Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Skuldsatta kostar samhället över 200 miljarder

Sedan kreditavregleringen 1984 är över 400 000 svenskar skuldsatta med en sammanlagd skuld på drygt 90 miljarder kronor - och en årlig kostnad för samhället på över 200 miljarder kronor. Det hävdar Richard Ahlström, docent vid Malmö högskola.
Sedan kreditavregleringen 1984 är över 400 000 svenskar skuldsatta med en sammanlagd skuld på drygt 90 miljarder kronor - och en årlig kostnad för samhället på över 200 miljarder kronor. Det hävdar Richard Ahlström, docent vid Malmö högskola. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Kreditavregleringen 1984 har i dag sitt facit. Det är över 400.000 skuldsatta med en sammanlagd skuld på drygt 90 miljarder kronor och en årlig kostnad för samhället på över 200 miljarder kronor. Det hävdar Richard Ahlström, docent vid Malmö högskola.

– Riksrevisionens rapport om hur många överskuldsatta det finns i Sverige visar bara toppen på ett mycket stort isberg, den verkliga siffran ligger mellan 400.000 och 600.000, konstaterar Richard Ahlström, docent vid Malmö högskola. Hans uppgifter bygger på de som är registrerade hos kronofogden och inkassobolag och är i behov av skuldsanering.

Riksrevisionens granskning, som kom före midsommarhelgen, gör en ”försiktig” bedömning av antalet svårt överskuldsatta, 28.000 individer. Samhällets kostnad för dessa personer antas ligga på 6 miljarder kronor.

Richard Ahlström har 20 års forskarerfarenhet i ämnet och hans insatser ligger också som en bilaga till Riksrevisionens kritiska rapport om överskuldsatta.

Richard Ahlström ställer sig dock frågande till varför Riksrevisionen valt att lägga ”golvet” så lågt men tror sig se en förklaring.

– Förmodligen har man valt nivån för att inte hamna i blåsväder. RRV har fokuserat på de mycket svårt överskuldsatta som utan vidare skulle få skuldsanering direkt men verkligheten är betydligt värre, för den enskilde och för samhället då den berör så många fler, konstaterar han.

Richard Ahlströms kalkyler över samhällskostnaderna landar på drygt 200 miljarder kronor varje år. Summan överträffar också med fyra gånger den högsta kostnad Kronofogden kom fram till vid en genomgång 2008.

I Richard Ahlström beräkningar ingår kostnader för sjukvård, produktionsbortfall, samt arbetslöshetsersättning, långtidssjukskrivning, sjukpensionering och A-kassekostnader.

– Bara 45 procent av de hårt skuldsatta är i arbete, resten är sjukskrivna eller på annat sätt borta från produktionen, konstaterar han.

Förutom att vara docent vid högskolan i Malmö är Richard Ahlström ordförande i Kronofogdens Vetenskapliga råd. Rådet delar ur pengar till forskning och kunskapsöversikter gällande överskuldsättning och andra frågor som rör Kronofogdens verksamhetsområden.

Han konstaterar att myndigheterna har svårt att hitta en gemensam definition för begreppet överskuldsatt. Trots definitionsproblematiken och att få fram ett exakt antal överskuldsatta i landet räknar Richard Ahlström med att kan det vara så många som 1,2 miljoner personer om man också räknar in familjemedlemmar till skuldsatta som också berörs av överskuldsättningen.

I Sverige ligger mycket av fokus på bolånen men hushållen dras också med andra kreditskulder som bara växer. Enligt Richard Ahlström har den svenska skuldutvecklingen eldats på av kreditavregleringen 1984. Avregleringen innebar att det blev betydligt enklare för privatpersoner att få konsumtionskrediter.

– Det här är dock ett problem i flera länder och EU-kommissionen tar nu också frågan på största allvar. Nyligen bestämde kommissionen att frågan hör till tio högprioriterade områden där medlemsländer måste komma med konstruktiva förslag på lösningar inom fem år, säger han.

Richard Ahlström anser att överskuldssättningen i Sverige utgör ett gigantiskt svart hål i Rikets finanser. Hans förhoppning att utredningens resultat ska lända till eftertanke hos landets politiker, lagstiftare, myndigheter och andra verksamheter som hanterar överskuldsatta människor.

Även om Riksrevisionen valt att lägga golvet vid 28.000 personer hamnar RRV:s rapport i samma slutsatser som Richard Ahlströms, att regeringen måste göra mer att för att hjälpa skuldsatta till skuldsanering.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.