Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Småbolag ska få betalningstiderna kortade

13 svenska storbolag ska ta fram en hederskod för att korta betalningstiderna till sina leverantörer. I dag kan vissa leverantörer få betalt först efter 120 dagar, vilket kan skada bolagens likviditet.

– Jag är jätteglad över att en så stor del av svenskt näringsliv faktiskt visar vägen framåt, säger närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S). 

 

 

Det var i samband med finanskrisen för drygt tio år sedan som flera företag började omförhandla betalningstiderna med sina leverantörer. Normen hade tidigare varit 30 dagar, men för flera företag utökades den till uppemot 120 dagar. 2013 kom ett EU-direktiv som fastslog att 30 dagar skulle vara normen för betalningstider för medlemsländernas företag. 

Trots det ökade betalningstiden för varor och tjänster mellan svenska företag från 31 dagar till 32 dagar i genomsnitt, enligt The European Payment Report 2017, som kredithanteringstjänstbolaget Intrium Justitia tagit fram. En kartläggning av betalningstider som gjordes av regeringskansliet år 2016 visade också att 16 av 27 europeiska länder hade kortare betalningstider än Sverige. 

Läs mer: Damberg ser över betalningstider

Därför uppmanade närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S) det svenska näringslivet i januari i år att se över hur betalningstiderna kunde kortas. Om bolagen själva inte presenterade ett förslag inom sex månader skulle han gå fram med lagstiftning för att komma åt problemet.

– Jag tycker det är bättre om det finns frivilliga överenskommelser som följs upp än trubbig lagstiftning, säger Mikael Damberg.

Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S). Arkivbild.
Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S). Arkivbild. Foto: Beatrice Lundborg

Och uppmaningen gav effekt. 13 svenska storbolag, bland annat Telia, Volvo Cars, Scania och H&M, har nu kommit överens om att införa en hederskod för att korta betalningstiderna till sina leverantörer.

– Jag är jätteglad över att en så stor del av svenskt näringsliv faktiskt visar vägen framåt. Det blir en kulturfråga och en normerande fråga när svenska storbolag tar ställning på det här sättet. Uppemot 20 procent av svenska företag säger att de skulle kunna anställa människor om de fick betalt i tid, säger Mikael Damberg.

Han berättar att det ska införas en rapporteringsskyldighet för storbolagen rörande betalningstider så att det enkelt ska gå att följa upp om huruvida betalningstiderna kortas och vilka bolag som inte snabbar på betalningarna.

Läs mer: Sena betalningar pressar företag

Ulf Lindberg är näringspolitisk chef på Almega. Arkivbild.
Ulf Lindberg är näringspolitisk chef på Almega. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ulf Lindberg, näringspolitisk chef på arbetsgivar- och branschorganisationen Almega, har arbetat med frågan tillsammans med Föreningen auktoriserade revisorer, Svenska teknik- och designföretagen, Företagarna, Fordonskomponentgruppen och Svensk industriförening. Han är glad över att storbolagen kommit överens.

– Vi har hela tiden hävdat att vi inte ska lagstifta bort avtalsfriheten, den är viktig, men vi måste lösa problemet med de långa betalningstiderna. Nu har vi en text som är ett tydligt underlag som vi kommer arbeta med att göra om till en hederskod som bolagen ska följa, säger Ulf Lindberg och betonar att det är viktigt att regeringen inför regelverket om rapporteringsskyldigheten för storbolagen.

 Det kommer innebära att runt 1.600 företag sannolikt kommer få redovisa sina betalningstider årligen. Den transparensen gör att man kan följa utvecklingen och se vilka företag som hanterar det på ett bra sätt, säger han.

Även Daniel Wiberg, chefsekonom på organisationen Företagarna, tycker att koden är en välkommen nyhet.

– Det är ett väldigt välkommet initiativ som Mikael Damberg tagit. Vi tror att om man får till en bra frivillig kod och följer upp den med en transparent rapportering om betalningstiderna så kommer vi nog se att betalningstiderna kortas. Men det är i detaljerna det avgörs, nu ska näringslivet och vi som berörda organisationer bidra i det här arbetet och få till en kod och formalisera den, säger han.

Daniel Wiberg förklarar att långa betalningstider kan vara ett hot mot mindre företag.

– Om man inte får betalt inom rimlig tid så får det lilla företaget agera bank till storföretagen. Det gör att de själva har svårt att bygga upp en likviditet och ett investeringskapital för att kunna anställa och investera. Det är svårt för de små bolagen att låna på marknaden medan storbolagen kan låna upp kapital på marknaden om de behöver. Vi tror att förbättrade betaltider kan leda till bättre möjligheter för företag att växa och anställa, säger han och fortsätter:

– Grundproblemet är det ojämlika förhållandet mellan små och stora företag. Det är viktigt för små företag att ta stora ordrar och leverera till storföretagen. Men det gör ju också att man är i en dålig förhandlingsposition. Storföretagen vill ju hålla inne på betalningar, det tjänar de pengar på. I Sverige är de mindre och växande företagen otroligt viktiga för jobbskapande och tillväxt. Det här blir en hygienfaktor för den svenska konkurrenskraften, säger Daniel Wiberg.

Daniel Wiberg är chefsekonom på Företagarna.
Daniel Wiberg är chefsekonom på Företagarna. Foto: Pressbild/Företagarna

Exakt när hederskoden börjar gälla är inte bestämt, men arbetet för att ta fram den har inletts och ska bli klart senast 2019.

– Formellt sett är det sagt 18 månader, men under det närmsta halvåret skulle jag säga att vi måste komma framåt i det här arbetet. Sen hoppas jag att storföretagen som står bakom det här omgående försöker förkorta sina betalningstider. Förhoppningsvis skapar den här debatten också en medvetenhet som gör att småföretagen vågar säga ifrån om att acceptera längre betalningstider än vad de vill ha, säger Daniel Wiberg.

Fakta. Bolagen som ställer sig bakom hederskoden

Sandvik

H&M

AB Volvo

Ericsson

Scania

Volvo Cars

Electrolux

SCA

Vattenfall

Skanska

ICA

Nordea

Telia

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.