Inte sedan finanskrisen har arbetslösheten i Sverige stigit så snabbt som den gjort de senaste månaderna. 

Ökningen jämfört med ett år sedan – från 6,1 procent till 7,1 procent enligt SCB:s trendvärden – ligger en bra bit över alla prognoser. Regeringen har räknat med att arbetslösheten bara ska stiga från 6,3 procent i år till 6,4 procent nästa.

Johan Löf, seniorekonom på Handelsbanken, tror dock att det kan vara fråga om ett falskt larm i statistiken.

– Siffrorna visar en stark krissignal. Men vi har blivit misstänksamma eftersom arbetskraftsundersökningen visar något annat än annan statistik vi kan hitta, säger han.

Från Statistiska centralbyrån varnar man också för att lägga allför stor vikt vid enskilda månadssiffror i den stora arbetskraftsundersökning som ligger till grund för de officiella arbetslöshetssiffrorna.

Statistiken bygger på ett stort urval. Varje månad uppvaktar SCB knappt 30.000 svenskar i åldrarna 15 till 74 år för att ställa frågor om deras eventuella anställning. Men slumpens skördar ger ändå en stor variation, och oväsentliga tillfälligheter kan påverka utfallen.

Trots att SCB efter bästa förmåga analyserar bortfallet, säsongsrensar och trendutjämnar siffrorna finns det, enligt Johan Löf, felkällor.

Ett problem som växer är att allt färre av de som tillfrågas ställer upp i undersökningen. I år har det bara varit varannan som svarat. Att jämföra med fyra av fem för tio år sedan.

Flera faktorer talar enligt Johan Löf emot en krisartad uppgång i arbetslösheten. Siffror från Arbetsförmedlingen, som sammanställer egen statistik om antalet arbetslösa, tyder inte samma dramatiska ökning. Här visar siffrorna bara en marginell ökning. Johan Löf tycker inte heller att de undersökningar som görs bland arbetsgivare avtecknar dig lika mörkt.

– Sverige är i stort sett ensamt om att ha sett en stigande arbetslöshet det senaste året. Inget annat grannland har det. Många länder har fortfarande fallande arbetslöshet. Det är väldigt förvånande, säger han.

Susanne Spector är seniorekonom på Nordea. Hennes bedömning är att den senaste arbetslöshetsstatistiken snarast ligger i linje med vad som är att förvänta.

– Att det är något som händer på arbetsmarknaden står klart. Antalet nyanmälda platser pekar verkligen åt fel håll. Anställningsplanerna går nedåt och arbetsbristtalen sjunker. Min bild är att det är en klar försämring, säger hon.

Att Arbetsförmedlingens siffror inte ligger i fas med SCB:s förklarar Susanne Spector med att den statistiken brukar släpa efter. Hon pekar också på att sysselsättningen i norra Sverige, som är särskilt konjunkturkänsligt, har sjunkit en längre period.

– Sverige har en inhemsk ekonomi som inte har vuxit sedan början av 2018. Det är väntat att nedgången är snabb, men inte riktigt så snabb som vi sett i SCB:s arbetsmarknadsundersökning. 

I en ny ekonomisk kommentar rekommenderar analytiker på Riksbanken att väga samman olika mått på arbetslösheten till en mer komplett bild av läget. Särskilt med tanke på SCB:s sjunkande svarsfrekvens kan siffrorna behöva tolkas med försiktighet, enligt analysen.

Johan Löf säger att det är viktigt att det finns ett pålitligt arbetslöshetsmått som alla aktörer i svensk ekonomi gemensamt kan förhålla sig till.

– Om det blir så att många inte litar på arbetsmarknadsundersökningen, då kommer ju folk välja sitt favoritmått och slå andra i huvudet med. Det gäller både arbetsmarknadens parter och partierna, säger han.

Den 17 oktober publiceras SCB:s fullständiga arbetslöshetssiffror för det tredje kvartalet. Den statistiken är, enligt myndigheten, mer tillförlitlig än månadssiffrorna.

Statistiska centralbyrån uppger för DN att man inte har noterat något ovanligt med arbetsmarknadsstatistiken de senaste månaderna.