Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-11 03:45

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/skogsagaren-om-branderna-2018-ett-krigslandskap/

Ekonomi

Skogsägaren om bränderna 2018: ”Ett krigslandskap”

”Ett krigslandskap”, säger Rolf Sundell om sina marker än i dag, två år efter bränderna.
”Ett krigslandskap”, säger Rolf Sundell om sina marker än i dag, två år efter bränderna. Foto: Privat

Skogsägaren Rolf Sundell förlorade nästan 200 hektar skog i de förödande bränderna sommaren 2018. 

Nya rekordtemperaturer och SMHI:s brandriskprognoser väcker minnen till liv – samtidigt har såren inte läkt.

– Det är hemskt hur det ser ur, krigshärjat. Kläderna blir alldeles svarta när man går där ute, säger Rolf Sundell.

Lördagen den 14 juli 2018 drar ett åskoväder in över Hälsingland. Blixten slår ned och snart brinner tre skogar samtidigt i Kårböle, Enskogen och Ängra. Mitt i Ängrabranden ligger skogsägaren Rolf Sundells marker. 

Rolf Sundell kommer ut på söndagskvällen, och upptäcker att det brinner i ungefär hälften av hans två skogsfastigheter som gränsar mot varandra. 

– Jag stod där ensam och försökte släcka elden med en lövruska, och plötsligt kommer det ett gäng från hemvärnet som börjar göra samma sak.

Efter några timmar tvingas Rolf Sundell att vända hem. På väg mot bilen inser han hur omfattande branden är, och att släckningsförsöken är lönlösa. 

Dagar senare tar han sig upp på ett berg i närheten, tillsammans med sambon Siv Nilsson. Därifrån kan de överblicka alla tre bränder samtidigt. 

– Vi såg brandflygplanen som kom ett efter ett, och hur de fyllde på och dumpade vatten. 

Bild 1 av 2 Den 15 juli 2018 åker Rolf Sundell ut till sina marker och försöker förgäves släcka elden.
Foto: Privat
Bild 2 av 2 En del av Rolf Sundells skog efter brandens framfart sommaren 2018.
Foto: Privat

I mitten av augusti lyckas man, efter hjälp av frivilliga brandmän från Polen, och EU-märkta brandflyg, äntligen att släcka bränderna. Rolf Sundell och Siv Nilsson får lov att återvända till sina ödelagda marker. 

– Det är nästan med tåren i ögat när man kommer dit ut och ser hur det ser ut. Det ser ut som ett krigslandskap. Men det får man börja lära sig och leva med och tänka att det är fortfarande bara materiellt – det var inga personer som försvann eller blev skadade. Det får man ta med sig.

Under vintern som följer avverkas markerna av ett kontrakterat skogsbolag. Vissa delar av träden går att använda, men mycket av virket går som energived.

– Det som var timmer som man sågar plank och virke av gick att såga, men man fick sanera allt. Men det andra virket, som går till massaindustrin i vanliga fall fick inte komma in i fabrikerna på grund av all sot. 

Eftersom Rolf Sundell hade försäkrat sina marker, slipper han våndas av direkta ekonomiska följder. Men försäkringen täcker inte bortfall för framtida tillväxt ur ett långsiktigt perspektiv. 

– Försäkringen täcker upp värdet här och nu, då när det började brinna och en kort tid framöver. 

Våren 2019 sår han nytt. I år har det även gjorts en del planteringar. Om det har lyckats återstår att se. En del av det som såddes har redan dött. Men det kan ta upp till fyra år innan resultatet syns, menar Rolf Sundell.

– Går det åt pipan blir det väldigt dyrt.

Rolf Sundell står på sin ödelagda mark. Han har försökt så och plantera nytt, men han vet ännu inte om det har lyckats.
Rolf Sundell står på sin ödelagda mark. Han har försökt så och plantera nytt, men han vet ännu inte om det har lyckats. Foto: Privat

Rolf Sundell sitter i bilen med sambon Siv Nilsson. Termometern visar att det är 31 grader utanför. SMHI har gått ut med varning för extremt höga temperaturer i veckan, upp emot 35 grader. Det är snustorrt i marken och risken för skogsbrand utmärks med orange och rött på väderkartorna i stora delar av landet. Området runt Ljusdal är ett av dem. Rolf Sundell är bekymrad. 

– Jag tycker att man skulle ha ett generellt eldningsförbud när det är såhär. Kommer det ett åskväder blir man extra orolig. Det är nog många i trakterna som känner så, man är mer rädd för skogsbränder än vad man varit tidigare. 

Rolf Sundell.
Rolf Sundell. Foto: Privat

 

De som är ute och arbetar i skogarna är extra försiktiga nu, menar han. Eldvakter går efter skogsmaskinerna för att snabbt hinna reagera om de skulle antändas.


Förhoppningen är att det ska finnas helikoptrar på stand-by, som är tillgängliga omgående om en brand skulle uppstå. 

– Börjar det brinna uppe på en höjd är det svårt för brandkåren att få tillgång till vatten och få dit slangar. Helikopter är det allra bästa.

Rolf Sundell vill lyfta den fina hyllningskonsert som hölls till alla som arbetat med släckningsarbetet och all service runt omkring ett år efter bränderna. Flera tusen personer, bland annat statsministern, samlades då i Kårböle.

– Det är ett bestående minne.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt