Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Sjuka får bara en bråkdel av sin tidigare lön

Carina Wellton var konditor när hon blev sjuk i något som påminner om multipel skleros, ms.
Carina Wellton var konditor när hon blev sjuk i något som påminner om multipel skleros, ms. Foto: Paul Hansen

De som har sjukersättning ska få 64,7 procent av sin tidigare inkomst från Försäkringskassan. Men ersättningen blir ofta mycket lägre.

De som inte kan arbeta och beviljas sjukersättning, tidigare förtidspension, ska få 64,7 procent av sin tidigare inkomst från Försäkringskassan. Det högsta belopp som går att få är 17.914 kronor före skatt.

Men de flesta får mycket mindre. De som har haft sjukersättning under en längre tid har också fått se avståndet öka mellan den tidigare lönen och den sjukersättning de får.

Medianinkomsten för dem som arbetade i Sverige 2015 var ungefär 24.660 kronor, enligt Statistiska Centralbyrån, SCB. Då blir 64,7 procent av medianinkomsten cirka 15.950 kronor.

Försäkringskassan har tagit fram siffror till DN som visar att det genomsnittliga månadsbeloppet för de drygt 200.000 personerna med hel sjukersättning var 10.642 kronor i månaden i februari 2017. Snittet har legat på ungefär samma nivå i många år och till exempel bara höjts med 200 kronor sedan 2009.

Läs mer: ”Felet jag gjorde var att starta eget fast jag var sjuk”

Så här går det till när sjukersättningen från Försäkringskassan blir lägre än 64,7 procent och nivån ökar långsammare än lönerna.

Lång sjukdomstid. Bland dem som får sjukersättning finns de som aldrig kunnat arbeta och därför får sjukförsäkringens grundnivå som är 8.773 kronor i månaden. Men också de som gått från arbete till sjukersättning på kort tid, till exempel efter en olycka, och får en jämförelsevis hög ersättning.

Men den största gruppen har en lång sjukdomshistoria med sjukskrivingar, rehabiliteringsförsök, arbetslöshet och jobbyten. För den här gruppen är det snarare regel än undantag att årsinkomsten sjunkit med tiden.

Sjukersättningen beräknas på inkomsten under de tre bästa åren under en följd av år som kallas ramtid. Ramtiden varierar med åldern och kan vara mellan fem och åtta år. De som fyllt 53 år har den kortaste ramtiden, fem år.

Det här gör det troligare att sjukersättningen beräknas på inkomsten från något av trygghetssystemen än på den tidigare arbetsinkomsten för dem som varit sjuka i många år. Det är inte ovanligt att även de som har haft arbetsinkomster landar på sjukförsäkringens grundnivå eller strax över.

Lönerna ökar mer än priserna. Sjukersättningen räknas upp med prisbasbeloppet som höjs i takt med prisökningarna. De senaste åren har inflationen varit låg och det har till och med hänt att prisbasbeloppet blivit lägre.

Samtidigt har de som arbetar fått reallöneökningar som gett mer pengar i plånboken. Det har ökat avståndet mellan sjukersättningen och den inkomst de sjuka skulle ha fått om de kunnat arbeta.

Jobbskatteavdraget bidrar också till att öka skillnaden. Det beror på att skatten blir högre om inkomsterna inte kommer från arbete.

Sjuka, arbetslösa och föräldralediga betalar den högsta skatten. Pensionärer har inte heller jobbskatteavdrag men deras skatt har sänkts genom ett förhöjt grundavdrag från det år de fyller 66 år.

Tabellen här under visar skillnaden efter skatt mellan arbetsinkomster och andra ersättningar. Den som har en lön på 12.000 kronor får till exempel ut 10.130 kronor efter skatt medan den som har sjukersättning bara får 9.160 kronor.

De som har sjukersättning kan söka bostadstillägg. Från den 1 januari 2017 är bostadstillägget 95 procent av boendekostnaden upp till 5.000 kronor.

Hur högt bostadstillägget blir beror på inkomsten, hyran, om man har förmögenhet och om man delar bostaden. Som mest går det att få 4.750 kronor skattefritt.

Anställda på en arbetsplats med kollektivavtal får ersättning från avtalsförsäkringar som bygger på sjukersättningen. De extra pengarna betalas ut under sjukdomstiden och det finns ett tidsbegränsat efterskydd om man blir arbetslös.

Men många som varit sjuka länge har inte kunnat ha kvar sina gamla anställningar och inte lyckats få något nytt arbete. De måste klara sig på ersättningen från Försäkringskassan.

 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.