Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Skärpta krav på de med höga lån

02:03. Så farliga är dina skulder – DN förklarar.

Regeringen ger Finansinspektionen grönt ljus för det skärpta amorteringskravet. Därmed kommer de hushåll som lånar mer än 4,5 gånger sin årsinkomst att tvingas att amortera i en snabbare takt. 

Det har varit osäkert om regeringen verkligen skulle ge Finansinspektionen tillstånd att införa en skärpning av amorteringskravet.

Skälen mot en skärpning har varit många. Mäklare, banker och även många mer oberoende bedömare, har varnat för att skärpningen kan utlösa ett kraftigare fall i bostadspriserna än det som reda skett under hösten. Prisnedgången har i sig lett till en mer avvaktande marknad.

Dessutom sätter bankerna redan en gräns, låt vara något flytande, för hur mycket ett hushåll får låna. Den ligger på fem-sex gånger årsinkomsten.

Därför säger en del kritiker av FI, är skärpningen både onödig och skadlig.

Motargumentet, som framförs med skärpa av FI:s generaldirektör Erik Thedéen, är att hushållens skulder fortsätter att öka i en takt som inte är hållbar. 

Han tycker inte heller att den negativa effekt som skärpningen får på bostadspriserna, och som FI uppskattar till ungefär fem procent, är ett bekymmer, utan tvärtom bara sunt.

Skärpta regler på bostadsmarknaden är knappast en valvinnare, vilket har fått en del politiska bedömare att spå att regeringen trots allt skulle komma att avvakta med kravet.

Men regeringen har uppenbart lyssnat mer på FI än på kritikerna. Erik Thedéen har förklarat att skärpningen är "strukturell", det vill säga den införs inte för att påverka bostadsmarknaden just nu. Den ska vara en bestående regel som ska tvinga fram snabbare amorteringar hos hushåll med stora lån i förhållande till sin inkomst.

Svenska hushåll tillhör de högst skuldsatta i västvärlden och ökningen har dessutom gått snabbt. Sedan slutet av 1990-talet har det genomsnittliga hushållets skulder i förhållande till inkomst nästan fördubblats.

Hushållens skulder betraktas numera som ett av de farligaste hoten mot svensk ekonomi, både av internationella organisationer som OECD, IMF och EU-kommissionen, samt inhemska som FI och Riksbanken.

Så ser skärpningen ut.

Amorteringskravet innebär att den som har lån som motsvarar mer än 70 procent av bostadens värde måste amortera två procent av lånet per år. 

Ligger skulden på mellan 50 och 70 procent räcker det med en procent per år och under 50 procent finns inget krav på amortering alls.

Skärpningen innebär att den som lånar mer än 4,5 gånger årsinkomsten tvingas amortera ytterligare en procentenhet vid de olika belåningsnivåerna:

tre procent vid mer än 70 procent belåning, två procent mellan 50 och 70 procent och en procent under 50 procents belåning.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.