Skuldrådgivare: Jag möter inte hungriga barn – däremot hungriga föräldrar

Det svenska skuldberget växer. Vid årsskiftet summerades den sammanlagda skulden hos Kronofogden till 101 miljarder kronor, vilket är en ny rekordnivå för privatpersoner.

Samtidigt blir det allt dyrare att leva. Priset på mat, el, bensin och förbrukningsvaror har stigit kraftigt, medan många svenskar får räkna med reallönesänkningar i årets lönerevision. Köpkraften hos en genomsnittlig svensk familj beräknas minska med 9 000 kronor i månaden.

– Oavsett inflation eller ej är det extremt svårt för många, särskilt de som lever på små marginaler. Nu blir det ännu jobbigare för många. Jag har tidigare inte fått så många frågor om att hjälpa till med budgeten som nu detta oavsett skuldsatta eller ej, säger Ceren Karatas som arbetat som budget- och skuldrådgivare i fyra år, just nu i stadsdelen Rinkeby-Kista i Stockholm.

I sitt arbete hjälper hon några av samhällets mest ekonomisk utsatta med att få en fungerande ekonomi. Ofta slutar det med en ansökan om skuldsanering. Då lever den skuldsatta på existensminimum i fem år, för att sedan få skulden avskriven.

Ceren Karatas slutsats om det pressade ekonomiska läget är dyster.

– Konsekvenserna av det här blir som störst för barnfamiljerna.

Just fattiga barnfamiljer har visat sig bära på en särskild sprängkraft i debatten.

Under året har flera skolor vittnat i media om att elever äter mer skolmat, i synnerhet på måndagar, fredagar och efter lov.

Huruvida det beror på fattigdom eller på prioriteringar hos föräldrar är just nu en fråga i strålkastarljuset efter en text i SvD.

”Hungrar barnen är det föräldrarnas fel”, skriver ledarskribenten Lena Andersson och pekar på att havregryn och ris mättar för billig peng trots prisökningar.

– Barnkonventionen pekar på alla barns rätt till en skälig levnadsnivå. Barn i Sverige går inte hungriga på samma sätt som i länder med hög barnfattigdom. Det betyder dock inte att det är skäligt att bara äta potatis och linser under en längre tid, säger Ceren Karatas och avfärdar argumentet om billig mat.

I stället pekar hon på att hon ofta möter föräldrar som gör allt för sina barn. Det betyder dock inte att de stigande matpriserna inte är ett problem på lång sikt.

– Jag har klienter som lånar för att ha råd med mat och kläder. Oftast är de barnfamiljer. Vinterkläder är dyrt och barn växer. De kan ha hamnat efter med hyran eller elräkningen och det tar lång tid att få ut sin a-kassa eller sjukpenning. Då lånar de pengar från bekanta för att kunna mätta sina barn.

Från hemmakontoret i Södertälje, söder om Stockholm, arbetar Nadia Wallin som skuldrådgivare på Skärholmens stadsdelsförvaltning.

Hon möter sällan hungriga barn i sitt jobb, däremot hungriga föräldrar.

– Väldigt ofta säger vi åt folk att sluta betala in till inkasso och lägga pengarna på mat istället. Då kan skulden gå vidare till Kronofogden för utmätning och uppfyller de kriterierna så kan vi planera för en eventuell skuldsanering. Många har svårt att få pengarna att räcka till näringsrik mat och det drabbar dem på flera sätt.

I dag ska den som lever på existensminimum klara sig på 5 717 kronor, enligt Kronofogdens uträkningar som tas fram varje år baserat på SCB:s konsumentprisindex.

Den summan omfattar inte boendet men ska täcka mat, kläder, hygien, telefon, el, försäkringar och andra mindre utgifter. Därtill får man drygt 3 000 kronor extra per barn, en summa som ökar ju äldre barnet är.

Det finns ingen specifik mall som pekar på hur mycket av pengarna som bör gå till mat. Men enligt Konsumentverkets riktlinjer kostar det 3 420 kronor för en vuxen att hålla sig mätt under en månad, om all mat lagas hemma.

– Det är en ganska skärpt budget. Den har inte heller justerats upp av att elen och maten blivit dyrare, säger Nadia Wallin.

Runt 100 000 svenskar lever just nu på existensminimum med löneutmätning, en siffra som kan komma att växa när allt fler svenskar hamnar hos Kronofogden.

Ökningen beror enligt myndigheten på att stigande räntor leder till att skulder växer snabbare samt att ökade levnadsomkostnader generellt bidrar till högre överskuldsättning.

– De vi träffar har ofta en livshistoria med sig. Jag tycker den allmänna bilden av skuldsatta är för negativ och oförstående. Ofta är fattigdom ett resultat av sjukdom, skilsmässa, man kan ha blivit bedragen, haft problem att få en fast tjänst, inte hittat ett fast boende. Man vet inte vad folk brottas med innanför sina fyra väggar, säger Nadia Wallin.

I höstas skrevs summan för existensminimumet upp med runt åtta procent. Ceren Karatas är dock orolig för att den siffran redan är för liten och pekar på att matpriserna ökat med runt 20 procent på ett år.

– Jag är orolig eftersom vi enbart kan hjälpa de som kommer till oss. Det finns många som inte kommer förrän det är för sent. Jag tror dessvärre att det kommer att fortsätta vara ett tufft ekonomisk läge vilket i sin tur kommer att leda till fler skuldsatta. Jag räknar med att vi kommer att få mer att göra, säger Ceren Karatas.

Läs mer:

Handelsbanken: Svensk familj får 9 000 kronor mindre

Lena Andersson: Jag är mycket förbluffad över reaktionerna