Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-20 13:08

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/skogsbranschen-behover-fler-kvinnliga-forebilder/

EKONOMI

”Skogsbranschen behöver fler kvinnliga förebilder”

Erika Alm och Börje Holmblad arbetar på Stora Enso i Värmland.
Erika Alm och Börje Holmblad arbetar på Stora Enso i Värmland. Foto: Tomas Gunnarsson

Skogen är en av de mest mansdominerade branscherna i Sverige. Ett nytt index visar att bara åtta procent av skogsbolagens virkesköpare är kvinnor. I ledningsgrupperna är mer än 70 procent män.

– Om skogen ska räknas som en framtidsbransch så måste den bli mer jämställd. Det behövs fler kvinnliga förebilder, säger Anna Schönström, ordförande för det kvinnliga nätverket Nyks.

Det pågår en intensiv debatt om den svenska skogsnäringens framtid. Efter metoo och branschens eget upprop #slutavverkat pratas det också förhållandevis mycket om jämställdhet och synen på kvinnor. Skandalen med den lättklädda kalendern från företaget Ponsse för ett par år sedan höjde temperaturen.

– När skogsföretagen får frågor om jämställdhet är svaret ofta att det ”känns som att det går ganska bra”, säger Anna Schönström som är jägmästare och leder Nätverket för kvinnor och icke-binära i skogsbranschen.

– När den årliga Allbright-rapporten om jämställdhet i börsbolagen publicerats är vi många som har tänkt att det är synd att att det inte finns ett liknande index för skogsbranschen. Nu har vi gjort ett själva tillsammans med kommunikationsbyrån Hellbjörn Schedwin.

För att kontrollera vad den ”positiva känslan” som branschen pratar om innebär i praktiken har Nyks begärt in uppgifter från de större skogsorganisationerna om hur många kvinnor och män som återfinns i ledningsgruppen respektive arbetar som virkesköpare. Sammanställningen publiceras på en ny hemsida – www.folkiskogen.se – den kommande veckan.

Anna Schönström, ordförande för det kvinnliga nätverket Nyks.
Anna Schönström, ordförande för det kvinnliga nätverket Nyks. Foto: Per-Anders Sjöquist

Indexet ger inte upphov till några större glädjeyttringar när det gäller jämställdhet. Bara åtta procent av virkesköparna på de 16 skogsorganisationerna är kvinnor. Männen dominerar också ledningsgrupperna, där andelen kvinnor är 29 procent. Flera av bolagen har nollor i kolumnerna för kvinnor. Statliga Sveaskog är ensamt om att ha en majoritet kvinnor i ledningsgruppen, men bara två av bolagets virkesköpare är kvinnor.

Meningen är att indexet ska uppdateras varje år, så att det går att följa utvecklingen. Fler tjänster kan komma att ingå.

Förra året var 60 procent av de intagna till Linnéuniversitetets skogsbruksutbildningar kvinnor, men få hamnar i det traditionella skogsbruket.

– I samhället generellt kan det säkert finnas fördomar om att kvinnor har fysiska begränsningar och inte klarar av arbetet i skogen. I branschen handlar det mer om normer och traditioner, säger Anna Schönström, som arbetar som områdeschef för produktion vid SCA i Sundsvall.

– För att skogen ska kunna bli en framtidsbransch måste jämställdheten öka.

Vad måste ske för att fler kvinnor ska söka sig till skogen?

– En viktig faktor är att det saknas kvinnliga förebilder. När jag själv utbildade mig och det kom gästföreläsare var det alltid män. Samma sak när det gällde representanter från skogsbolag.

Skogsstyrelsen har regeringens uppdrag att långsiktigt arbeta för jämställdhet i skogsbranschen. Generaldirektör Herman Sundqvist har tidigare sagt till DN att debatten om de sexistiska kalendrarna i skogsbranschen har fått honom att reflektera över den egna myndighetens framtoning.

– Om Skogsstyrelsen träffar studenter och representeras av mig och tre andra män i 55-årsåldern, vad sänder det ut för signaler? Det är inget fel på någon av oss var för sig, men det ger en knepig bild utåt.

En av bilderna i den nya kalendern – Cissi Svennblad från Ösby gymnasium i Sala kör skotare.
En av bilderna i den nya kalendern – Cissi Svennblad från Ösby gymnasium i Sala kör skotare. Foto: Tomas Gunnarsson

Ett resultat av kalenderbråket för två år sedan har också blivit att Nyks och skogsmaskinstillverkaren Ponsse tillsammans gör en kalender där kvinnor och icke-binära som har sin arbetsplats i skogen representerar årets tolv månader.

– Det finns en machokultur och vi behöver arbeta för ökad jämställdhet för att kunna attrahera nya grupper, säger Carl-Henrik Hammar, vd för Ponsses svenska dotterbolag.

Nyks, som tog initiativet till kalendern, vill visa att det finns kvinnor på en mängd olika positioner i skogen.

39 procent av alla privata skogsägare är kvinnor, dock är endast 28 procent av skogsägare som äger fastigheter större än 50 hektar kvinnor.

Läs mer:

Påklädd kalender i skogsbranschen efter skandalen

Ämnen i artikeln

Skogsmark
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt