare att underhålla. Vi ska också leda den gröna utvecklingen mot en mer uthållig flygverksamhet.

SAS pilotfack välkomnar tisdagens besked:

– Vi är glada över beskedet att SAS huvudägare ställer sig positiva till en rekapitalisering. Vi förutsätter att SAS ledning inte likt många andra flygbolag utnyttjar krisen för att genomdriva försämringar av arbetsvillkoren, säger Wilhelm Tersmeden, ordförande för SAS-sektionen inom Svensk Pilotförening till TT.

Staten krävde höga miljöambitioner för att ge stöd åt SAS, som nu lovar att minska sina nettoutsläpp av koldioxid med 25 procent till 2025 i stället för som tidigare sagt, 2030.

– Vi kan göra det för att efterfrågan på flyg kommer att vara lägre, för att vi därför snabbare kan fasa ut äldre plan och att vi har kunnat säkra tillgång till mer biobränslen tidigare än vi trott och till vettigare priser.

Men att minska utsläpp med minskat resande – det låter lite hokus-pokus?

– Vi kommer att på olika sätt jobba ambitiöst med utsläppen, och hoppas få till stånd en storskalig produktion av biobränslen. Då är det inget som hindrar oss från att minska ännu mer efter 2025, även med ökad flygande.

Förutom den nya kapitalinjektionen ska SAS de närmaste åren spara 4 miljarder, genom uppsägningar och ökad effektivitet bland de anställda.

– Ja, det handlar tyvärr om det häradet, 5.000 anställda, som måste gå. I takt med att flygandet ökar igen kommer vi att återanställa igen. Men alla kommer inte tillbaka, för vi måste höja produktiviteten, bli bättre på att använda våra medarbetare efter arbetsbelastningen över året och dygnet.

Vad betyder det?

– Till exempel att vi arbetar mer på somrarna när efterfrågan är hög, eller att flygtekniker jobbar mer nätter när flygen har nattstopp och vi kan göra tekniskt underhåll på dem.

Näringsminister Ibrahim Baylan har tidigare sagt att skattebetalarna inte ensamma ska bära bördan av att rädda SAS. Med dagens paket är det ändå tydligt att de två staterna tar ett betydligt större ansvar än vad deras aktieandel motsvarar:

– Vi är de största ägarna, det är exceptionella tider och vi måste ta ledningen - och vi gör det för att handlar om kritisk och viktig infrastruktur. Det är bra att vi har fått med oss Wallenbergsstiftelsen, och vi stöttar finansieringsplanen. Men nu ska ju allt det här fungera också, beslutet tas på en extrastämma, säger han till DN.

Läs mer: Största ägarna säger ja 

Ämnen i artikeln

SAS
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt