Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-05-21 12:07

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/skomakare-hoppas-kunna-sko-sig-pa-hallbarhetstrend/

DIN EKONOMI

Skomakare hoppas kunna sko sig på hållbarhetstrend

Mats Hallman får Stockholm på fötter.
Mats Hallman får Stockholm på fötter. Foto: Thomas Karlsson

Tre av fyra konsumenter vill leva mer hållbart än i dag, visar en undersökning.

Nu hoppas skomakarna att det påverkar branschen i rätt riktning.

– Det är alldeles för många som kastar skor man skulle kunna laga, säger Mats Hallman.

En av tre stockholmare går till skomakaren och skräddaren under ett år, enligt Stockholms hantverksförening. Men tre av fyra svenskar uppger att de vill börja leva mer hållbart och fyra av tio vill förändra sin vardagskonsumtion, visar en Sifoundersökning.

För att få oss att kasta mindre har momsen på att laga skor, läder och textilier sänkts från 25 till 12 procent – och i höstas föreslog förra regeringen 6 procent.

Kan ett ökat intresse för hållbarhet gagna skomakarna? Det hoppas Mats Hallman, 55, skomakare i Stockholm och kassör i branschorganisationen Sveriges skomakarmästarförbund.

– Det kommer mer och mer, det märker jag redan nu. Säkert tio kunder i månaden kommer in och säger: ”Oj, kunde man verkligen laga det här?”.

Mats Hallman driver två skomakerier i Stockholm. I bakgrunden hans skomakarlärling, Andreas Majoros, 45.
Mats Hallman driver två skomakerier i Stockholm. I bakgrunden hans skomakarlärling, Andreas Majoros, 45. Foto: Thomas Karlsson

Och varför slänga ett par dyra sneakers när fodret i hälpartiet nötts sönder om skomakaren kan sy dit en snygg lapp? Du kan också själv köpa en självhäftande lagningslapp för skons hälkappa.

– Alltför många slänger sina sneakers eller löparskor när hälkappan går sönder och ofta kan vi på ett enkelt sätt förlänga livet på skon. Vi behöver ta hand om saker och inte kasta i första taget, säger Mats Hallman.

Antalet skomakare har de senaste decennierna minskat kraftigt. Sveriges skomakarmästarförbund har i dag drygt 70 medlemmar och Mats Hallman uppskattar att det finns några hundra skomakare till ute i landet. De flesta är egenföretagare, i enstaka fall anställda.

– Hur många skomakare det finns beror på vem du kallar för skomakare. Om det är att man är utbildad skomakare, är med i vårt förbund och har något slags yrkesbevis eller om man gör enklare skoreparationer inom ett serviceföretag som har kemtvätt, skomakeri och säljer nycklar. Verkstäderna är olika lämpade för att göra skojobb.

”Vi behöver ta hand om saker och inte kasta i första taget”, säger Mats Hallman.
”Vi behöver ta hand om saker och inte kasta i första taget”, säger Mats Hallman. Foto: Thomas Karlsson

Även om slit- och slängkulturen gör att många köper billiga skor som är svårare att laga och därför måste kastas tror han att skomakarna kommer ha jobb.

– Är det goda tider köper man kanske dyra skor som sen ska lagas och är det sämre tider tar man kanske mer hand om sina skor. Jobb kommer att finnas, men tyvärr är det inte många som utbildar till sig skomakare i dag. Det är jättetråkigt men sant.

Färdiglagade skor i väntan på upphämtning.
Färdiglagade skor i väntan på upphämtning. Foto: Thomas Karlsson

Lärlingsutbildningar med yrkeshögskoleexamen finns på Leksands folkhögskola och Hantverksakademin i Stockholm. Ett annat sätt är att bli lärling på ett skomakeri och efter tre år avlägga gesällprov – ett bevis att man uppfyller branschens krav.

I Hedenäset utanför Övertorneå finns Sveriges enda skomakarutbildning i sitt slag. Det är en ettårig utbildning via Arbetsförmedlingen som drivs av stiftelsen Utbildning Nord, gemensamt ägd av svenska, finska och norska staten.

Här finns tio platser – fem reserverade för finska elever, fyra för svenska och en norsk. Men ofta fylls de inte.

– Just nu har vi sex studerande, fyra svenska och två finska. De finska platserna har aldrig varit svåra att fylla innan coronan. De svenska däremot har vi haft mer utmaningar med. Det har varit segt, säger läraren Jussi Saukkoriipi, 54, som själv haft skomakeri och utbildade sig här för 28 år sedan.

Utbildning Nords skomakarutbildning. Eleverna Marianne Trast från finska Rovaniemi, Anton Karhu från Sandviken, lärarvikarien Sanna Post och eleven Soile Heinonen från Överkalix.
Utbildning Nords skomakarutbildning. Eleverna Marianne Trast från finska Rovaniemi, Anton Karhu från Sandviken, lärarvikarien Sanna Post och eleven Soile Heinonen från Överkalix. Foto: Privat

Intresset för skomakeri är generellt sett större i Finland, berättar han.

– De har en tradition sen krigstiden att man ska laga, inte slänga. De har det i sitt DNA på ett helt annat sätt än vad vi har. De har många skomakare och en av deras skomakarutbildningar har 60 platser som ofta är fulla.

Efter avslutad utbildning i Hedenäset tar kanske 60-70 procent av eleverna steget vidare till att starta eget, säger Jussi Saukkoriipi.

– Har du rätt inställning och driv så har du grunderna till att starta eget och utveckla dig för det tar ett antal år. Du får slipa på det själv, praktisera eller jobba bredvid en skomakare för att bli duktig.

Frågan är vilka som ska ersätta dagens skomakare som blir äldre och går i pension.

– Längre ner i landet finns det fler skomakare men här uppe i norr är det ett ännu större problem med att folk inte startar skomakeri. Slit- och slängperioden har pågått länge och för mig som skomakare är det en hemsk period. Jag hoppas att man börjar förstå det här med reparation mer och mer framöver.

Näbbskor gjorda på Utbildning Nord.
Näbbskor gjorda på Utbildning Nord. Foto: Privat

Läs mer:

Kritik mot den cirkulära ekonomin

Klädbranschen ställer om för klimatets skull

Hon vill göra mer hållbart mode

Så ska begagnat bräcka nytt

Ämnen i artikeln

Din ekonomi
Hållbarhet
Klimatet
Norrbotten
Övertorneå
Mode
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt