Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Skarp kritik mot Ericssons vitryska affärer

Svenska produkter i diktaturers tjänst har blivit ett allt vanligare nyhetstema. På måndagen kunde DN.se avslöja att Ericsson levererat övervakningsutrustningen som Vitrysslands säkerhetstjänst använder mot regimkritiker. Flera organisationer är skarpt kritiska.

– Det är upprörande och ligger nära i linje med Telia Soneras affärer i Vitryssland. Det slående är det som jag upplever som en omedvetenhet om hur dessa produkter och tjänster kan missbrukas och hur man inte verkar göra något för att undvika det, säger Martin Uggla, ordförande i människorättsorganisationen Östgruppen.

Hur förhåller sig företagens ansvar till statens?

– Företag har redan ett moraliskt ansvar, men sedan skyller Ericsson liksom Telia Sonera ifrån sig och hänvisar till att man är skyldig att följa nationella lagar. Argumentet är väldigt ihåligt när man talar om diktaturer. Brottsbekämpning är inte alls samma sak i Vitryssland som här.

De flesta företag av ansenlig storlek har etiska riktlinjer för sina affärer. Riktilinjerna innehåller som regel varianter av att man inte ska handla med mindre nogräknade aktörer. Ändå rullas den ena ifrågasatta exporten upp efter den andra.

– Det är där det inte går ihop. Jag misstänker att Ericsson skrivningar är snarlika Telia Soneras. Å ena sidan skriver man att man ska respektera de mänskliga rättigheterna och ta etiskt ansvar, å andra sidan när man kommer till konkreta situationer tappar de all sin betydelse till förmån för den vitryska lagen, säger Martin Uggla.

– Etiska riktlinjer bör vara något som ska styra ens agerande och vara vägledande. Då måste de vara relevanta inte minst i förhållande till en lagstiftning som är uppenbart absurd och bygger på total rättsosäkerhet. Man erkänner att det är ”problematiskt” att systemen missbrukas, men det låter väldigt milt när många människor råkar oerhört illa ut med hjälp av dem.

Produkter med dubbla användningsområden är ett svårt fält konstaterar Martin Ängeby, generalsekreterare på den liberala biståndsstiftelsen Silc som verkar ibland annat Vitryssland. Man kan inte förbjuda Volvo att sälja bilar till den vitryska polisen, men om det handlar om utrustning som specifikt ska användas för avlyssning så är det problematiskt, menar han.

Och i det här fallet?

– Ericsson måste fundera över vilka marknader man vill röra sig på, om de vill kompromettera sitt eget varumärke på det sättet att man faktiskt hjälper till att bibehålla förtrycket. Det går inte att hänvisa till en diktaturs lagar eftersom de står i strid med högre lagar som är de universella mänskliga rättigheterna, säger Martin Ängeby.

Kan man göra något åt köpeavtalen?

– Man kan så klart skriva in förbehåll om hur utrustningen får användas och om diktaturen bryter mot det kan man avbryta avtalet.

I samband med den så kallade Saudiaffarären försvarade utrikesminister Carl Bildt nyligen den svenska vapenexporten till Saudiarabien, ett land som brister stort vad gäller mänskliga rättigheter. Han frågade sig om det hade varit bättre om saudierna köpte franskt i stället. Martin Ängeby menar att man i stället får acceptera att man säljer mindre om man bestämmer sig för att inte sälja till diktaturer.

– Vet man att vapen ska användas mot den egna befolkningen så säljer vi ju inte. Det samma gäller naturligtvis övervakningsutrustning.

Ska man veta detta eller räcker det med risken?

– De flesta företag har en policy för csr (corporate social responsibility – företags samhällsansvar) och där står så kallad due diligence (företagsbesiktning), att man måste försäkra sig om att utrustningen inte ska användas fel, säger Martin Ängeby.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.