Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-07-22 03:30

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/sex-manader-med-nya-spellagen-vart-fjarde-natkasino-har-brutit-mot-reglerna/

Ekonomi

Sex månader med nya spellagen – vart fjärde nätkasino har brutit mot reglerna

Foto: Maxim Thoré/Bildbyrån

På sex månader har vart fjärde spelbolag brutit mot den svenska spellagen.

Nätkasinon och vadhållningsbolag har tvingats betala nästan 100 miljoner kronor i sanktionsavgifter – men har samtidigt dragit in miljarder till sig själva och den svenska statskassan.

Det visar DN:s kartläggning av det första halvåret med den nya lagen.

DN har sammanställt uppgifter från tre myndigheter och den nationella stödlinjen för att få en bild av det första halvåret med den nya spellagen.

I kartläggningen framträder en bild av stora skatteintäkter och miljardvinster till spelbolagen. Men det är också en period med allvarliga regelbrott, rekordmånga klagomål och höga sanktionsavgifter.

Så sent som i måndags varnade Spelinspektionen åtta spelbolag som nu ska tvingas betala sammanlagt över 40 miljoner kronor i sanktionsavgifter. Anledningen är att de erbjudit spelare att satsa pengar på fotbollsmatcher med minderåriga deltagare. 

Sedan den nya lagen trädde i kraft vid årsskiftet har Spelinspektionen bedömt att mer än var fjärde spelbolag – 18 av de 67 som har licens för onlinespel och vadhållning – har brutit mot reglerna. 

Jag är förvånad över att man i vissa delar inte verkar ha gått till botten med vilka regler som faktiskt gäller

– Det är inte ett självändamål för oss att utfärda massor av varningar och besluta om sanktioner. Men ska vi få den här reformen att fungera och om regelverket ska följas, då måste felen uppmärksammas, säger Spelinspektionens generaldirektör Camilla Rosenberg.

Är du förvånad över hur många bolag det är som ni hittat fel hos?

– Jag är förvånad över att man i vissa delar inte verkar ha gått till botten med vilka regler som faktiskt gäller, säger hon och fortsätter:

– När bolagen söker licens hos oss så intygar de att man har den kunskap, ekonomi och förmåga som krävs för att följa regelverket. Då är det upp till bevis också, att man faktiskt klarar av det man lovat.

Camilla Rosenberg Spelinspektionens generaldirektör. Foto: Spelinspektionen

Hittills har myndigheten krävt bolagen på sanktionsavgifter på sammanlagt 98 miljoner kronor. Avgifterna är på allt från några hundra tusen kronor, till 19 miljoner kronor som det Maltabaserade bolaget NGG Nordic ska betala efter att ha erbjudit bonusar i strid med lagen. Bolaget höll inte med om myndighetens bedömning, men tog bort sina erbjudanden.

Den hårdaste åtgärd som Spelinspektionen hittills har vidtagit är när man i juni drog tillbaka licensen för bolaget bakom nätkasinot Ninja casino, ett bolag som då hade deklarerat vinster på sammanlagt drygt 178 miljoner kronor under årets första månader, enligt uppgifter till Skatteverket som DN tagit del av.

– De hade flera överträdelser av olika delar av regelverket, både vad gäller penningtvätt, spelansvar och bonusar. Då gjorde vi bedömningen att det var så pass allvarligt, säger Camilla Rosenberg.

Ni har på kort tid fattat många skarpa beslut, och kan framstå som en offensiv myndighet. Delar du den bilden?

– Det finns ju de som har motsatt åsikt och tycker att vi borde göra mer. Men givet våra resurser, och den information vi får om hur det faktiskt ser ut där ute, så måste vi ju med tydlighet visa branschen vad det är som gäller. 

Branschföreningen för onlinespel (BOS) är en av två branschorganisationer för spelbolag i Sverige. Gustaf Hoffstedt, föreningens generalsekreterare, är nöjd med de första sex månaderna med spellagen. Den största förbättringen, enligt honom, är självavstängningstjänsten Spelpaus. 

