Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Skenande nota för Coops kundbonus

Grafik: Stefan Rothmaier
Matkedjan Coop riskerar att knäckas. Det visar DN:s granskning. Varje månad delar de ut nästan 100 miljoner kronor till sina kunder. I fjol gick matvarujätten med brakförlust.

Coop är inte bara matbutiker och stormarknader runt om i landet, utan även en över hundra år gammal folkrörelse. När matkedjan under slutet av 2010 införde sin nygamla modell för att belöna kunderna – återbäringen – så blev den genast ett miljardbekymmer.

En av kooperationens drygt 3,2 miljoner medlemmar är Krister Loflin, 47 år, från Huddinge söder om Stockholm. Familjen handlar mat för 60 000–70 000 kronor per år. Som tack betalar Coop en åter­bäring på 5 procent.

– Det är full pott varje månad. Jag ser återbäringen lite som ett sparande som jag valt att plocka ut när det ska storhandlas till jul och semestern, säger Krister Loflin.
Det nya sättet att få sin kund­bonus, insatt direkt på medlems­kortet, infördes i december 2010. Tidigare fick medlemmarna värde­checkar hemskickade. Men det ­systemet var inte lika generöst och en del av checkarna löstes inte in.

Krister Loflin och övriga medlemmar har svarat precis på det sätt som KF-ledningen hoppades. De handlar mer. Men det tär på matvarujättens ekonomi.

Fjolåret slutade med en brakförlust för KF-koncernen på 1,1 miljarder kronor.
Det senaste åren har kassaflödet varit negativt, alltså mer pengar rinner ut ur företaget än vad som kommer in.

Redan under det första året 2011 bar medlemmarna formligen ut närmare en miljard kronor i kassar och kundvagnar. Det är 350 miljoner kronor mer än det gamla systemet med medlemscheckar och andra kuponger.

KF:s vd Frank Fiskers försvarar modellen. Enligt honom säljer Coop för 1,3 miljarder kronor mer tack vare återbäringen.

– Kan vi sälja några tomater fler eller två tvättmedelspaket i stället för ett, har vi en merförsäljning med fina marginaler, säger han.

KF-koncernen ägs av 41 konsumentföreningar. Om du har ett Medmerakort är du medlem i en av dem. I delar av landet äger föreningarna egna butiker. Många av de föreningarna redovisar nu förluster eller lägre vinster på grund av återbäringen.
Konsumentföreningen i Bohuslän-Älvsborg skriver i sin årsredovisning att ”medlemsåterbäringen innebar ökad medlemsnytta men lägre resultat”.

Hos starka Konsum Värmland, som dominerar dagligvaruhandeln i regionen, drar återbäringen ned rörelseresultatet med 58 miljoner kronor. Föreningen redovisar fjolåret både med och utan återbäring för att lyfta fram att själva verksamheten inte utvecklas så dåligt som siffrorna antyder.

– Återbäringen är självfallet en påfrestning, för vi måste ju ha resultat också, medgav Sune Dahlqvist, ordförande i största föreningen Konsum Stockholm och ledamot i KF:s styrelse, vid föreningsstämman i maj.

Men kooperationen brottas inte bara med återbäringsproblem. Hela den gamla strukturen med ett stort antal föreningar lever kvar i en tid när konkurrensen på daglig­varumarknaden hårdnar och kunder har blivit mer otrogna.

Konkurrenterna Ica, Bergendahl och Axfood har i flera år plockat marknadsandelar medan Coop tappat.

Ulf Johansson, professor i företagsekonomi vid Lunds universitet, konstaterar att KF gjort jättebra analyser över vad som behöver göras, men att man har en organisation som inte fungerar som ett effektivt detaljhandelsföretag.

– Folkrörelseförankringen och demokratiinflytandet med en delvis politisk organisation gör konsumentkooperationen tungrodd. När den ska fatta sina beslut mäktar man inte med att genomföra sin egen analys, säger Ulf Johansson.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.