– Naturligtvis kommer barnsjukdomar vid en omreglering, men om man mycket kärnfullt ska sammanfatta hela omregleringen är nästan allt är bättre, säger han och tillägger: 

– I synnerhet för de spelare som har problem är dagens situation väsentligt mycket bättre än den var för ett halvår sedan. 

Fyra av de åtta bolag som varnades och bötfälldes i måndags är medlemmar i BOS. Totalt har sex av föreningens medlemmar tvingats betala sanktionsavgifter till inspektionen hittills.

Foto: Pi Frisk

Gustaf Hoffstedt tycker att det är bra att Spelinspektionen agerar på överträdelser. Samtidigt menar han att flera av fallen som lett till sanktioner handlar om svåra tolkningsfrågor, och att inspektionen varit för dålig på att hjälpa till med dem. 

– Jag vet att mina medlemmar, liksom andra spelbolag, har ställt frågor till Spelinspektionen men de har valt att praxis ska bildas genom böter och liknande, i stället för via dialog med bolagen. Då blir det så klart på det här viset. 

Camilla Rosenberg medger att det finns utmaningar med dialogen och hur de kan hjälpa till med vägledning, eftersom liknande fall aldrig prövats i domstol. 

– Det är svårt att ha en dialog som föregriper en domstolsprövning. Vi kan inte lova något som en domstol sedan inte skulle hålla med oss om, säger hon, men understryker att man ska utöka antalet informationsträffar med branschen.

– Samtidigt är det viktigt att få tydlighet i våra bedömningar. Dialog leder inte alltid till önskvärt resultat eller att vi får en följsamhet bara för att vi säger någonting, tillägger hon.

Den nya spellagen innebär att staten nu beskattar de bolag som har licens för att bedriva spel i Sverige. Skatten är på 18 procent av bolagens behållning – det som blir kvar av insatserna efter att vinster betalats ut till spelarna. 

DN har tagit del av den beslutade skatten för bolagen för januari till och med maj, den senaste deklarerade perioden, och har därför kunnat räkna ut hur mycket bolagen har redovisat i behållning till Skatteverket.

Uppgifterna visar att de svenska spelarna förlorat över 8,6 miljarder kronor till spelbolagen sedan årsskiftet. Absolut störst är statliga Svenska spel och dess olika bolag, följt av ATG. Störst av de utländska spelbolagen är Spooniker, som driver Unibet och som har deklarerat en behållning på över 400 miljoner kronor fram till och med maj, och som har en beslutad skatt på drygt 73 miljoner kronor. 

Spelbolagen har varit en vinstmaskin för staten som enligt Skatteverkets uppgifter har dragit in 1,55 miljarder kronor i skatt från bolagen fram till och med maj, varav 540 miljoner är från de utländska bolagen. 

Siffran kan revideras med omprövningsbeslut, men redan nu står det klart att skatteintäkterna från de nya aktörerna vida överstiger förväntningarna. När spellagen utreddes gjordes bedömningen att staten skulle få in drygt 600 miljoner kronor årligen i skatt från de nya utländska aktörerna. En summa som alltså av allt att döma är uppnådd redan vid halvårsskiftet.

Även Konsumentverket har märkt av förändringarna med den nya lagen. Hittills i år har myndigheten tagit emot 593 anmälningar angående spelreklam, att jämföra med 242 under samma period förra året.

Många av de anmälningar som kommit in till myndigheten i år gäller direktreklam från spelbolagen.

– Det handlar om personer som anslutit sig till Spelpaus, för att inte behöva motta reklam, men som har fått marknadsföring skickat till sig i alla fall. Det har även förekommit att man inte informerat tydligt om åldersgräns eller varit vilseledande på andra sätt, säger myndighetens jurist Ida Hallberg.

Hittills har alla bolagen rättat sig frivilligt efter Konsumentverkets beslut och ingen har än så länge förbjudits att göra reklam.

Läs även: Christine spelade bort 750.000 kronor